• header

Search Results: home


MAC

Min lilla myshörna just nu ♥

Hejdå PC, hej Mac! Det var dags att köpa en ny laptop och det fick bli en Mac book air. Har redan en mindre (som jag använder som resedator ibland) men det här kommer bli min jobbdator. Jag har inte velat släppa PC av någon konstig anledning, men Aleks lyckades övertala mig nu. Och fan vad grym den är! Jag är svinnöjd!

Sitter här nu och jobbar med en kopp te som får värma mig efter en frusen långpromenad med vovven och en vän. Vad snabbt kylan kom förresten, förra veckan var det 18 grader och sol och plötsligt blev det 9 grader och regn. Imorse när jag åkte till jobbet var det 4 grader! Man är ju van vid det svenska vädret vid det här laget, men man blir lika förvånad varje gång.

Nu kom Aleks hem med thaimat! Så det är dags för fried rice och Modern Family. Puss ♥

// Bye bye PC, hello Mac! It was time to get a new laptop and I chose a Mac book air. I already have a small one (I use it sometimes when I travel) but this will be my work laptop. I don’t know why, but for years I didn’t want to switch from PC, but Aleks finally talked me into it. And damn it’s great! I’m really glad I bought it! I’m sitting here now working and having a cup of tea. I’m a bit cold after a long walk with my dog and a friend. It got cold so fast, last week it was 18 degrees and sunshine, and suddenly it’s 9 degrees and rain. It was 4 degrees this morning when I went to the office! Ofc I’m used to the swedish weather, but I still get surprised everytime.

Aleks got home now with thai food! So it’s time for fried rice and Modern Family. Kisses ♥

BABES

De här två snygga bönorna kom förbi kontoret idag! Fanny Lyckman & Caroline Roxy ♥
// These two babes stopped by the office today! Fanny & Caroline ♥

ÅH så skönt att komma hem och parkera röven i soffan. Jag har en hel del jobb kvar att göra dock, men ändå… Så länge jag får jobba från min sköna soffa så är jag glad! Är helt slut i kroppen efter en lång dag på jobbet samt ett tufft träningspass med Jonas. Fan, måste börja köra lite mer kondition ändå! Vill ju helst inte göra det då jag går ner i vikt så lätt (ja, trots att jag äter mer än vad jag egentligen orkar) men jag måste få upp flåset lite mer för det är löjligt att jag ska bli yr och må lite illa nästan varenda gång vi kör pulshöjande styrka. Får skylla mig själv som rökte i flera år, men nu kan det bara bli bättre.

Nu ska jag börja med middagen! Kanske slänger in ett litet recept här sen. Puss!

// OH it’s so nice to come home and park my ass on the couch. I still have a lot of work to do tonight, but anyway… I’m happy as long as I get to work from my comfy couch! I’m so exhausted after a long day at work + a tough workout with Jonas. Damn it, I think I need to start doing some more cardio! I prefer not to since I lose weight easily (yes, even though I eat more than I actually can take) but it’s ridiculous that I get dizzy and feel sick almost every time we do cardio strength . I can only blame myself for smoking for a couple of years, but now it can only get better. I’m gonna start with dinner now! I might post the recipe later. Kisses! ♥

Jag undrar hur han alltid lyckas tajma fel (inte för att det någonsin skulle kunna vara rätt heller). Att ha mycket på jobbet och sedan behöva brottas med gamla spöken är så jävla svårt och jag vet inte hur jag ska få ihop det. Senaste gången var vid stora lanseringen av mitt klädmärke, då befann han sig tydligen i Sverige och min vän cyklade förbi honom. Han satt på en bänk nedanför mammas hem. Vet inte hur länge han var här eller vad han gjorde här, men mamma såg honom inte alls den gången. Jag kunde inte andas ut förrän flera veckor senare. Bara några månader tidigare hade jag ÄNTLIGEN fått Skatteverket att ta bort honom från min adress (som han skrev sig på utan min tillåtelse) och då trodde jag att allt var över. Efter x-antal besök av Kronofogden och polis (!) som knackat på här och letat efter honom, förmodligen pga alla hans skulder. Orkade inte öppna alla brev som kom till honom. Det kanske inte låter så jobbigt, men att behöva gång på gång förklara att nej, min pappa bor inte här. Nej, jag vet inte vart han är. Nej, jag har inte kontakt med honom. JA DET HÄR ÄR MIN LÄGENHET. Ja då tröttnar man. Det tär på en.

