Tävling – Tokio Hotel stuff!

mitt roligaste TH-minne är när dom spelade i globen i mars, jag och en kompis var helt galna när dom var på scenen, och brevid oss satt det några journalister två svenska och två tyska, och dom trodde vi skulle vara några av dom “lugnare fansen” men men icke sa nicke utan vi stog där och skrek och sjöng med och dansade, så dom var tvugna och gå där i från för att vi skrek för mycket, det var riktigt kul för dom stog bara och skrattade åt oss ! ;)

mitt roligaste tokio hotel minne var år 2007 den första september. dagen när tvillingarna fyllde 18 år.
jag och två av mina absolut närmsta vänner firade som att det var vår bästa vän som fyllde, vi hade på oss tokio hotel tröjor, bakade och käkade en massa godis. sjöng ja må dom leva gjorde vi också, och kollade på arthur und die minimoys utan att förstå ett ord bara för att få höra bill göra rösten till arthur.
och från den gången så firar vi och en annan av våra bästa vänner alltid första september, alltid med hemlagad kladdkaka på samma recept, med chokladsås och silverkulor och någon skön film. lite som att vi firar en kompis, bara att kompisen inte är med, haha! det är iallafall riktigt kul, och den dagen är nästan lika viktig som våra egna födelsedagar :)

det UNDERBARASTE var ändå att se deras konsert i globen den 4 mars. men roligast och charmigast är nog födelsedagsfirandena!

mitt bästa minne är från konserten nu i våras! Det var första gången jag och min kompis skulle se TH live och vi var verkligen jättespända! När vi blir avsläppta utanför globen går det ett par förbi och frågar, vad vi tror, om vi vill köpa biljetter till konserten. Vi sa bara att vi redan hade men så fortsatte dom och sa att deras dotter blivit sjuk så att dom hade tre biljetter till ingen nytta och undrade ifall vi hade några kompisar som ville gå. Vi förklarade att vi inte var från sthlm och att vi tyvärr inte hade användning för dom. Men när dom sedan säger att dom tänkte ge bort dom och inte ville ha pengar frågade vi vilka platser det var och dom var bättre än våra! Så vi fick biljetterna och sprang lyckliga in i globen. Vi hade verkligen tur för våra egna biljetter var så dåliga att om vi hade suttit där så hade vi nästan suttit bakom scenen! Så istället fick vi uppleva konserten från en helt annan vinkel, och det var super! :D

jag har så mycket! Men ett av dom är från när de skulle släppa biljetterna till den 3e april 2008, som tyvärr blev inställt.
Vi var 7 st som skulle åka och Kvällen innan biljetttsläppet bestämde vi oss för att mamma skulle få beställa åt oss, eftersom det var avslutning i skolan.
Dagen efter sitter jag och min kompis i kyrkan på våran julavslutning. Exakt kl 9 (biljetterna släpptes) så tittade vi på varandra och hjärtat började bulta något brutalt.
En halvtimme senare ringer min mamma och säger att det krånglar med VISAkortet. Jag höll seriöst på att slänga min mobil åt helvete då.
Alla elever samlas i klassrummet, och jag och min bästavän sitter brevid varann. Mamma ringer igen, men den här gången så lät hon jätte ledsen. Frågade vad jag gjorde, vad för betyg jag fick osv..
Precis innan vi ska lägga på så kläcker hon ur sig ” just det, jag har 7 biljetter till tokio hotel nu”
Jag slängde min mobil på bänken, jag och min bästavän kastade oss ut genom dörren och sprang genom hela skolan som galningar!!
Vi var påväg mot våra andra kompisar som också skulle med.
Vi sprang fram till deras klassdörr, knackade som fan och tillslut öppnades det.
Det enda vi fick ur oss va “IIIHHHH KOOOOM UUUTTT!!!!”
Dom fattade. Tillsammans stod vi mitt i skolan och skrek, hoppade och skrattade.
Det var en av dom lyckligaste dagarna i mitt liv.

ett av mina absolut bästa th-minnen var när jag och en av mina bästa vänner såg dom live 5/3-10. när vi fixade oss på hotellrummet innan konserten började jag helt plötsligt hoppa runt i hotellrummet och skrika, sen satte jag mig ner på golvet och började storlipa samtidigt som jag upprepade ‘tokio hotel är i sammma staaad som oossss’.. det kändes som en dröm, jag var så himla lycklig i just det ögonblicket. och på vägen till konserten från hotellrummet var det tokiohotel-skyltar på vägen för att man skulle veta vart man skulle köra, och när varje skylt kom började jag och min kompis hoppa runt och skrika som två galningar. alla runt om oss måste trott att vi hade problem! men shit, den dagen är verkligen ett minne för livet. tokio hotel für immer♥

hej kenza!
förlåt att jag sriver igen men jag glömde att säga att jag såg dig . men du hade bråttom men jag fick ta en snabb bild på oss:P
och det var jag som frågade över bill kaulitz hoodien på mailen:) vet inte om du har stt mailet .
ha det så bra <3

Mitt bästa minne med Tokio Hotel var nog årets konsert i stockholm, min allra första konsert. Och snacka om att jag fick ett gott “första intryck”! Det var iaf jag och en kompis som åkte dit. Vi blev helt tokiga när de började spela första låten! det var ju dessutom första gången vi såg dem in real life liksom, därför kändes det ju också så extra mäktigt! jag älskade verkligen allt med konserten, effekterna var fantastiska och deras uppträdande var ännu bättre. Att se dem och att höra dem på riktigt fick mig verkligen att känna mig mycket bättre! deras låtar förstärker mig verkligen! Allting var verklien helt otroligt! jag tror helt enkelt inte att jag kommer gå på någon konsert som skulle vara mycket bättre än den här. Och Konserten är något som jag aldrig kommer att glömma!:) jag hoppas verkligen att jag blir utsatt som vinnare!

Skulle med buss till London för något år sedan. Behövde då åka igenom Tyskland. Troget TH-fan som man är så kollade man hela tiden ut igenom fönstret för att kanske se en skylt till deras hemort eller liknande. Men vad ser man om inte deras turné buss. Lyckligaste ögonblicket någonsin. Gjorde resten av resen så otroligt mycket lättare :D

[email protected]

jadu! Mitt finaste minne med TH? Jag kan inte bara välja ett. Alla dedär gångerna jag blir så glad att det känns som att jag dansar på moln och smeks av solens varma strålar, de gånger jag lyssnar på TH. Det är de gånger jag känner en känsla av frihet och lycka och det är så fint så fint så fint.

Hah oj..man har många minnen. Men ett av mina roligaste minnen är från konserten i Stockholm. Jag och mina vänner hade köat i 1 vecka, så vi hamnade front row. Jag och min kompis Alice höll i ett plakat där det stod på framsidan: Kiss our lips downstairs!(du har nog sett Humanoid-intervjun.) på baksidan hade vi skrivit: HAHA SER DU? (till alla bakom oss då haha usch..).
Hur som helst, Bill kom ut på catwalken, kollade ner på oss när vi stod och viftade med plakatet. Hans min var ju priceless. Riktigt roligt minne ;)

Kort och gott är mitt bästa minne den dagen jag började lyssna på Tokio Hotel. TH är mitt första riktigt musik-idol-band eller hur man ska uttrycka sig så jaa dagen jag fick upp öronen för dom :D

allt med tokio hotel, och allt man gjort om tokio hotel har ju självklart vart roligt, det finns seriöst inget med killarna som inte är gulligt/roligt.

men en av dom knäppaste men också roligaste sakerna jag har gjort var nog när jag skulle byta om och hade jättemånga plancher på killarna. på den tiden vart det mest på tom, och alla vet ju hur tom är haha, så märkte jag att han glodde på mig, och att sedan alla glodde på mig (??) jag blev så röädd så jag sprang och låste in mig på toaletten och skrek. tills mamma undrade va det va och sa att det blir så när dom kollar i kameran, hahhahah gud va dum jag kände mig. men det var kul!

detta var 2007, började lyssna på tokio hotel när dom var devilisch. sedan hade jag biljetter till hovet 2008, men som blev inställd tyväääääär. sedan gick jag på konserten i gbg, och träffade också favvo bloggaren KENZA <3

Jag har så otorligt många minnen med grabbarna i fokus.

Det första som faller mig till minnet är iallafall dagarna innan jag gick ut nian 2007. Jag var redan då helt fast i bandet, så brännbollsdagen till ära tog jag med några tyska tidningar med intervjuer om killarna. Mellan matcherna satt jag och försökte översätta de tyska texterna till något förståerligt, samtidigt som jag lyssnade på ShreiCDn. Jag kommer ihåg att jag denna underbara dag presenterade bandet för flera vänner som de sedan dess också varit helt fast.
Helt underbart!

Mitt roligaste Tokio Hotel-minne var helt klart köandet (okej, konserten var lite bättre) Även om de flesta låg på marken och sov eller satt och pratade med de som de kände. Men jag kännde att jag hörde hemma. Vi var där för samma sak och kännde samma eufori och förväntan inför konserten. I vissa delar av kön drog man igång allsång med alla TH låtar och skratt hördes. Att alla var där för samma sak gjorde så att jag kännde en sån väldig sammanhörighet till alla dessa personer som kommer från hela Sverige för att se killarna. Alla små saker som hände medans man väntade får mig att le än idag om jag tänker tillbaka. Till exempel när jag fick träffa tjejer jag lärt känna igenom TH-forum och när vi tappade bort kassen med all vår mat i. Det är sånt som får mig att le än idag. Allt för Tokio hotel.

[email protected]

mitt roligaste Th minne är nog från den 4 mars. som då även är min födelsedag. Jag bjöd med mina små systrar som sena födelsedags presenter.

Trots den enorma kylan , tröttheten och hungern hade vi jätte roligt, vi dansade, bråkade med snoriga tjejer i kön, sömnade, skiftade med att gå in till centrumet för värme och hade allmänt roligt.

till och med förskylningen efter var värd var enda senkund av stående. smärtan av ståendet och kylan gick bort när man väl fick se dem. min lilla syster fångade en vatten flaska dessutom. en helt underbar dag var det.

