24e november 2010
Alltså neeeeeeeeeeeej vilka äckliga drömmar jag hade inatt. Fyfan vad de kändes verkliga. Jag vet att ni kanske tycker att det är tråkigt att läsa om andras drömmar men jag måste få ur mig det här för jag är i chock typ.
Som jag har berättat förut så drömmer jag alltid om stora vågor/tsunamis, men har inte gjor det på ett tag.. Inatt var det dags igen och den här gången var det jag och min mamma som badade i en sjö när det helt plötsligt bildades sjuka vågor som vi var tvungna att dyka under. Sedan var vi helt plötsligt i en båt, och denna båt såg precis ut som vårt gamla radhus ute i Nacka. Jag lyckades ringa pappa och skrika att vi dör och att jag älskar honom, innan båten åkte upp på en av de gigantiska vågorna (som var typ 60 meter höga). Sedan började båten volta och flög rakt ner till vattenytan igen. Vi höll i oss i trappräcket så att vi klarade av smällen, men sedan började båten sjunka ner till botten och fylldes med vatten. Vi höll andan i säkert två minuter medan vi hörde vågorna fortsätta slå över oss. Sen minns jag att jag öppnade badrumsdörren och där fanns det luft, haha. Båten flöt sedan upp till vattenytan igen, solen sken och vågorna var slut. Då kom Bree & hennes pojkvän Keith simmandes förbi.
Och dröm nummer 2 är jag nästan säker på att jag har drömt förut. Jag vaknade upp fastspänd i ett mörkt kallt rum. Jag upptäckte att jag var en av Jigsaws fånge (Saw-filmerna) i en av hans lekar. Men jag lyckades lura honom och maskinen som skulle borra sig in i mitt huvud så jag sprang ut därifrån och mötte upp Nadia. Då skickade Jigsaw en massa stora män på mig för att mörda mig, men jag och Nadia var redo med varsin kökskniv. Jag tror inte ni förstår hur äkta det kändes när jag körde in den stora kniven i deras bröst, vred om och blodet började spruta. Fyfan. Lyckades döda 10 stora maffiamän men sedan kom polisen och tog fast oss, de trodde ju inte på att vi bara försökte skydda oss och att jag hade hamnat i en av Jigsaws lekar. När vi kom upp till fängelset kom sedan clownen cyklandes på sin lilla trehjuling och sa “vi är inte färdiga med leken än” och sen vaknade jag. AAAAAAAAAAH. Var tvungen att titta bredvid mig om det verkligen var min fina Aleks som låg där eller typ Jigsaw.
Vad fan är det för fel på mig alltså? Min fantasi är ju sjuk. Det läskiga är att det kändes så himla verkligt och att jag kommer ihåg exakt minsta lilla detalj från drömmarna…. Och känslan av att jag kommer dö, den kändes så verklig.
När jag somnade om drömde jag om tsunamis igen. Fattar inte.. Har ni också något ni drömmer om ofta? Förut drömde jag alltid om att jag föll i hissar eller att broar jag åkte över rasade.
