Monthly Archives: November 2015

I’m wearing jacket from Pellobello, jeans from Acne, Prada bag and shoes from Jennie-Ellen.

Jag sov 12 timmar inatt, oj vad jag behövde det. Nu är min kropp återhämtad och jag känner mig starkare. :-) Vill tacka för era stöttande kommentarer och mail. Jag önskar att jag hann svara på varenda ett! Massor med kärlek till er. ♥

Annars då, har ni haft en fin söndag? Jag och Aleks gjorde megafrukost imorse, sedan fick lite jobb gjort från soffan. Mötte sedan upp Dilay för en lunch på stan! Vi åt pasta på Vapiano och satt kvar länge och pratade. Dilay är sedan många år tillbaka en av mina bästa vänner och det är alltid så skönt att få prata av sig med henne. Förmodligen för att hon är utbildad för att lyssna haha.

// I slept 12 hours last night, I really needed it. My body is recovered now and I feel stronger. :-) I want to thank you for your supportive comments and e-mails. I wish I could answer every single one of them! Lots of love to you. ♥

Did you have a nice Sunday? Aleks and I had a big breakfast this morning, and then I did some work from my couch. After that I met up with Dilay for a lunch down town! We had pasta at Vapiano and sat there a while and talked. Dilay is one of my best friends since many years back and it always feels so good to open up to her. Probably cause she’s educated to listen haha.

Sequin jumpsuit HERE // glitter cutout dress HERE

Lace and sequins, black and gold.. Perfect for all the winter parties! Check out the news at ivyrevel.com ♥

Lace dress HERE // sequin top HERE and skirt HERE // golden sequin top HERE // black sequin dress HERE // golden sequin dress HERE

Ibland känns det som att huvudet ska explodera på grund av alla frågor jag inte ens vet om jag vill ha svar på. Oftast dyker de upp om jag haft en dröm om pappa där jag flera gånger slår och slår tills mina händer blöder. Spottar och skriker och frågar VARFÖR. Eller som nu igår, när en av mina vänner sa att hon sett honom. Han var med sin fru och sina två små barn, båda yngre än hans äldsta dotters barn. Tydligen såg han risigare ut än någonsin. Riktigt risig. Och även om jag fortfarande är så arg och hatar honom så mycket att jag inte vet hur jag skulle reagera om jag såg honom, så gör det ont i mig att få höra det. Någonstans visste jag ju detta, att han aldrig skulle förändras. Han valde bort sina tre barn för flaskan, ljög och lurade oss på både det ena och det andra. Varför skulle det var annorlunda med dessa två? Men självklart fanns det en del av mig som verkligen hoppades och trodde att dessa barn skulle slippa gå igenom samma sak. De är väldigt små, men jag undrar om de känner av otryggheten? Jag undrar om frun ångrar att hon inte tog det hon hört på allvar? Ångrar hon meddelandet hon skrev till mig om hur elaka vi alla varit mot honom? Förstår hon nu? Förstår han? Ångrar han det han gjorde mot mig, mot oss? Tänker han på mig ibland? Ser han min bild på Arlanda eller på tidningsomslag och tänker att han är stolt? Eller anser han fortfarande att jag inte förtjänar mitt efternamn? Har han funderat på sina barnbarn, vilka de är och hur deras skratt låter? Skäms han över den ekonomiska soppan han lämnade min mamma och bror i? Pengarna han stal från mig? SÅ MÅNGA FRÅGOR. Men nej, jag vill inte ens ha svaren. För de kommer förmodligen inte vara de svaren jag vill höra. Det är det aldrig.

Det är inte bara kroppen som är trött idag, utan hjärtat också. Det kommer och går i perioder, ibland kan det gå flera dagar utan att jag tänker på allt detta. Men för det mesta ligger det där inom mig och river. Skönt att skriva av sig lite, såhär inför Fars dag.