Hi! This sounds fun and interesting!! well, my name is mary rose and im from the Philippines and i hope i am qualified to join this.. Yes! dont be surprised if you expanded here. ;) Im a big TH fan and i came to know you when i watched your previous interviews with them, then i googled you and found your blog site and i also become a reader of your blog, its funny, i can really relate to you, your thoughts, hehehe.. well, aint it cool! anyway I have not met TH yet, when they came to asia last may 1, i was not able to come due to schedules. I dont know if this is the funniest you will ever read but i just wanna share how influencial TH is to me. Tokio Hotel is alwys a memory for me because TH serves as my Happy Thought. I just wanna share that being an adult and being busy and stressed at work repsonsiblities, sometimes i get fed up and tired and upset, but whenever i see their pictures, listen to their music, watch their funny outtakes, it changes my mood, its a sudden break from my real world and refreshes my emotions.. its a different kind of help from what you receive from your physical friends… late 2008 to early 2009 was the lowest point of my life, unexpectedly also it was the year i discovered TH, The song “hilf mir fliegen” i think they did that to me. with TH i met too many new friends internationally.. and then im now embarking a new journey where i have to leave this country for a better career… Good changes happened since i started liking TH and their music..(coincidental or what, its hard to explain, this fandom really, maybe real fans of TH will understand more what im saying here) hehe well this is getting too long already, dont get bored reading.. hehehehe

shue! :D Jag har många fina minnen & stunder med Tokio Hotel men om man ska nämna några roliga så har jag iallafall några ^^ okej, en dag så skulle jag och mina tre kompisar (dem är inga fan utav TH men tycker dem är helt okej)spela in videos så vi klädde ut oss och en annan kompis filmade. Det hela gjorde vi då i skolan och helt plötsligt så kommer det en hel klass med nior gick i åttan då. Och vi typ skämmdes ihjäl! Haha. Men vi fortsatte ändå och alla bara stirrade på oss, men se roligt vi hade då. En annan gång så sa min kompis att hon hade en present åt mig, jag tänkte jaha liksom inget mer med det. Sen kommer hon in med en såndär speldosa ni vet från mcdonalds med tokio hotel, och jag börjar skrika för jag blir så glad. Äter liksom inte så ofta på Mcdonalds och så hade hon haft turen och fått just den med TH <3 Men det bästa är nog detta; Min skola anordnar alltid en danstävling mellan de olika arbetslagen A,B,C,DE och då ska man ha ett tema. Eftersom vi är nior så är det vi som ska bestämma. Så jag och några till valde att vi skulle ha en TH konsert. Först skulle några killar i min klass komma in utklädda som dem och vi skulle spela upp en skiva så de skulle mima till den. Och alla vi andra skulle vara skrikande fans runt om. Och efter dem mimat till andra versen utav Moonsoon så börjar skivan hacka! Det blir tyst i hela hallen och alla på läktaren börjar viska. Men då börjar de fyra killarna i min klass sjunga klart låten själva, alla blev självklart helt paffa att dem kunde låten. Men det är ju inte så konstigt eftersom jag spelar deras musik 24/7 och sjunger med xD Men ni kan ju tänka er synen haha. Kram Josephine, [email protected]

Åh vad gulligt att lotta ut det!
Hmm…mitt roligaste TH-minne varar från den dagen då jag och min bästa vän Hannah köpte biljetterna till Göteborgs-konserten och hela vägen fram till idag.
Det var den 26 oktober 2009 och jag och Hannah vara borta hela dagen. Biljetterna skulle släppas klockan 9 och vi ville ha dem med en gång. Så vi bestämde med hennes föräldrar att de skulle boka dem. När vi satt där på bussen tillsammans med några av våra vänner (och massor som vi inte kände) och klockan närmade sig 9, så ringde vi till hennes föräldrar. Vi frågade typ hela tiden i tio minuter: “Sitter ni nu vid datorn? Är det säkert? Är ni beredda att klicka?” osv. Sedan lade vi på. Vi väntade i säkert hela tio minuter och var helt desperata, vi trodde att vi inte fått biljetterna. När hennes pappa ringde var vi i extas (hela bussen trodde nog vi var helt knäppa i huvudet). Han sa “Alltså….tyvärr, men…” och självklart blev vi jätteledsna, vi trodde ju att vi inte fått biljetterna, sedan fortsatte han “…ni missar skolan den 5 mars, vi fick biljetterna”. Jag och Hannah började skrika av glädje och var överlyckliga. Jag började till och med gråta.

Det var den 26 oktober, gissa vad jag sedan gjorde i fyra månader? Jo, jag tjatade ut alla stackars människor i min omgivning om att jag skulle till Tokio Hotel. (Förlåt haha). Sedan kom D-day. Vi kom fram ca 5 timmar tidigare till Göteborg och vi hade sittplatser, så vi stack och shoppade. Vi hittade en affär på Nordstan som hette “Monsoon” och självklart var både jag och Hannah tvungna att spendera några slantar i denna butik. Både hon och jag gick runt i våra Tokio Hotel-tröjor som vi köpt tidigare.

När vi väl var inne i Scandinavium försökte vi hitta våra platser, vi skulle sitta på O vänster. Så när vi hittat O ställde vi oss så vi hade scenen i ryggen och konstaterade att O vänster borde ju vara till vänster. Men…där satt inte en människa. Vi frågade några vakter och tydligen var det den andra vänster vi skulle sitta på xD. Där satt vi i typ 2-3 timmar och väntade, jag var mer eller mindre okontaktbar. Bakom oss satt några människor som inte borde varit där, de tjatade om förseningen och pratade elakt om vårt fina band. Men jag brydde mig inte, jag satt bara och stirrade på scenen och väntade på att de skulle komma.

När jag hörde introt till Noise ställde jag mig upp och skrek och jag slutade inte förrän konserten var slut. Jag grät under flera låtar och inbillade mig att Tom kollade på mig fast jag vet att han knappast kan ha sett mig. Men ändå, jag drömde om konserten den kvällen. Och än idag, så fort någon nämner konserten eller (som du har gjort nu) lottar ut någon TH-pryl. Blir jag återigen alldeles skakig och får känslan av att jag är på konserten igen.

Den 19 juni fyller jag 18 och att vinna din tävling skulle lätt bli den bästa presenten ever!
…okej, det blev långt, men what the… älskar man något så älskar man något och jag älskar verkligen TH!!!!!!!!!!!
Kram Erika

Mitt roligaste TH-minne var när jag och min bästa vän åkte till Göteborg för att få se grabbarna för första gången. Vi trodde att vi uppförde oss ganska santas och lung ändå men när man ser på våra filmer som vi spelade in så skriker vi halsen av oss! Falskt sjöng vi också! Dagarna efterråt hade vi så ont i halsen och jag var så rädd att jag hade råkat skrika sönder mig så ont gjorde det!

Jag har älskar dem sedan 2007 när min kompis berättade om Bill. Deras musik betyder jättemycket och jag kan både dansa och gråta till den.
Skulle vara jättekul att vinna!
kram!

Mitt bästa Tokio hotel minne är när jag var och kollade på dom i Göteborg för första gången. Konserten var helt otrolig, och killarna hade så mycket energi!
När konserten nästan var slut stötte jag ihop med en kille. Vi har varit ihop sen dess <3
PUSS & KRAM!

Hm, alla minnen som förknippas med Tokio Hotel är ju oftast roliga. De bästa dagarna i mitt liv har varit då jag har varit på konsert med dem. Bäst var Stockholms konserten, att sitta ute i -10 grader i 13 timmar och ändå vara full av lycka hela tiden, att snacka med massa folk och träffa nya vänner. Och själva konserten var ju ett sådant lyckorus, att se dem så nära, att veta att de faktiskt finns på riktigt, jag tror inte riktigt att jag fattade det, jag fattade det nog inte förrän två konserter senare, i Milano. Men ändå, den där första riktiga konserten, det var nog det mest omtumlande, fantastiska och roliga jag har gjort i hela mitt liv. Men roligast var nog när jag fick reda på att de äntligen skulle komma hit igen, två gånger! Jag var så lycklig att jag inte kunde sitta still, jag skulle få se dem live om fyra månader! Ett par dagar senare får jag ett samtal från en kvinna vid namn Sofi som jobbar på mtv, jag hade vunnit biljetter till EMA och skulle få se dem om fyra dagar i stället. Chocken och lyckan… Wow. Jag må ha suttit en mil från scen och bara kunnat ana att det var dem men att vinna biljetterna och få dela deras glädje i vetskapen att bara ett par månader efter skulle jag stå där, ett par meter ifrån dem och vara lyckligare än någonsin tidigare. Det var obetalbart. De gör varje dag lite ljusare, och jag ångrar inte en sekund som jag har varit ett fan, inte en krona jag betalt på resor och biljetter.

Hallå du :)

Jag har några roliga minnen, den bästa måste vara när jag och min kompis satt och kollade på MTV European Music Awards för några år sen. Vi satt bänkade framför hennes tv och hade täcken över oss för vi hade tänkt sova i soffan när vi väl var trötta! Klockan var runt tio på kvällen och hennes mamma var ute och handlade så vi brydde oss inte om att ta det lugnt med ljudet. När vi hörde att hennes mamma kom in genom ytterdörren gömde vi oss under täckena vi hade och försökte vara knäpptysta! Det gick sådär, haha! När hon kom in i vardagsrummet hörde vi “and the winner is Tokio Hotel!” från tvn och vi skrek som bara den! Herregud, jag har aldrig skrikit så mycket för Tokio Hotel bortsett konserterna! Men det roliga var att hennes mamma inte hade märkt oss och stackars människa det såg ut som att hon skulle dö! Haha, men vi skrattade länge åt det och än var inte kvällen över. Jag hade nyss köpt THs DVD “Zimmer 483 – Live in Europe”. Vi skrattade verkligen ihjäl oss när vi kom till biten med Bill och Jumbie! Den natten låg vi och lyssnade på Tokio Hotel nonstop och pratet var endast om TH ;)
Hoppas detta var något bra :)
Kram!

Grym tävlingg :)
Jag har aldrig träffat killarna men jag började gilla dom för längesen. Året var 2005 och min kompis hade firat nyår i Tyskland hos sin släkt. När hon kom hem hade hon massa TH prylar med sig. Detta var ju innan de blev riktigt stora.

Jag fick höra deras låt “Monsoon” och älskade den. Åhh vad vi var besatta av TH, vi startade fan grupper på lunarstorm (hahaha lunar), lyssnade på den där låten stup i kvarten, tjatade om det hela tiden. Jag var helt förälskad i Tom och hon i bill. Så vi var helt övertygade om att vi nån gång skulle gifta oss med dom.
Ahh det var verkligen en sick tid, me helt underbar ändå.

Tyvärr svalnade intresset efter en tid då de inte kom fler låtar eller hördes något från dom. Och när de blev riktigt kända så kändes det inte riktigt som samma band längre.
Men jag gillar dom fortfarande och dom gör underbara låtar.
Det var mitt bästa TH minne :)

Mitt roligaste Tokio Hotel Minne var nog när jag köpte biljetterna till konserten i Stockholm 4/3. Jag kommer ihåg när jag köpte biljetterna kunde knappt tro att jag stog och höll i dom. Kollade min väska varannan minut för att försäkra mig om att jag inte hade tappat dom. Jag hade väntat två år på detta och äntligen.

Konserten var åh gud bäst. Jag stog och grät och skrek hela konserten, min röst var konstig i två veckor efter det.Jag kommer ihåg ögonblicket noise började spelas och man såg den gigantiska bollen.jag skrek och skrek. Och när jag fick se bandet, kunde knappt tro mina ögon. det var en stund som jag sent kommer att glömma.
Juste då såg jag dig också, i hallen fotade massa fans dig, när jag skulle fota gick du tyvär. Oj nu blev det tre minnen men aja.
Puss

ALLA TOKIO FANS SE HIT!

