Tävling – Tokio Hotel stuff!

Jag är med! :D

Men åh.. Har inget roligt minne.. Kan iaf berätta mitt BÄSTA Tokio Hotel minne: Det var på deras konsert i Stockholm, Globen då jag satt i publiken där uppe, det satt ett par “galna” Bill Kaulitz fans (okej, det är jag med men höll inte på lika mycket sem dem) bredvid mig och sen så skrek dem:”BILL!!!!” Och Bill kollade upp på oss, och på MIG!!!! Jag dog av lycka och vinkade tillbaka, och han bara log hela tiden!<3 Det är absolut det bästa som har hänt mig i hela mitt liv.

Tack för en bra blogg! Kram

Jag har tyvärr aldrig varit på en tokio hotel konsert som jag kan berätta massa roliga minnen om. Men när jag och en väldigt nära vän insåg att det var ett grymt band blev vi helt bananas beronende på direkten. Jag lovar, jag minns inte hur många kvällar vi började sjunga dearas låtar högt och otroligt tondövt när vi var ute. Och det får mig att le varje gång jag tänker på det (:

Ha en superbra dag.

Jag och min syster vaknade vid 9 på morgonen. Jag flög upp ur sängen och var värsta pepp. Asså man intalar sig själv – jag ska se dem, jag ska se dem.. men man fattar endå inte riktigt dem. som om det bara vore på låtsas. Iaf vi gjorde oss iordning och mina systrar var på jobbet så vi satte TH på högsta volym och bara dansade och var crazy. Vid 7? så skulle vi ta bussen till Ullevi och sedan gå till Scandinavium.. Jag var så nervös att jag fick handsvett! Mina systrars pojkvänner satt och retade och skrattade åt mej xd Vi höll nästan på att missa bussen och paniken satt igen. Jag kunde inte sitta still! De bara satt och skrattade åt mig när jag hade panik för att missa konserten, den började inte förän kl 8 men jag greppade nog inte riktigt det, jag trippel kollade biljetterna flera gånger så att de fanns kvar. När vi hade hoppat av bussen så nästan sprang jag dit. Mina systrar bad mig ta det lungt! men hur ska man klara göra det? Fatta jag har gillat dem i omg mer är 2 år och aldrig sett dem live! Hur kan man ta det lungt då? förklara det! Iaf vi ställde oss i kön och det gick as snabbt att komma in.Paniken blev endå inte mindre utan den blev större och större! Vi handlade lite saker och sen sprang jag till våra platser. Jag träffade Emma och vi började hoppa upp och ner ehe xd Emma var säkert dubbelt så uppspelt som mig xd haha. Imed att jag trodde att vi skulle sitta så långt borta så blev jag chockad att vi var så nära dem. Jag kunde inte föreställa mig Bill Kaulitz och självaste Tokio Hotel live, i samma arena som mig, samma tid, i samma ögonblick! hur kunde detta vara sant? Emma började gråta säkert 2 timmar innan de kom ut på scen. Tjejerna bakom oss började sjunga ready set go och vi hängde på. Folket inne i arean höll på att go nuts! De skulle börjat kl 8 men de kom inte ut på scen förän nästan l 10! :O När kl var 8 så höll jag på att krypa ur skinnet. Vi satt och pratade och hela min mage höll på att vända sig på mycket det pirrade. Det kom ut en kille med gitarr och alla ba – OMG DET ÄR TOM! men det var fel snubbe, haha det hände flera gånger och hela arenan skrek! De började spela upp de klassiska hjärtslag ljudet och vi blev så nervösa , de drog i “gardinerna” och vi började skrika. De lurade oss en massa gånger. Plötsligt så släcktes ljudet och Noise började spelas. Jag vek mig dubbelt och bröt ut i gråt. Jag trodde aldrig jag skulle reagera så starkt för ett band men det betyder väldigt mycket för mig. Förmodligen så sitter ni och tänker -vafan väx upp, men det tänker jag inte göra för ni vet nog inte hur de känns att ha så stora idoler. T.o.m nu så får jag fjärilar i magen xd Bill & company kom ut på scenen och började spela, emma & jag satt och storbölade som resten av Scandinavium. Det var bara 3000 någonting men vi skrek som om arenan var fullsatt. jag säger bara – 5 MARS 2010 ÄR DEN BÄSTA DAGEN I HELA MITT LIV ÄN SÅ LÄNGE!

Mitt underbaraste minne får jag väl ta, är när det var konserten i globen. Det var första gången jag såg killerna. Och jag fyllde även 18 år. Så det kunde inte bli en bättre dag/present till mig. Älskde verkligen dem dagarna som vi köade tillsammans med en massa andra th fans. Sen när själva dagen kom så blev det bara en massa pirr i magen och man kunde inte fatta att man äntligen skulle få se dem :) Så länge som jag hade väntat på att få killarna, och nu fick man det på sin 18 års dag. Kunde liksom vara vilken dag som helst dem skulle komma till sverige så blev det min dag :) Jag mötte även på några underbara människor i kön. Plus så träffade jag dig och Mirre för första gången. Jättekul att se er och ni var lika trevliga som på bloggarna :) Sen så när men väl hade kommit in till globen, när man fick stå och vänta på killarna, blev man mer nervös. Sen när hela konserten kom igång, så blev jag jättenervös. Hamnade längst fram, på ens första konsert. Så när man hör att dem börjar spela nosie. Och senare får se att Tom och Georg kommer ut. Jag brast i gråt och kunde inte tro mina ögon att jag verkligen fick se killarna.

