Det är alltid något speciellt med första resan man gör utan sina föräldrar. Min var till Toronto (Kanada) när jag var 16 år gammal, för nästan 3 år sedan. Att jag även fick se mitt favoritband live för första gången (två gånger!) då gjorde detta till ett av absolut bästa minnen.
Jag hade året innan blivit kär. Inte i en pojke, utan i ett band. I Tokio Hotel. Jag kände att jag bara måste se dem live. Jag måste få höra dessa underbara låtar live, de låtar som fått mig att skratta, gråta, skrika och hoppa. När det dök upp att de skulle spela på en liten klubb i Toronto skrev jag lite skämtsamt på ett TH-forum “vill någon hänga med mig till Kanada och se TH live?” Jag fick napp av en tjej som hette Mirre, som idag är en väldigt god vän till mig. Vi började snacka och planera, sedan kom hon upp från Skåne dagen innan vi skulle korsa Atlanten för vårt favoritband. Vi klickade på en gång och det var början på en otroligt rolig resa.
Väl där borta var allt som en dröm. Vi såg våra favoriter live på en pytteliten klubb. Vi stod längst fram, så nära att vi nuddade deras händer när de sträckte ut dem. Efter en grym spelning drog vi hem och laddade inför morgondagen då vi skulle se dem live igen, den här gången skulle vi sitta i publiken på en tv-show där de skulle medverka & uppträda. Min snälla kusin i Toronto hjälpte oss med allt detta.
Även den dagen var som en dröm. Vi stod och hoppade med vår svenska flagga, sjöng med som galningar och efter tv-showen fick vi autografer av hela bandet. Det var overkligt. Detta var den första av många TH-resor jag gjorde.
Jag var 16 år gammal och så otroligt kär i alla fyra. Jag börjar fnissa nu när jag tänker på hur töntig jag var, haha. Och jag hade aldrig i hela mitt liv kunnat ana att jag bara ett-två år senare skulle träffa och intervjua dem flera gånger!
Min kärlek till Tokio Hotel är forfarande stor, men jag har insett att de är bara 4 helt vanliga grabbar. Som dock gör grym musik! :)
Här kommer lite bilder.. Ni hittar bilder och sånt från alla mina TH-resor i kategorin Tokio Hotel live
Lilla Kenza på väg till Kanada
Vi två framme i Toronto. Vi hade tryckt egna tröjor med deras logga på ryggen och våra namn där fram
När vi köade till klubb-spelningen
Vi köade i flera timmar. Mitt rekord nu är 36 timmar, haha.. Tror det var innan konserten i Schweiz?
Innan konserten
Helt blöt efter att trummisen kastat vatten
Mirre och jag!
Vi blev polare med några tjejer där och den ena fångade Gustavs trumpinne. Gissa hur avis jag var? Nu har jag flera plektrum som jag har fått :)
En bild jag tog när vi satt i publiken när de uppträdde på tv-showen.. (gamla bloggadressen)
Med Georgs plektrum
De fina autograferna
På väg hem efter en rolig resa :)