Jag har massa posters, tjocktröjor, klänningar, mössor, etuin, flaggor, väskor och mycket mer som vackert är prydda med pojkarna från Tokio och nu är det så att jag tänkt sälja dem för inte alls mycket.

Intresserad? Adda, [email protected] så visar jag bilder! :)

Jag verkligen avgudar tokio hotel! Jag började lyssna på dom innan dom blev känd med låten “monsoon”. OCh mitt bästa tokio hotel minne är då jag, min syster, hennes vän och min vän var på deras konsert i Stockholm 4mars. Min vän var itne så förtjust i tokio hotel, men jag fick med henne ändå. Efter det så har hon lyssnat KONSTANT på tokio hotel. Och det förstår jag ;) Till stockholm (55mil) så lyssnade vi på tokio hotel hela vägen. Sjöng och bara levde. Då dagen väl var kommen så drack vi öl, sjöng för fulla muggar till tokio hotel och väntade in timmarna. Eftersom jag var så jäkla glad över att äntligen få se Tokio Hotel med mina egna ögon så ville jag dit så fort som möjligt och trodde att vi var försenad. Så vi SPRANG till globen och då vi väl var där insåg vi att vi var 2 timmar före alla andra! hahah så jävla fail. Dom var ju ungefär 2 timmar försenad också så vi väntade 4.5 timmar på att dom skulle börja spela. Och när dom väl började var jag som i extas hela konserten. Sjöng, skrek och bara levde. Efter det drog jag och min vän ut på en krog (the viper room) eller vad det nu hette. Musiken SÖG så vi bestämde oss för att dra tillbaka till hotellet och fortsätta festen där. Då vi väl kom in i hotellet så skrek (sjöng) vi ut alla tokio hotell låtar. Vi satt i lobbyn och pratade om hur det hade varit. En som jobbade där sa åt oss på skarpen att vara tysta, haha. Så vi gick upp till vårt rum, skruvade upp volymen (tokio hotel) och sjöng allt vad vi hade. Ja okej, man ska ha respekt för hotellet men vafan.. vi var så jävla glada!! Tillslut så kom han som jobbade på hotellet och sa åt oss på skarpen igen, annars fick vi åka ut. Så tillslut skruvade vi ner volymen och viskade låtarna istället, hoppade i sängarna och var så jävla glada. Det var den bästa helgen i hela mitt liv! Fyfan vad jag vill tillbaka. Vi funderar på att fara till ett annat land för att få se dom. Man orkar knappast vänta tills nästa gång dom kommer till Sverige! hahah. Tokio hotel in my heart. Ha det så bra Kenza :) / Angelica

Hej!

Mina bästa TH minnen är då jag varit på fanmeetings och de 2 gångerna då jag sett Tokio Hotel live! Från fanmeetings har jag fått många nya vänner, hoppeligen vänskaper som håller livet ut, så det har varit en jättepositiv minne!
Men det bästa har varit då jag har sett TH live! Första gången såg jag dem på Elämä Lapselle galan i Finland förra hösten, och fast jag såg inte så hemskt mycket av dem så såg jag ändå en glimp av dem alla och Bill vinkade åt mig! Den andra gången såg jag dem på deras Humanoid konsert i Helsingfors den 7 mars, och det var den roligaste och bästa 1½ timman i mitt liv! Känslan som man hade när man såg dem är oförglömlig, och man var verkligen helt lycklig den stunden!
Men egentligen när jag tänker efter så är bästa TH minnet också det då jag började gilla dem, för om jag inte hade gjort det, skulle jag ha missat så mycket! Jag vill säga bara ett stort tack till dem <3

/ Linda

Mitt roligaste minne är inte när jag har köat elelr träffat dem utan alla artiklar som jag läst av dom och alla filmerna på youtube som jag har sett. Det är så jäkla kul när ni bad dem säga något på tyska och det de sa var…. Inte så snällt!! Det är kul att förstå vad de säger :P Sen så är det ju såklart kul när amn hör de på radion och alla tjejer skriver!!!

hm…nu får jag ju tänka till här…roligt minne? det var iofs ganska kul att jag faktiskt lyckades släpa med mig min stackars man på konserten i Göteborg i mars, han var en ganska ovanlig syn därinne! Eller när jag en dag var på Donken med min dotter som är 5 år. Vid ett bord satt ett gäng punkare med ganska spretigt svart hår och dottern börjar hoppa upp och ner, dra mig i armen, peka och hojta: “Mamma, mamma där sitter Tokio Hotel!!!” Hon tyckte väl att de liknade Bill eller nåt! *ler*
[email protected]

Hejsan Kenza! (:

Mitt roligaste TH minne var konserten den 4/3 marsa 2010! Och köandet, det var helt obeskrivligt! Det var som om alla var en hel familj. Men det roligaste var nog då konserten hade borjat, och “ägget” skulle öppnas, och min kompis som jag var med skrek (hon var i chok!) : GUSTAV ÄR GUSTAV MED?!

Sen att jag filmade och att det är på film gör ju inte saken mindre roligt ;D

Hej kenza! :)
Mitt minne kanske inte är det roligaste men det ganska lustigt. Jag har varit ett fan i cirka fem år. Min familj och mina kompisar är ju absolut medvetna om att jag är ett stort THfan för jag snackar ju om dem hela tiden , Väggarna är fyllda och musiken dånar från mitt rum. Även om det inte är lika förtjusta i dem. KONSTIGT NOG!En kväll satt jag och syster och såg en tråkigt film , då tyckte jag det var roligare att ta min dator och kolla på youtube. Och jag har ett favorit klipp. Tokio Hotel funny moments. Då killarna leker med sitt flygplan….JUMBIE! :)
Och vi såg det några miljontalgånger , Nån dag sen…Nu går alla jag känner runt och berättar hela den storyn. Ofta när vi är ute bland folk . hahah ganska härligt tycker jag. :)

Ha det bra! Kram emelie:)

Alla minnen med tokio hotel är roliga och bäst!
Men ett jag aldrig kommer att glömma är nu när jag och mina tre tjejkompisar skulle till konserten i göteborg. Vi bor i helsingborg så det är några timmar att köra. Och när vi hade kört halvväs så kommer jag på att jag hade glömt min jacka (!!!) Och vi skulle köa i ungefär 12 timmar i flera minusgrader! Vi vägrade köra hem igen så vi fick lösa det med massor av koftor!

Hehe det kanske inte handlade så mycket om Tokio Hotel, men när vi var där inne och jag hörde introt av Noise var det det enda som betydde. Men minnet av att knasiga jag glömmer min jacka för att jag var så uppspelt att komma iväg är någor vi fortfarande skrattar åt!

:D :D :D

Tjena Kenza! Mitt bästa TH-minne var när jag fick första tröja skivan och mm ..jag har varit ett fan av dom i snart 7 år haha jag vet jag är ett STORT freak av dom men men . de var när jag såg dom i globen de var så underbart att jag nästan svimmade jag älskar verkligen deras musik men har alldrig fått träffa dom de e typ min största önskning puss puss amanda :D<3

Det enda å bästa minnet jag har. De var när dom var i stockholm 2010, på deras konsert.

Jag å min kompis flög fårn Kiruna ( där vi bor ) för å se dom live, så vi sov få timmar å ställde oss i kön sju på morgonen. Satt å frös i flera timmar, lärde känna nya människor . Å de underbaraste var att alla hade en sak gemensamt, Bandet.
När vi blev insläppte hade jag huvudvärk å min kompis höll på svimma, vi hade ätit lite å båda var pissnödiga. Å så hör man hur dom börjar spela början av noise. Å allting frösvann å jag har aldrig kännt mig lyckligare. Vi kollade på varandra å bara log å skrek, å där kom bandet, helt underbar känsla ! <3

Hej Kenza! du MÅSTE (!!!!!!) ta en titt på det här, även om det inte vinner så kommer det att ge dig ett klart garv åtminstone ;)

har sett killarna live några gånger och varje gång har varit helt underbar. men nu snackar vi roligaste TH-minnet, så här har du mitt:

jag och min bästa vän diskuterade det här med hur småtjejer vrålar, gråter och skriker till Tom att de bär hans barn. haha! jag tycker ju att Tom är mums, självklart, och så började jag och Lisa föreställa oss mig bära Toms barn och att det var dags att föda.

Så, tänk dig alla killarna i samma rum som du ska föda Toms barn i… HAHAAHAHAH – Du ligger där och krystar och vill ha sympati men Tom går runt och surar för att han inte har kunnat ha sex på flera veckor på grund av graviditeten. “Ich bin nicht fickificki in years” eller något.

Bill i sin tur är överexalterad! “Tom, Ich bin eine mirakel! Du bist papipapi! Ich bin Farbror!!” Springer runt och knuffar undan barnmorskorna och tar över hela förlossningen själv med ett par plasthandskar och hoppar runt av lycka om vartannat.

Du ligger där och försöker få fram någonting vettigt: “Eh, Bill vi kanske ska lugna oss….”

Gusti försöker vara snäll och badda dig med en handduk på pannan med ett skrämt uttryck i ansiktet.

Georg står med filmkameran i högsta högg.

Tom vankar fortfarande av och an, muttrar surt över att han inte fått ha sex på VECKOR! SÄKERT HELA 2 STYCKEN!!!!? Hur skulle han kunna tycka synd om någon annan än sig själv?

HAAHAHAHHHAHAHAHAH.

Bill: “Du bist duktiiiduktiii”

Mitt bästa TH minne är från den 5 mars 2010, då jag bjöd med min lillasyster upp till göteborg (från skåne), tog in på hotell, och förberedde oss för deras efterlängtade konsert, (Hade ju väntat sedan -08, då de ställde in flera konserter) Så i flera timmar stod vi utanför och köade, längtade och skrek, men bäst av allt var ändå att se när min älskade lillasyster grät över lycka att få stå där, bara några meter ifrån dem. DET är lycka, att kunna göra något så stort för den man älskar mest, så vinner jag detta så är det hon som får allt :)

Mitt bästa minne där TH är inblandat är när jag och min kompis var hyfsat små, drygt 11 eller något så bestämde vi oss för att låtsas att vi var några ur bandet alltså Tom och Bill, och vi satt igång monsoon och började sjunga och dansa. Medan vi höll på med det så spelade vi såklart in det och skämtade om att vi skulle skicka in det till någon ställe där man kunde träffa dem.. men det gjorde vi inte.. men det bästa av allt var att vi träffades på deras konsert 4/3 i år. vi träffades igen i kön.
Helt underbart, vi skrattade åt det så grymt mycket.♥
Det skulle betyda så mycket om jag vann skulle ge min kompis som jag var där med, halva priset! ♥

Tjena Kenza!