Förstår inte att han inte skäms, att han inte håller sig undan, att han inte har något samvete alls och inte bara ger mig det jag vill ha – ATT BLI LÄMNAD IFRED. När jag i vintras upptäckte att min pappa i 3 år, alltså även innan jag bröt kontakten med honom, stulit totalt 1,4 miljoner kronor från mig (det var genom en bankdosa han snodde bakom min rygg när vi var hos banken. han hade alltså ingenting med detta sparkonto att göra, det var mina egna sparade pengar. naiv som jag var så trodde jag inte att min egen pappa skulle göra något sånt mot mig och därför hade jag inte heller någon koll på transaktionerna på sparkontot eftersom att de pengarna aldrig fick röras utan bara skulle växa) så bröt jag ihop. Inte på grund av pengarna (tänk om han använt dem till att betala av skulderna mamma fått pga honom, men så var det inte), utan för att jag kände mig så jäkla utnyttjad och oälskad. Allt kändes bara som en jävla bluff. Jag har liksom alltid trott att allt han gjort sedan vi var små var pga alkoholen, men det här var han. Och medan han stal pengar bakom min rygg så brukade han ringa mamma för att skrika hur värdelös jag är och att jag inte förtjänar att heta Zouiten. Detta för att jag inte orkade stå ut med honom längre. Men jag sket i det, jag bet ihop och gick vidare. Jag bestämde mig för att INTE anmäla honom. Hur mycket jag än hatade honom för allt han gjort mot oss så visste jag innerst inne att han ÄR sjuk och behöver hjälp. Jag hoppades att ny fru och ny bebis i Marocko kunde ge honom det han behöver. Att de kunde leva sitt liv där, och jag mitt här, och att jag skulle slippa ha något med dem att göra.

Igårkväll kom jag hem trött och ledsen från jobbet, känner mig otillräcklig och vet inte hur jag ska hinna med allt. Då loggar jag in på Facebook och ser att jag fått ett meddelande från hans nya fru. Jag blev så chockad när jag läste detta. Min pappa går alltså runt där nere och berättar om hur elaka VI är mot honom. VI har tydligen gjort en massa fel. VI måste kontakta honom för HAN behöver oss (tog mina pengar slut eller?). Frun är extremt upprörd över hur vi behandlat honom, hon förstår inte hur man kan göra så mot sin far. Alltså vilket jävla skämt. Jag undrar om han han även drar samma lögner för sina bröder och systrar. Kanske min farmor, fastrar och farbröder också är besvikna på mig. Förmodligen kommer de aldrig få reda på sanningen heller, och jag tror inte de skulle förstå.

Jag ville bara skriva av mig lite, jag skulle inte ens publicera detta för att det är så fruktansvärt känsligt men jag gör det ändå. Jag vet att han kommer läsa detta, så jag har bara en sak att säga. LÅT MIG VARA.

Nu ska jag gå och jobba och vara så jävla bra.

// I don’t know how he’s always in bad timing (I don’t think there is a right timing though..) To have a lot going on at work and then have to fight with old ghosts is so damn hard and I don’t know how to make it work. The last time was at the big launching of my clothing brand, I heard he was in Sweden cause my friend saw him. He sat on a bench outside my moms place. I don’t know why he was here or what he was doing here, but my mom didn’t see him at all that time. I couldn’t really breathe until weeks after. Just a few months earlier I had FINALLY got him removed from my address (he wrote himself on my address without my permission which is possible here in Sweden) and I thought that would be the last thing. After a lot of visits from bailiffs and police (!) searching for him in my home, probably because of all his debts. I didn’t want to open all his letters. Maybe it doesn’t sound so hard, but I got really tired of explaining again and again that no, my father doesn’t live here. No, I don’t know where he is. No, I don’t have any contact with him. YES, THIS IS MY APARTMENT.

I don’t understand why he’s not ashamed, why he doesn’t have any conscience at all and just give me what I want – TO BE LEFT ALONE. Last winter I discovered that my father had been stealing money from me for 3 years, that means it was even before I broke with him. He took a total of 1,4 million SEK from me (from my own saving account) with this little login box he took behind my back when we were at the bank. I couldn’t imagine my own father would do that to me so that’s why I didn’t keep an eye on that account, since that money was not supposed to be used at all. Just grow. This whole thing was really hard for me, not because of the money (if he only used them to pay off the debts my mom has because of him, but no…), but because I felt so used and unloved. Everything felt like a fucking scam. I always thought it was the alcohol that did all those things to us since we were kids, but this was him. And while he was stealing money behind my back, he kept on calling my mom just to yell how useless I am, and that I doesn’t deserve to called Zouiten. This was because I didn’t want to/couldn’t deal with him anymore. Even though this was really tough, I moved on. I decided NOT to involve the police. Even though I hated him for everything he’s done, I knew that he IS sick and need help. I was hoping that a new wife and baby in Morocco could give him what he needed. That they could live their lifes over there, and I could live mine over here, without having anything to do with them.

When I got home from work last night I was tired and sad because I didn’t know how to finish everything in time at work. When I logged in on Facebook, I saw a message from his new wife. I was so chocked when I read her message. My father is apparently telling everyone in Morocco how mean WE are to him. WE have been treating him like shit. WE have to contact him because HE needs us (are they running out of MY money?). The wife is extremely upset with how we’ve been treating him, she doesn’t understand how you can do something like that to your own father. What a fucking joke. I wonder if he pulls the same lies to his brothers and sisters as well. Maybe my grandmother, my aunts and uncles are disappointed at me as well. They will probably never hear the truth, and I don’t think that they would even understand.

I just needed to write down my emotions, I wasn’t even going to publish this because it’s really sensitive but I’ll do it anyway. I know he will read this, so I just have one thing to say. LEAVE ME ALONE.

Now I’m off to work and I’m gonna be freakin awesome.