Mitt roligaste TH-minne hm..Svårt att säga. Har många fina och trelviga minnen, som konserten. Att jag fick nya vänner genom Tokio Hotel osv. Men det roligaste måste nog vara när min mamma skulle berätta för en vännina i telefon att konserten var inställd p.g.a. att Bills cysta på stämbanden. Istället berättar hon om hur han har fått en cysta på äggledaren haha.(förvirrad mor) Vissa tycker han ser ut som en tjej..men äggledare tror jag nog han inte har ;)

Kram Johanna !

[email protected]

Åh, det var på Göteborgs-konserten. Jag hade inte köat länge alls, dagen innan var vi på konserten i Sthlm och vi bilade ända upp till Sthlm och sedan ner till Gtbg. Så medans mamma och pappa satt på hotellet och smuttade på lite vin stod jag ca en halvtimme i kö – helt död! Trött och min hals värkte men jag var ändå världens lyckligaste. När de väl började släppa in folk och jag märkte att det fanns plats kvar längst fram började jag småspringa, haha.
Kommer fram till “avgränsningen” och vakten ropar “Tyvärr, de som springer får inte komma in!”

Trött som jag är så fattar jag inget och jag håller på att få ett litet mini-sammanbrott tills jag fattar att han skojar med mig! Oh my herregud. Jag hade skämt ut mig ganska rejält när jag svarade “NÄHE! :O”, han började ju skratta och jag släppte spänningarna och bara skrattade med honom och mina vänner som hade kommit precis efter. Moment I will never forget! <3

Wööööw underbar tävling Kenza, lööööv you asså! :D

Bästa TH minnet….hmmm…så svårt!! Man har ju typ tusen miljoner minnen som är helt galna som har med dom att göra! Men om jag ska välja ETT och det BÄSTA såklart så måste jag säga 4 mars-10. Det var min första gång jag såg dom live. När jag nästan hade jätt upp om att jag skulle få uppleva dom fooor reaaal. Men plötsligt hände det. Vad kan bli bättre än det?

Att köa från tidig tidig morgon tsm med sin bästavän och med alla galna andra th-fans var så jävla värt! Trots att det var flera minus grader ute. För sedan när jag stod där och draperiet åkte ner till ljudet av hjärtslag och det mystiska dånet precis innan man hörde tonerna av Noise och Tom fucking Kaulitz och Geeeeeorg Listiing stod framför mina egna ögon var jag så jävla lycklig! Bara ett tokio hotel fan kan fatta den känslan.

SÅ, LÅT MIG VINNA NU KÄÄÄÄNZA? ;)

Åh, alla har så underbara minne från konserter… känns som att alla i världen har sett Tokio Hotel – utom jag.

Menmen, jag har minnen i alla fall!

Min bästa kompis Linda och jag var tokigast i klassen. Tom var min och Bill var hennes.
Helt plötsligt, bara en helt vanlig dag bad Linda mej följa med till skogen på baksidan av skolan – hon ville prata privat. Jag orkade först inte, fast så fort hon nämnde TH – swosh så kutade vi iväg.

Vi satte oss på varsin sten och så började hon berätta om en dröm hon hade haft den natten…:

“Vi var hemma hos henne, och så ringde plötsligt hennes mobil. Det var Bill (dom kände varandra). Han bad oss komma till deras studio, självklart sprang vi direkt iväg så snabbt vi kunde. När vi kom dit fick vi varsin kram av alla killar. Hela tiden kollade Tom på mej, och Linda, ja hon och Bill kramades hela tiden…”

Det var den drömmen. Nu tänker du, Kenza, att “det var ju ingenting speciellt…” Men jo. För nästa dag: Hon drog iväg med mej till skogen igen, och gissa vad hon berättade? Drömmen hon hade haft den här natten, d.v.s FORTSÄTTNINGEN:

“Jag hade sovit hemma hos henne, och hon vaknade före mej. När hon såg mej komma in i vardagsrummet där hon satt berättade hon först att hon och Bill var tillsammans. Sen sa hon att Bill hade sagt till henne att Tom tyckte jag var söt och att han gillade mej. Hon ringde Bill sen och frågade om han och Bill ville komma till oss. När dom kom fick Linda en kram och puss av Bill, och jag fick en lång kram av Tom. Jag blev ihop med Tom sen, och så satt jag inuti hans tröja typ hela tiden.”

När hon berättade att Tom gillade mej kommer jag ihåg att jag började gråta… :)

Det har hänt en massa saker, mycket kommer jag inte ihåg, men en hemsk sak hände på slutet… Det här såg Linda som framför sig i drömmen, hon var alltså inte med men såg det iaf.

“Jag och Tom var på väg hem från stan, vi hade varit och köpt ett grviditetstest… :S Vi var nästan hemma, men när vi gick där mitt på vägen kom helt plötsligt en lastbil bakom oss i full fart. Tom tog tag i mej och slängde mej av vägen. Han själv blev påkörd… Jag blev galen, skrek och grät som i helvete. Han låg medvetslös mitt på vägen. Jag sprang fram till honom, satte mej på knä bredvid honom och pussade honom flera gånger. Det var mycket blod… Jag ringde till Linda, hon ringde 112 och Bill kom direkt kutandes ut och till oss. Linda kom lite efter och sen kom ambulansen. Jag var helt galen. Bill och Linda tog tag i mej, jag bara skrek och sparkade mot allt och alla. Dom körde iväg med Tom, jag slet mej loss och sprang efter men ramlade.”

Han låg i koma i 6 veckor tror jag det var, han hade hjärnskakning och brutet ben. Det var hemskt! Du skulle veta vilka mardrömmar jag har haft… Det slutar inte där heller.

“När vi hade fått veta att Tom hade vaknat åkte jag, Linda och Bill till sjukhuset direkt. Jag skulle berätta en väldigt god nyhet. Jag var jättejättesuperglad av att se honom och sprang och gav honom en stor kram. Han var väldigt frånvarande vilket inte var så konstigt. Jag var väldigt nervör eftersom det jag skulle berätta för honom var… att jag var med barn (XD). Han blev väldigt chockad och gav mej en stor kyss båda på munnen och magen. Allihop började gråta. Den natten sov jag över på sjukhuset.”

Det hände inte så mycket mer sen, förutom att Tobias föddes. När jag bytte skola slutade hon drömma.

En sak kommer jag speciellt ihåg; hon sa att allt kändes som verklighet. Hon kom ihåg nästan vartenda ord dom (och vi) hade sagt i drömmen. Det var heller
ingenting “drömliknande” konstigt, det liknade nästan en TV-serie med tanke på att det var en fortsättning varenda natt.

En annan konstig sak är att jag oxå kommer ihåg så tydligt… Helt sjukt.

Nu har jag pojkvän, men jag kommer ändå alltid älska killarna i Tokio Hotel, inte minst Tom o Bill. Jag minns det mesta Linda har berättat och dom här drömmarna har väckt mycket känslor i mej, både positiva och negativa.
När jag satt och skrev det här satt jag t.ex och grät flera gånger…

Du kan ju gissa vad jag lyssnade på för musik när jag skrev för att minnas bättre..?

Det här kan kanske låta påhittat, men tro mej, allt är sant! Och det skulle verkligen vara en stor ära att få vinna det där Tokio Hotel-paketet, så snälla snälla Kenza, det är obeskrivligt hur glad jag skulle bli och hur mycket jag skulle älska dej om jag vann! :D

STOR PUSS OCH KRAM TILL VÄRLDENS BÄSTA BLOGGARE <33

Mitt bästa TH-minne är när jag var på deras konsert i Stockholm den 4 Mars nu i år.
Jag åkte dit med min bästavän, och vi satt utanför globen i -10 grader och väntade på att få komma in och se världens bästa konsert, med Tokio Hotel<3
Jag ångrar verkligen inte att jag satt där ute i kylan.
När klockan var ungefär vid 17 så började dom släppa in folk, vi stog inte så jättelångt fram i kön..
Men när vi kom in, så fick vi stå längst fram.
Jag har aldrig varit lyckligare, vi stog där och väntade ännu en gång, fast inomhus.
Jag blev bara mer och mer nervös.
Och så fort någon bara släckte en lampa, eller testade ett instrument så skrek typ hela globen.
Helt otroligt.
Sedan släcks lamporna, och efter en stund ser man TH-bollen (som jag kallar den).
Det var då jag blev tårögd, jag var så himla lycklig.
Jag förstog att dom liksom, dom var där.
Dom fanns på riktigt, och en av dom bästa sakerna var att jag fick dela det med Amanda, en av mina underbaraste vänner:)
Jag vill absolut se Tokio Hotel igen, och få känna samma känsla om och om igen.

Nu hoppas jag bara på det bästa:)
[email protected]

Sist men inte minst så måste jag bara säga att jag älskar din blogg, den är helt underbart bra!:)

Ville*

ooh, mitt roligaste tokio hotel minne var när jag var i Tyskland under sommaren och skulle för första gången se mina stora idoler.En gång hemma i Sverige hade jag gjort bort mig för en klasskamrat jag inte kände så värst bra, jag hade REDEN på högsta volym och då menar jag verkligen högsta och gick en väg det inte brukar vara några andra på och sjöng på min *host* underbara tyska OCH DANSADE och helt plötsligt ser jag min klasskamrat som är ute och går med sin hund glor på mig O.o gryymt pinsamt! MEN SOM OM INTE DET RÄCKTE- när vi kommer in till arena området bestämmer vi oss för att gå till där turnebussarna ska vara men de har inte kommit än, för att pigga upp stämningen lite så berättar jag min pinsamma historia och sjunger å dansar allmänt fult till REDEN, JUST DÅ så KOMMER TOKIO HOTELS TURNEBUSSAR.Mina kompisar som från början inte garvade typ dör av skratt.Men killarna är så underbara och vinkar och ler(hm undrar varför?) till oss och går förbi och vi glömmer bort allt det där med att fråga om en autograf och ta bild som vi skulle gjort i annat fallx] typiskt, men jag fick ju se dom och det är inte många som får!(?) Aja det var iaf ett roligt minne! =)

Mitt roligaste minne med Tokio Hotel är absolut deras konsert i Göteborg. Efter mycket om och men så fick jag med mig en kompis för att jag inte kände någon som gillade TH. Och behöver jag säga att hon älskade det? Vi köade från klockan 06.50 på morgonen och det var verkligen värt varenda minut ute i kylan för att hamna längst fram på en fantastisk konsert. Men det bästa med hela dagen var faktiskt (tro det eller ej!) efter konserten när hon sa att hon ville följa med mig ner till Tyskland bara för att gå på konsert med världens bästa band! Det är min stora dröm och att hon dessutom vill följa med mig ner gör allt dubbelt så bra! :D

Mitt roligaste Tokio Hotel-minne? Ja, jag har ju bara varit på en konsert (Globen i Stockholm 4/3-10) så jag antar att det var det.
Det var seriöst den bästa dagen i mitt liv. Jag kan inte förklara med ord hur underbart det var att verkligen SE DOM PÅ RIKTIGT. Otroligt underbar känsla, säger jag bara!

Mitt roligaste minne med tokio hotel är konserten 5 mars – 2010. Jag överdriver verkligen inte när jag säger att det var den bästa dagen i hela mitt liv.
Jag och min kompis Amanda hade könummer 7 & 8 i kön, alltså började vi köa utanför konserten redan dagen innan klockan 9 på kvällen, och under den natten, då det var 18 minusgrader så trodde jag verkligen att jag skulle dö. Man låg där i ett hörn utanför skandinavium och bara väntade på att någonting skulle hända, men det var så värt det. Att få uppleva en sån underbar konsert tillsammans med sin bästa vän, vad mer kan man begära? Den konserten har verkligen öppnat upp ett helt nytt liv för mig, och efter den dagen har jag nästan inte tänkt på annat än tokio hotel. Och även fast jag efter lite mer än halva konserten blev uppdragen över stängslet för att jag var nära att svimma så var det fortfarande värt den långa väntan, och känslan att tro att man skulle dö av kyla, för om jag skulle få välja någonting i livet skulle det vara att spola tillbaka till den stunden när dom kom ut på scenen, första gången jag såg dom, så vackra, så finast och jag ångrar inte en sekund att jag började lyssna på dom.
genom att lyssna på tokio hotel har det hjälpt mig så mycket att jag inte ska bry mig om vad andra tycker, eftersom jag nu inte bryr mig om vad dom säger längre. Jag älskar tokio hotel, och det är jag stolt över.
och jag kommer ALDRIG glömma denna dagen.

[email protected] är min mejladress :>

Mitt allra bästa TH minne är nog när jag först “upptäckte” dem! Alltså jag visste ju vilka de var, men jag trodde bara att det var “något dåligt band..” Mer fel kunde jag ju inte ha haft! :D
Men när jag först började att lyssna på dem.. Det var.. Nästan magiskt! Deras låtar var så grymt bra, Bill var så himla bra på att sjunga.. Och så skadade det ju inte att Bill och Tom var skit snygga.. ;)
Men det är nog mitt bästa TH minne. Alla fans har väl haft den här speciella, nästan förälskade känslan när man först upptäcker sina idoler. Det är verkligen fantastiskt.

Maja

Mitt roligaste TH minne var nu i mars då dom spelade i göteborg. Jag var där med min pappa för min kompis hade fått förhinder och jag var så jäkla lycklig. jag hade sitt plats ganska nära och jag såg faktiskt dig och mirre från där vi satt. I alla fall så precis när dom skulle börja spela så börjar tjejerna bakom oss gapskrika och min pappa blev så rädd att han föll omkull och råkar samtidigt ta ett foto mellan benen på någon random människa. Skrattade så klart ihjäl mig efteråt förjag var lite upptagen med konserten just då men det var väldigt rolig :D

Kram på dig ;)

Heej <3
Mitt BÄSTA Tokio Hotel mine var på konserten i göteborg 2010, jag hade ståplats och hade fått massa slag i huvdet av massa galna tjejer, jag satte mig ner på golvet. Bill var inte på scenen heller så varför skulle jag så och skada mig?
Helt plötsligt kommer han in på scenen igen och sjunger monsoon, det är mitt BÄSTA minne med Tokio Hotel. Monsoon har hjälp mig så mycket, jag vet att det bara är en låt, men den har faktiskt hjälpt mig.
Det kanske inte är ett så roligt minne, men den kvällen var den BÄSTA kvällen i mitt liv <3

mitt bästa th minne är när jag och mina två bästa vänner var på klassresa på en ö ute i vår skärgård, vi var så grymt kära i bandet och vi stod på stenarna ute vid havet och skrek allt vad vi orkade :) Gud.. alla våra klasskompisar (även de som gick i paralellklass) glodde på oss och tyckte vi var idiotiska, men hade inte th vart annorlunda och hjälp oss bygga upp vårt självförtroende så hade vi aldrig vågat stå för det vi gjorde och inte fan skämdes vi ;) vi älskade bandet ju! ♥

Det måste vara när jag var 11 år, och hade precis blivit (BESATT) av Tokio Hotel.
Jag och folk jag hade träffat från Playahead bestämde oss för att fixa Tokio Hotel fans träffar.
Vi blev några 30 stycken, och möter varandra vid Plattan.

Första gången var när vi hyllade själva låten “durch den monsun” och jag och min kompis trodde att det bara skulle vara emosar som var där, så vi tog på oss helsvarta kläder, målade extremt mycket kajal runt ögonen och tupperade håret därbak.
Kan du gissa hur det såg ut?

Där hängde vi och sjöng till en massa Tokio Hotel låtar några gånger i månaden.
Iallafall så en gång råkade vi gå med i fel gäng, tokio hotel antisar alltså, så vi började sjunga bland de och då sa en av de att Boll och Tim inte kunde spela eller sjunga, de kastade även ägg på oss, så sa vi emot hela tiden att de jagade runt oss i stan, och vi hade för oss att de bar knivar på sig och skulle misshandla oss, så vi tänkte ringa polisen och så. Vi gömde oss en lång stund i kulturhuset i flera timmar.

Annars har jag bara sett de när jag var utanför Sheraton & 4 mars :)

Jeg vet ikke om denne komkuransen er for andre land også,men jeg kan jo prøve :)

Egentlig har jeg ikke noe spesiellt Tokio Hotel minne, for jeg er alenemor på 18 år å fikk derfor ikke muligheten til å dra på konserten dems her i norge. Men så klart, jeg har jo andre minner.

Jeg husker første gang jeg fikk se Bill, Monsoon gikk på MTV. Han stod der i den lange sorte kåpen sin. Kjærlighet ved første blikk. Jeg kjennte bare at hjertet mitt smeltet. Men den gang ei, for jeg visste også at denne gutten bare kunne være min drøm, en drøm jeg aldri ville få. Hallo han var jo Tysk og sjangsen for å treffen han er knapp. Men jeg kan med hånden på hjertet si at han var min første kjærlighet. Siden den adgen har jeg elsket Tokio Hotel, elsker musikken å drømmer om å en dag få treffe dem. Men en så lenge må jeg holde m,eg med scream cden. Nå som jeg har barn i hus og lite penger.

Hej!
Mitt roligaste th minne, det var nog under konserten här i Göteborg.
Jag stod allra längst fram, och när konfettin började spruta ut så stod Bill framför mig. Klart att man ler och så, så hela min mun blev fylld med konfetti! Jag skrattade ännu mer då, och just då tittade Bill på mig (klart, han tittar ju runt bland fansen längst fram) och börjar skratta!
Pinsamt, ens stora idol, men det är ett minne för livet och man får väl bjuda på sig själv!
Jag förgyllde ögonblicket med att ta en bild på mig och min kompis just då och varenda gång jag tittar på den blir jag jättelycklig!

Mitt “bästa” – och hitills enda – Tokio Hotel-minne är när jag läste om hur det var att se deras konsert, i ett brev.

Min brevvän sen snart nio år tillbaka hade sett dem live i Stockholm den 4 mars och hon beskrev i brevet hur härligt och underbart det hade varit att få se dem! Även om jag inte själv är ett Tokio Hotel – fan, så vet jag hur det känns att äntligen få se sitt favoritband live. Det var jätteroligt att få läsa hur hon hade haft det, och jag blev så glad för hennes skull. Kommer ihåg att hon var väldigt besviken när deras förra Sverigespelning blev inställd.

Hur som helst, vi har varit brevvänner sen vi var åtta och nu är vi snart sjutton. Vi skickar fortfarande snigelpost till varandra, även om vi ofta chattar på msn en hel del. Dessutom har vi hunnit träffäs några gånger trots det långa avståndet mellan oss!

För att tacka henne för alla minnen, händelser, känslor, tankar och upplevelser vi delat med varandra genom alla brev skulle det vara jättekul att få ge henne en sån här present, för jag vet hur mycket hon skulle uppskatta den!

[email protected]

Mitt beste minne er 3.Mars 2010 ! det er ikke bare mitt beste TH minne,men også det beste minne i mitt liv frem til nå :) + den gangen jeg og min beste venninne feiret at vi skulle på konsert med å løpe 3 ganger rundt hele skolen :)

ps. Digger deg og bloggen din !

Det var nok når jeg og venninna mi hadde hatt en helt skjønn dag, og begge to var utslitte. Etterhvert sovna vi sammen i senga, og når vi våkna hadde noen skrudd på Tokio Hotel cd’en! Det var sykt creepy, men samtidig utrolig koslig. Phantom Rider spiltes da, men vi våkna brått når Human to Human kom på og vi dansa og vifta med håret, og tok ut masse plakater av dem fra diverse blad. Ikke mitt beste TH-minne, men mitt beste minne i livet. Sykt koslig <33

Mitt bästa Tokio Hotel minne (och ända), var när jag var på Tokio Hotel konserten den 5 mars!
jag fyllde är bara några dagar efter och det var en utav dom bästa födelsedags presenten i hela mitt liv :) (fick den i förväg)
jag och min kompis var där, när dom kom ut på scen var hon väldigt lugn men jag skrek till jag blev jätte snurrig och höll på att svimma. :S men det var ändå den häftigaste känsla jag har upplevt! :D

Endelig en Tokio Hotel-konkurranse! Tusen takk, snille Kenza! <3

Mitt morsomste TH-minne, vel.. Det var på videregående (høgstadiet på svensk), hvor jeg var ganske veldig obsessed med Bill Kaulitz… Og jeg hadde en venninne som var verdensmester i å lire av seg geniale og litt krasse kommentarer. Jeg husker ikke helt hvor vi var hen, men jeg tror det var på en buss på vei hjem en sen kveld, og da blir man jo ofte litt overtrøtt. Hennes kommentar låt som følger: "Tokio Hotel – The company that gives you femi Bills!" Mulig den er litt for dum, men jeg lo i flere uker etterpå. Det er bra jeg ikke er av den sorten som blir fornærmet bare noen nevner ordene "Bill" og "femi" eller "homo" i samme setning!

Det var da det mest komiske, men hvis du vil høre det beste, er det såklart konserten i Oslo! Ti timer på nattbuss fra Kristiansund (hvor jeg nesten ikke sov, siden jeg var så spent!), etterfulgt av ti timer i kø i minusgrader (heldigvis var det fin vær!!), og så å se dem live. Jeg måtte veldig tisse, var veldig trøtt og ikke minst sulten både før og etter showet, men mens det holdt på, merket jeg null og niks av det. Det beste jeg har opplevd!

([email protected])

båda konserterna i stockholm är ju så vackra och fina att jag inte ens kan förstå det. men det som är knäppast/roligast just nu är nog när jag står i kön utanför konserten i stockholm. vi hade köat i flera dagar och knappt sovit någonting och nu stod jag där, utan jacka, gråtandes av köld tillsammans med alla fina människor. jag frös så att jag skakade helt okontrollerat och grät och höll på. det var det hemskaste i hela mitt liv, men samtidigt det bästa. mitt i tårarna och skakningarna så ville jag nästan dö och sa “jag vill bara hem och värma mig”, varpå min kompis säger “nej, som om hon är helt 100% säker på att jag inte skulle gå, även om jag frös så jag grät. självklart hade hon rätt. Det är på något sätt så fint att alla som var där förstår hur liten chans det är att man går hem. de förstår att det i princip inte finns någonting som kan stoppa hjärtat i den stunden. det fanns grundläggande behov inom mig att se tokio hotel. det fanns ett behov i alla och det var uppenbart att kylan inte kunde stoppa oss. det var så fint att tänka på vad vi gick igenom för killarna. att tänka på att de kanske förstår hur kallt det är och kanske förstår hur otroliga de är som driver oss till att sitta i t-shirt i timmar i 10 minus.

yeh i

Alla minnen med tokio hotel är roliga och bäst!
Men ett jag aldrig kommer att glömma är nu när jag och mina tre tjejkompisar skulle till konserten i göteborg. Vi bor i helsingborg så det är några timmar att köra. Och när vi hade kört halvväs så kommer jag på att jag hade glömt min jacka (!!!) Och vi skulle köa i ungefär 12 timmar i flera minusgrader! Vi vägrade köra hem igen så vi fick lösa det med massor av koftor!

Hehe det kanske inte handlade så mycket om Tokio Hotel, men när vi var där inne och jag hörde introt av Noise var det det enda som betydde. Men minnet av att knasiga jag glömmer min jacka för att jag var så uppspelt att komma iväg är någor vi fortfarande skrattar åt!

:D :D :D :D

haha mitt roligaste Tokio Hotel minne var när jag och min kopmis köade till konserten 5/3-10. vi var där 12 timmar innan insläppning, och köpt massor med mat, bla varsin baguette. min kompis hade räkröra på sin. jag satt och läste en tidning, så hör jag helt plötsligt att min kopmis säger ; Ida . mmm säger jag utan at lyfta på huvudet. så skriker hon helt hysteriskt. JAG HAR EN RÄKA I HÅRET, TA BOOOOOORT DEN ! haha och viftar med händerna, alla kollar och jag sitter och gapskrattar medans jag torkar bort räkröran. haha det va verkligen roligt. och hela konserten var Underbar. Tokio Hotel<3

och tyvär har jag ingen blogg men man får i allfall vara med va ?????????

I love tokio hotel pleas hoppas jag vinner kenzaaaaaaaaaaaaa

Mitt bästa Tokio Hotel minne, självklart var det min första Tokio Hotel konsert efter att ha varit ett stort fan av killarna ett par år. Men ett av alla minnen från den resan är köndet, att vakna varje morgon var inte jobbigt(Vilket det brukar vara för mig som är otroligt morgontrött) men att vakan till detta var bara ren lycka för varje dag som gick så kom man närmare konserten. Men inte bara det, utan alla otroligt glada människor man träffade på och alla som var där av exakt samma anledning som jag, alla var pratglada och vi peppade varandra. Jag lärde känna ett gäng tjejer under köandet och vi är otroligt bra vänner idag, känns som att jag känt dom i år och dar men det är bara ett par månader. Varje gång jag tänker tillbaka på köandet så blir jag alldeles varm och glad och speciellt sista dagen då vi behövde sitta ute och frysa men tanken på att jag snart skulle se mina största idoler gjorde mig otroligt glad och varm. Tre timmar innan insläppet satt jag och mina vänner inne på mcdonalds och åt mat då vi ritade upp på en servett vart vi ville stå under konserten och verkligen hoppades på att få den platsen och sen när vi satt där på golvet och väntade på att konserten skulle börja så insåg vi att vi fått platserna vi ritat upp på servetten och känslan vi hade då dvs. “Shit, vi är längst fram” är en känsla jag aldrig kommer att glömma. Vecka 9, 28/2 – 4/3 – 2010, dagar av kärlek.
Ich mag Tokio Hotel, oder nein ICH LIEBE TOKIO HOTEL!

/[email protected]

Jag gillar inte tokio hotel något jätte mycket. Det är nog mest min kusin och kära vän som gillar dem, helt crazy är hon! Jag minns att det var exakt dagen då konserten i globn skulle äga rum som hon frågade mig ifall jag ville följa med då hon hade en biljett över. I sista timman fick vi ordna med resa, biljett och tillåtelse att åka av mina föräldrar (haha). Somsagt, jag gillar inte Tokio Hotel jättemycket men jag kände att jag ville dela upplevelsen med min kusin då hon är somsagt HELT CRAZY och det skulle vara första gången som hon skulle få se killarna. Jag minns hur hon började gråta glädjetårar och hur hon senare sa att hon var så lycklig. Efter konserten så har jag sakta men säkert börjat lyssna på deras låtar, de är väldigt bra om jag får erkänna. Om jag vinner så skulle jag ge detta tokiohotelgrejs till min kusin. För tack vare att hon erbjöd mig en biljett så har vi delat ett underbart minne. :)

Har så många minnen av Tokio Hotel. De piggar alltid upp mig när jag är ledsen, och deras låtar får mig alltid att måbättre.
Men mitt bästa och roligaste TH-minne är såklart senaste konserten!! Satt längst fram och jag och min kompis stod och dansade och sjöng och skrek hela konserten. De var så otroligt bra och jag kände mig verkligen hemma bland alla Tokio Hotel-fans. Jag känner ingen annan som är TH-fan (frog med mig kompis som egentligen inte gillar dem så jättemycket, men jag tror jag lyckades omvända henne, haha) så det kändes verkligen bra att vara där med alla andra som känner som mig.
Efter konserten såg vi limousinen med Bill,Tom, Gustav och Georg i, och vi sprang som galningar för att hinna ifatt dem. Det gjorde vi tyvärr inte, men kvällen är ändå den bästa kvällen i mitt liv. Det var helt fantastiskt och otroligt, och jag var nära att börja gråta av glädje flera gånger. Fick nypa mig i armen efteråt, haha.

Heej,haha det roligaste TH minnet..mhm jag har många,eller jag har aldrig träffat dom men har många andra minnen som har med dom att göra :).
Haha,men jag kan berätta om detta då:
Jag gick in till mitt rum o satte på tv:n och kanal mtv, oså gick jag iväg ett tag,och sen helt plötsligt hörde jag th:s musik och Bills röst,så sprang jag in i rummet och blev helt till mig,haah jag skrek ” ooh herregud,det är dom,det är dom xd”,och så ringde jag till min kompis som oxå är helt galen i dom, och det blev då såhär:
jag: FKHDFKHJFDHDFHKJDFKHJDFKHKDFHJKDH!!
min kompis: ehmm va?
jag: FDHDHJDFHJDFHJDFKHJDH!!!
min kompis: va?,ja hör inte vad du säger,lugna ner dig
jag: JFJHDKHJDFKHJKHDFKHJKDHKDHJDK!!
min kompis: alltså säg det långsammare
jag: TH ÄR PÅ TV!!!!
haha och så efter ett tag hörde man min kompis mamma ropa på henne och sa såhär” sänk volymen” xd…
Haha,och vi var så “uppspelta” i flera timmar efteråt,haha ja så kan det gå ifall man är TH galen xd :) <3

Det bästa minnet var nog 4/3-10, konserten i Stockholm.
Jag gick med mamma, min kompis och min kompis syster.
Eftersom mamma älskar Noise så stod hon bredvid oss och skrek, sjöng och hoppade. Gissa om jag skämdes. Men det var ett minne.
Sen under konserten, så stod jag och min kompis och vinkade som galningar mot Bill när han var vänd mot våra platser, så vinkade han tillbaka. Lyckan då är obeskrivlig.
Sen gick dom av scenen, och när de kom upp igen så gick Tom mot våran läktare och de va då de höjde knyt nävarna, hey you tror jag att de va, om jag inte kommer ihåg fel eftersom jag har värsta black out från konserten.
Så jag kände att shit, jag måste ju göra nått, så när hans blick vändes just mot mig (ja jag vet att det va massor med andra där så de va förmodligen inte mot mig..) så kändes det självklart att jag var tvungen att göra någonting, så jag ställde mig och gjorde världens tydligaste slängkyss. Vad jag inte va beredd på var att han nästa gång han tog upp handen höll den öppen (den hade varit stängd innan!) och sedan stängde den uppe i luften. Det var precis som att han tog emot just min slängkyss. (Och ja, jag vet fortfarande att det kanske inte va mot mig, så alla ni som läser det här behöver inte kommentera det med: “Vad tror du, de va ju inte mot dig” eller “du har hittat på det”, men det är min version och min historia, världens bästa minne är det iallafall!

Kanske låter hel wierd, men det är som sagt min historia. Och jag kom nyss på att det blev ganska många saker, men allt hände under den bästa dagen i mitt liv!!

Bästa minnet med Th var när jag och Min kompis linda var på skivsigneringen 12 juni 2007. Vi hade stått i kö hela dagen sen när vi väl kommer in gör jag den största tabben någonsin. Georg satt ju först jag jag utbristen framför honom “nej men guud vad sööööt!”. Linda tittar då fram bakom mig och säger “she means cute”. Han tittade först lite konstigt på oss sen skrattade han till lite och sa “danke” sen såg han lite fundersam ut..
Jag fattade inte vad som hade hänt där mitt framför självaste Tokio Hotel hade jag gjort bort mig. Den har blivit ett oförglömligt roligt minne och jag kan inte göra mer än att skratta åt de. :)

yes, va kul :D

åh gud…
jag kommer aldrig glömma femte mars tvåtusentio.
första gången jag hörde att dom skulle komma till sverige i början av 2010 var i någon av de sista månaderna på 2009 tror jag. jag ville så gärna gå. det fanns inget jag ville mer. så jag frågade mamma ifall jag fick gå. men såklart ( -.- ) så var svaret nej. hon visste hur mycket jag gillade Tokio Hotel. ändå fick jag inte. så jag tjatade och tjatade men fick fortfarande inte. och en av anledningarna var för att jag inte hade någon att gå med och hon hade ingen lust att följa med. då slutade jag tjata ett tag. men sedan när jag typ hörde att flera skulle gå började jag tjata igen. vet inte riktigt när det var. men tillslut fick jag tag på en tjej från min skola som skulle på konserten som jag kände lite sen tidigare. då började jag tjata och tjata igen på min mamma. och TILLSLUT sa hon ja. och jag blev ö-v-e-r-l-y-c-k-l-i-g! jag kommer ihåg hur glad jag blev. jag började räkna ner till hur många dagar det var kvar. så vi köpte biljetter och längtade stort till dagen!

sedan dagen innan packade jag ihop de sista grejerna inför dagen, fredagen den femte mars tvåtusentio. jag kände mej så jäkla glad! jag och min kompis hade tagit ledigt på fredagen. för att kunna vara där tidigt. så vid 04.00 gick jag upp. klockan 06.00 tog jag bussen till bussterminalen. och där höll vi på att missa bussen. så han stängde dörren och tänkte åka. med så sprang vi genom en annan dörr och sprang till bussen. så först fastna min stol jag fick av min kompis i ett staket så jag drogs tillbaka, sedan när jag fick låss stolen fortsatte jag springa. men inte la jag märke till att det stack ut en metall-grej från väggen så jag sprang in i den och trilla ner på marken. så där låg jag klumpigt, med en stol, och en vinterjacka på marken efter att ha sprungit in i en grej. jag kände mej “väldigt smidig”. fick en bula i pannan efter bara en minut eller något… haha, vi skrattade jättemycket åt det XD sedan var vi vid scandinavium ungefär 07.00 då vi ställde oss i kön. jag fick könummret 95. sedan gick dagen. vi satt och köade i typ 15 minusgrader eller något. närmare in på dagen kom ju bussarna. och jag såg Bill och Tom Kaulitz gå ifrån sina bussar till scandinavium. herregud vad glad jag var! jag skrek av glädje när jag dom. och under dagen va Gordon (tror jag?) ute och gick med Bills och Toms hundar. SÅ SÖTA var/är dom! jag, min kompis och några kompisar vi träffade där sprang efter hundarna (vi var dock dom enda, haha) som små paparazzis och tog kort och filmade hundarna, hihihi. det var jättekul. sen när det var insläpp. herregud. det går inte att beskriva hur glad jag var. om bara någon timme skulle jag se Tokio Hotel, live! Så när vi sprang in hamna vi längst fram. jag kunde inte tro att jag stod längst fram! och när vi stod där och väntade på att de skulle komma ut, kom det ut en man istället (3 gånger XD) som arbetade där som skulle fixa med Toms gitarr och keyboard. och alla trodde att det var någon i Tokio Hotel så alla började skrika. sedan när alla såg att det var en man som jobbade där bara, började alla skratta, haha x) och sedan när musiken började, introt till Noise. jag har ALDRIG skrikit så mkt i hela mitt liv. jag har aldrig varit så glad i hela mitt liv. jag rös av lycka och glädje! och när Tom och Georg sprang ut på scenen. det finns inte ord som kan beskriva känslan. det var helt underbart. och när hela bandet stod där och spelade, och Bill kom ut ur den där bollen på scenen, gud va jag skrek! sedan sjöng jag med. hela konserten sjöng jag med och skrek. jag var överlycklig, jag har aldrig varit så glad i hela mitt liv. jag kunde liksom inte fatta att jag stod där och tittade på Tokio Hotel live i Gbg! sedan efter konserten, herregud min röst var helt hes. jag kunde inte gråta av glädje, jag kunde verkligen inte det. jag var för glaad för att kunna gråta av glädje. att köa i 12 timmar i typ 15 minusgrader (till en början i alla fall) var så värt alltihopa! jag kommer aldrig, ALDRIG glömma den dagen. Fredagen den femte mars tvåtusentio. den aboslut bästa, roligaste, underbaraste dagen någonsin i hela mitt liv (än sålänge ;) ) OFÖRGLÖMLIGT! är ordet alltså. som sagt, jag har ALDRIG varit så glad, och så överlycklig innan :D och så köpte jag en tröja där oxå, sparade konfetti som sprutades ut, och min biljett. och en plansch man fick där under dagen. det är minnes grejer som gör mej så glad.. :D
och än idag, snart (om 4 dagar) 3 månader efter, ryser jag fortfarande av glädje när jag tänker på konserten och lever mej in i konserten och sånt. :’D

hoppas det inte blev för långt nu… men hela dagen, från morgonen till natten när jag kom hem, är ett enda stort, roligt och underbart minne! :D

många kramar från Hanna. :D

Mitt bästa Tokio Hotel minne var nog när jag såg dom nu i mars!
Innan det hela började så hade jag och min kompis APFLABB !! asså ni ska bara veta va vi skrattade! vi va jätte knasiga och skrattade som idioter åt saker som inte alls var roliga. XD typ när jag drack och åt godis samtidigt, det var nämligen jätte roligt xD AHAHAHAH eller inte -.- ahah xD i alla fall! jag stod och sminkade mig i tusen år för att jag vill se fin ut om dom såg mig xD och mina kompisar ba: ANNA! SLUTA SMINKA DIG DET RÄCKER! xD jag ba: Neeej bara lite till.
knasigt, jag vet o.O men det var ju ett sånt tillfälle, man vill ju se bra ut inför världens bästa och finaste killar , intesant? :D
och sen så stod vi där och väntade i 5000 år, kändes det som iaf xD och precis när jag sa till mina kompisar att dom skulle passa plats för mig så jag kunde gå upp och sträcka på mig! och precis då började det o.O XD Hahahah
jag skrek som en idiot. och jag nuddade toms handuk! :D hihi!! jaa. det var den bästa dagen i mitt liv iaf! :D hoppas jag vinner :o

I LOVE TOKIO HOTEL <3
and i love you kenza 2 :D

Mitt bästa minne är från min allra första och även enda(hittills) konsert.

Det började i Oktober förra året när vi köpte biljetter. Redan då började vi räkna ner dagarna, vi började på ca. 130 dagar och varje dag påminnde vi varandra om hur många det var kvar. Ungefär en vecka innan konserten åkte jag och min familj till Sälen, och eftersom många färjor hade fastnat i isen hade jag tvingat mina föräldrar att åka med en båt som åkte direkt till Helsingfors istället för Åbo. Vilket jag ångrar lite, eftersom jag nu i efterskott fick reda på att Tokio Hotel hade varit på den båt som vi annars skulle ha åkt med. En bekant hade tillochmed sett dom. Jag sov nästan inget natten före eftersom jag var så nervös att vi inte skulle komma fram. När jag äntligen kommer fram ringer mina kompisar och säger att Tokio Hotel har fastnat på båten så signeringen hade blivit inställd, vi blev förstörda eftersom vi hade planerat vad vi skulle säga till pojkarna. Istället för att deppa åkte vi till hotellet med väskorna och sen sprang vi till isstadion och började köa. Efter 7½ timme, med endast en liten paus när vi sprang till en Mcdonalds som var i närheten var vi passligt frusna och trötta i benen. En timme innan insläpp tog vi av oss jackorna och steg i armkrok för att hålla värmen, vi hann även bekanta oss med några personer som var vänliga och frågade massa saker av oss. När det äntligen blev insläpp (efter lite kaos med kön) blev alla som galna och sprang in. Alla vakter ropade “spring inte! spring inte!”(på finska) men alla var som galna och svarade “nej nej” men så fort dom var förbi vakterna började vi springa igen. I trappan höll vi på att falla men som tur är slutade det lyckligt tack vare mina kompisar som tog i mig. Stod 1 timme innan konserten började. Hamnade på 3-4 raden och även om det var könummersystem så vart vi än kollade såg vi nummror, så det funkade inte riktigt bra. Konserten höll på i 1½ timme och det var min lyckodag. Jag dog några gånger under konserten speciellt när Tom gav mig en blick och jag lagade ett hjärta med mina händer åt honom. Jag har aldrig frusit så mycket, varit så lycklig, gråtit så mycket, svettats så mycket eller skrikit så mycket. DET VAR VÄRLDENS LYCKLIGASTE DAG SOM JAG ALDRIG KOMMER GLÖMMA! Denna berättelse kommer gå i arv i min släkt, jag kommer berätta den som godnattsaga varje natt för mina barn och mina barn-barn och mina barn-barns-barn.
Hoppas hoppas hoppas jag vinner, jag vill verkligen vinna.

Mitt roligaste minne var när jag snubblade framför killarna!
Jag hade väntat jätte länge på att dem skulle komma ut. Jag satt där i minus grader och när dem kom ut så sprang jag som ett fån!
Jag sprang och snubblade på en sten framför dem! Som tur såg bara vakterna det! phuu!
Endå var det roligt hahaha!

Hahaha Now I laugh about it but I had to scape from home to go to their latest signing session here in my country…
And then they had a radio event so we had to move quickly…

After we got the sign we had to figure out how we could get to the Stadium. The father of one girl offered us a ride on their pick-up. So.. You have like at least 15 girls like sardines there with the cold wind hiting in our faces, with people screaming thing at us. It was super funny to travel like that xD

[email protected]

Jag har aldrig varit på någon Tokio Hotel konsert eller signering. Har helt enkelt aldrig riktigt fått chansen. Men gud vad jag önskar att jag hade kunnat få vara med om det.
Jag kan absolut inte välja ett enda Tokio Hotel minne. Så fort jag hör deras musik fängslas jag. Jag kan knappt andas, ingen kan prata med mig och jag är säker på att mitt hjärta hoppar över flera slag. Bara att höra Tom, Georg eller Gustav spela solo eller Bills röst får mig att bli totalt frånvarande för omvärlden. Jag kan lyssna på Tokio Hotel intervjuer på tyska utan att fatta ett enda ord. Jag lyssnar bara för att få höra deras röster.
Därför måste jag säga att varje Tokio Hotelrelaterad minut är de bästa minnena för mig. Jag vet faktiskt inte vad jag skulle gjort utan dem.
Den allra första Tokio Hotel låten jag hörde var Schrei. Det är också ett stort minne. Jag fastnade för dem direkt och sedan dess lyssnar jag nästan uteslutet bara på Tokio Hotel.

Hihi mitt roligaste minne är när vi var nere i Essen 2007 för att se Tokio Hotel, vi bodde på ett hotel i dortmund, jag och min kompis & hennes familj. vi hade eget hotelrum så vi bestämmde oss för att busa lite. Vi badade i badkaret och sprang sedan runt i handdukar i hotelkorridorerna mitt i natten. När vi stod vid ett av hotelrummen som låg precis vid hissen (det lät konstigt där inne ifrån). så hör vi hur hissen startar. det var glas hiss så vi laoss ner på mage för att se ner i hissen & det enda vi såg var någon med svart hår och någon med keps. Galna i TH som vi varförknippa vi det direkt med dem. Sen kom vi ju på att vi låg på mage i hotelkorridoren iklädda handduk, så vi gömde oss runt hörnan för att se när dem kom upp. Och det var ju självklart inte Tokio Hotel. Men fy va fort vi fick springa tillbaka till Rummet när vi förstod att dem var påväg mot oss. Har fullt av oförglömliga minnen, men var ju tvungen att välja :)

~Sara ([email protected])

Jag har ett minne och det är ett av de finaste minnena jag har. Har tillägnat det ett helt inlägg, då det hade en sådan stor betydelse för mig: http://sheriilyn.blogg.se/2010/march/tokio-hotel-53-2010.html
ifall du vill läsa.
Annars kan jag säga att åka till Scandinavium för att få se dem var väldigt stort för mig på många plan. Dela därför att jag är dem evigt tacksamma för Bills fina texter om hopp och jag ville verkligen visa mitt stöd för grabbarna, och dels för att jag trotsade några av mina största rädslor för att ta mig till dem den dagen. :) Jag trodde nästan att jag skulle dö på kuppen, men när lamporna släcktes ner och jag fick se Gustav sitta inne i den där skapelsen på scenen…alltså, det var så…! woah fionns inga ord att beskriva den känslan med! De fanns och de var där framför mig! Har aldrig varit med om sådan hejdlös riktig lycka förut. :D

Mitt roligaste minne är nog när jag och min bästa vän köade till konserten i Göteborg i mars. Vi gick upp vid 3-4 på morgonen för att ta en buss vid fem. Vi kom till Scandinavium vid 7 och då var det långt under -10 grader. Och eftersom vi hade varit så stressade på morgonen glömde vi helt att ta med oss allt vi behövde. Som att ha något att sitta på… jag fick som nödlösning lägga en plastpåse på marken, vilket egentligen bara skyddade mot att mina byxor inte skulle bli smutsiga. Marken var ju fortfarande lika kall. Och filt hade vi inte heller. Så där satt och stod vi om vartannat och frös ihjäl i över tolv timmar. Men det var ändå otroligt kul! Att sedan se min kompis uttryck när hennes favoritband i världen steg ut på scen… det var jättefint. Jag har aldrig sett henne sådan innan. Det var verkligen riktigt, riktigt roligt!

Mitt bästa Tokio Hotel minne var nu i år när jag och min bästa vän aka min syster var och kollade på när de var i Sverige med ”Welcome to Humanoid City Tour”. Jag hade köpt biljetter till Stockholm och jag vann också biljetter till Göteborg (första gången jag vinner nått någonsin och då är det biljetter till en Tokio Hotel konsert, jag tror att mitt hjärta stanna där en sekund när jag läste mailet), jag blev helt överlycklig. När man satt där inne i Globen och Noise började spela, då kändes det som om hela världen stanna och man kände sig så varm och jätte överlycklig och glad inombords. Och samma känsla kändes i Skandinavium. Helt otroligt. Och den känslan känns varje gång man hör Noise nu, man liksom flyttas tillbaka till de 2 lyckligaste dagarna i mitt liv. Och den känslan att se alla Tokio Hotel fans tillsammans och när alla skrek och var överlyckliga, det var sååååå coolt. Om jag skulle vinna så skulle jag bli den lyckligaste människan på jorden och det skulle vara en jätte bra början till min Tokio Hotel samling (har skivorna och en tröja), men en DVD från konserten och autografer, vill så gärna ha det, snälla.
Lots of love to you Kenza and of course to the BEST band in the entire world Tokio Hotel
<3 <3 <3 <3

ett av mina roligatste minnen var på deras konsert i globen den 4 mars. När scen männen testade tom kaulitz gitarr och jag och min kompis började skricka. vi skrek och skrek fast när scen mannen kom ut så slutade alla skrika förutom vi för vi fortsatte och skrika utan att förstå någonting som hade hänt. folk kollade på oss som om vi var dumma i huvet men nu i efter hand så skrattar vi bara åt det :):)

Alla minnen med tokio hotel är roliga och bäst!
Men ett jag aldrig kommer att glömma är nu när jag och mina tre tjejkompisar skulle till konserten i göteborg. Vi bor i helsingborg så det är några timmar att köra. Och när vi hade kört halvväs så kommer jag på att jag hade glömt min jacka (!!!!) Och vi skulle köa i ungefär 12 timmar i flera minusgrader! Vi vägrade köra hem igen så vi fick lösa det med massor av koftor!

Hehe det kanske inte handlade så mycket om Tokio Hotel, men när vi var där inne och jag hörde introt av Noise var det det enda som betydde. Men minnet av att knasiga jag glömmer min jacka för att jag var så uppspelt att komma iväg är någor vi fortfarande skrattar åt!

:D :D :D :D

Mitt beste minne er konserten i Norge 20.Mars i år^^, Jeg dro med veninna mi for og se dem live i Valhall arena.Tror du var der også.Hehe;D Var så sykt herlig og endelig få se heltene mine live for første gang.Jeg sto ganske nerme scenen så hadde god utsikt.Jeg fikk til og med Bill Kaulitz sitt vann på meg xD Konserten var sykt bra og jeg glemmer den aldri!<3
Mail: [email protected]

VÄRLDENS STÖRSTA TH FAN HÄR!!!!!!!!!!!!!!!!

Mitt roligaste TH-minne är när jag åkte till tykland med min familj. Vi var där i 7 dagar hos några kusiner. Sedan skulle jag ut med min morsa för att shoppa lite, då såg jag en kille bakifrån. Han var EXAKT Bill Kaulitz. Så jag sprang till honom och skrek: Bill, OMG!!!!! GIVE ME YOUR AUTOGRAPH!!!

Killen vände sig om och där stod en tönt med Bill Style, jag ddooogg!!!!!! Jag blev aldeles RÖD och sa: eh..eh.mm.öh.. oh I mean sorry?? Kenza du kan inte arna min känsla alla där kollade på mig som om jag vorre en ren galning!! Jag vände mig snabbt och sprang till min mamma som stod och kollade på mig som alla andra!! Jag vågade nästan inte ens gå till min egen mamma hon hade tappat hakan. Den dagen skrattade jag ihjäl mig, men jag sa inte till någon, men fortfarande har jag aldrig träffat TH och det skulle vara EN DRÖM OCH FÅ TRÄFFA DEM!

//Didii- Kenza! Inte för att vinna men du ÄGER!
Du är bara bäst, skulle jätte gärna ha dig som syrra, eler kusse! ¨*
Om jag en gång i livet inte träffat dem,
Kommer jag dö med smärta och Tjoon!

Hej Kenza!

Har redan skrivit här en gång om en fantastisk TH upplevelse men kom på en till. En händelse som är nyckeln till allt =)

Jag och min bästa vän satt vid datorn och så sa hon plötsligt att hon skulle visa mig ett jätte bra band som hon nyss börjat lyssna på. Hon gick in på youtube och knappade in “Tokio Hotel- Monsoon” och jag undrade verkligen i denna stund Tokio Hotel var för nått ;)

Sedan satte musiken igång och när Bill började sjunga så smälte jag som smör i solsken! Jag rös över hela kroppen och jag kunde inte sluta lyssna på dom. Jag lyssnade på Monsoon om och om igen tills jag kunde den helt utantill om någon så skulle väcka mig klockan 3 på natten ;)

Jag upptäkte så småning om TH´s andra låtar och fastnade för dom också. Och Bill då, herregud han måste ju vara den snyggaste människan på denna planet!

Nu har det snart gått 3 år och lite till sedan den fantastiska dagen då jag upptäkte Tokio Hotel och min kärlek till odm bara växer och växer.

Dom är amazing och jag skulle bli gladast och jag vann!
Puss & Kraam!<3

Min mail: [email protected]

For over et år siden deltok jeg i en konkurranse hvor man kunne vinne Tokio Hotel-effekter samt å komme et radio-studio når TH var på besøk der. Man skulle samle stemmer, og jeg var helt besatt på å vinne. Jeg sto opp tidlig og la meg sent hver eneste dag og brukte all tid (utenom skole) på å få folk til å stemme på meg. Når konkurransen var over fikk jeg den fantastiske beskjeden: Jeg hadde vunnet! Jeg hoppet i taket og gråt av glede! Kort tid etterpå fikk jeg en ny mail hvor jeg fikk vite at studio-opptredenen skulle finne sted få dager senere, og selv om jeg gjorde alt jeg kunne for å få skaffet det jeg trengte for å reise, lot det seg ikke gjøre. Jeg ble helt knust! Det det ble ikke noe bedre da arrangøren av konkurransen fikk vite at jeg kom fra Norge, og jeg på ny fikk en trist beskjed: jeg kunne heller ikke få TH-effektene jeg hadde vunnet, fordi konkurransen ikke var ment for fans fra andre land. Jeg fortalte det til en annen stor fan av Tokio Hotel (jeg kjente henne ikke så godt på det tidspunktet), og hun hjalp meg slik at jeg fikk kontakt med sjefen for radiokanelen som arrangerte konkurransen. Etter noen nye mailer med sjefen ble det bestemt at jeg likevel skulle få en liten premie. I ettertid har jeg fått god kontakt med jenta som hjalp meg, og i dag er hun faktisk en av mine beste venner! Vi snakker ofte om Tokio Hotel og drømmer oss bort. Selv om jeg ikke fikk oppfylt mitt store ønske om å møte dem den gangen, er det likevel et fint TH-minne for meg, fordi alt kaoset til slutt førte til at jeg fikk en ny bestevenn som liker dem like godt som jeg selv gjør. Hvis jeg skulle være så heldig å vinne denne konkurransen vil jeg gi henne HUMANOID-boxen jeg vet hun ønsker seg som en takk for hjelpen.

Jeg vil også gjerne fortelle kort om en morsom drøm jeg hadde for ikke lenge siden, selv om jeg ikke har opplevd det på ekte. Tokio Hotel skulle holde konsert i Norge, og pappa var en av hovedarrangørene. Jeg var først inn i salen på den store konsert-dagen, og var veldig fornøyd med plassering første rad. Da konserten startet hadde nesten ingen fans kommet, og ingen skrek, jublet eller sang med! Jeg visste ikke hvor jeg skulle gjøre av meg og var helt fortvilet, vi kunne jo ikke skuffe guttene! Så jeg løp frem og tilbake mellom dem som hadde møtt opp, viftet med armene og skrek at de skulle hyle med. Da jeg endelig hadde fått litt liv i alle sammen, fikk vi komme opp på scenen og stå i ring rundt bandet mens de spilte! Etter konserten måtte guttene av sikkerhetsmessige årsaker (husk at dette bare er en drøm) sove i private hjem, og da jeg kom inn på rommet mitt den kvelden lå Bill på madrass på gulvet!! Selv om dette bare var en drøm og det aldri ville skjedd i virkeligheten følte jeg at jeg bare måtte ha det med her. Jeg tror aldri jeg vil glemme synet eller følelsen jeg fikk da jeg fant Bill sovende på madrass på mitt eget soverom!

Så må jeg også si at konserten i Oslo var helt fantastisk! Bandet var på topp, og fansen skrek seg hese. Det å være i samme rom som Bill, Tom, Gustav og Georg var helt ubeskrivelig, og jeg kunne ikke tro at de faktisk spilte verdens beste musikk få meter unna meg. Etter konserten hadde jeg bare lyst til å gråte av glede, og lykkerusen varte i fler dager etterpå! Alt var bare helt fantastisk!

Meeeen ååååååh baaaajs.

Grattis Sarah och Alice.

….

*sob*

Vill också ha en bild med deras autografer på :(