Detta är mitt bästa minne med killarna. Många kramar på dig :)

Mitt bästa minne med Tokio Hotel är då jag såg dom första gången 4 mars i år. Har alltid varit lite skeptisk till tokio hotel men min kompis insisterade på att jag skulle följa med och jag tänkte “Okej då, kan ju inte skada” så jag packade min väska och åkte 55 mil söderut. Och hade min bästa helg någonsin, nu kan jag inte lyssna på annat än tokio hotel innan jag går och lägger mig. Varje gång jag är på fest vill jag att det ska vara tokio hotel. Skulle vara as roligt att vinna detta pris. För jag brukar inte vinna mycket och vill verkligen vinna detta!

HADE :)

Tyvärr så bor jag i dalarna i en liten by som ingen knappt känner till så jag har svårt att kunna åka iväg och se Tokio Hotel men dom är grymt bra jag älskar deras låtar det här är nog det längsta jag kan komma och få se av tokio hotel. Men kan säga ett minne när jag lyssnade på dreas låt den som kom ut först jag rös till för den var så bra och först trodde jag det var en tjej men sen såg jag att det var typ världens snyggaste kille.

Mitt roligaste minne, eller förresten jag kan inte välja vilket som är roligast för jag har två.

Men först var det under Stockholms konserten då Noise började.
Jag stod längst fram på änden av catwalken. Tom och Georg kommer ut på scenen, jag märker INTE det då jag fokuserar på Bill där i globen som snart ska komma ut och sjunga. Sen precis då Bill kommer ut ser jag att Tom och Georg står och spelar redan ute på scenen. Hahahaa, Jag hade missat dem fullständigt. ;D

Sen är det på Göteborgskonserten, jag stod längst fram på Toms sida precis under trappavsatsen och så under en låt vilken jag tyvärr inte kommer ihåg står Georg där uppe och ser ned på oss som står där framme. Plötsligt då jag ser på honom kollar han på mig. Du vet den där blicken bara Georg kan få till -intensivt gröna ögon som spänner sig fast i ögonen på en.. jag vet inte vad jag ska göra då, funderar på att titta bort och tänker “Han har ju en flickvän, låt inte honom få på andra tankar” (fråga mig inte varför jag tänkte så XD) men så kommer jag på andra tankar: “Sara se in i Georgs ögon bara och låt honom bryta kontakten när han vill, for god sake det är Georg!!” Haha så där står jag orörlig med kameran i ena handen och ser in i Georgs ögon som känns som en evighet. Det var säkert runt 3-5 sek jag stod sådär. Och jag kan lova att det var inte en sådan där blick som “alla” fans kände att de fick från killarna. Utan de där ögonen var fixerade på mig.

hahahaha så jäkla komiskt hur tankarna kan vara i sådana situationer.

Kramar

mail: [email protected]

Mitt roligaste tokiohotel minne är 4 mars.
Första gången jag fick se mina idoler.
Jag åkte med min kompis linda, jag bor i kopparberg. Ungefär tre timmar ifrån stockholm.
När vi väl var framme satt vi oss på våra platser, som var ganska långt fram.
Satt och vänta nästan en timme innan dom börja spela.
Så fort man hörde lite gitarrspel bakom scenen började alla skrika, även jag.
Sen höjde dom upp alla såna här lampor osv, och jag satt och skaka.
Var nära på att få gå ut.
Hahaha, det är så sjukt. Men jag var så nervös.
Men jag stannade iaf.
Till slut kom dom fram och börja spela.
Jag vrålade som f*n.
Alltså det går verkligen inte att beskriva min känsla. Det var som att min dröm blev sann!
Det är nog det bästa och roligaste jag gjort i hela mitt liv.
Jag skrek under hela konserten.
Och när den var slut så kunde jag inte prata.
Hade så ont i halsen.
Och jag nästan tårögd för att showen var över.

Jag älskar tokiohotel!
Vi bestämde att nästa gång dom kommer till sverige ska vi se dom igen.

För dig som sett dom flera gånger och sånt, kanske inte fattar vilken otrolig känsla det var.
Men det är nog bland det roligaste jag gjort. En dröm som blev sann!
(Försökte föresten hitta dig där, men gjorde inte det :( )

mitt bästa minne med tokio hotel var när jag såg dom live i göteborg 5e mars.

mitt mest roliga minne med tokio hotel var förra julen. Tokio hotel skulle komma till sverige och spela på hovet. jag och min kompis hade bestämt oss för att gå. En kväll satt jag hemma hos henne och vi satt och drömde om hur underbar konserten skulle bli. Vi gick in på en sida för att kolla om biljetterna släppts än. Jag dog när jag såg vad det stod, BILJETTER SLUTSÅLT. Jag började stor gråta. Jag hade missat datumet biljetterna släpptes. Jag letade sedan efter biljetter på nätet i flera dagar men hittade inget. Den närmaste tiden där efter satt jag bara hemma och lyssnade på tokio hotel och deppade över att jag inte hade biljetter. En dag innan julafton kom min mamma in i mitt rum och sa att hon inte orkade se mig gråta mer. Jag sa till henne att hon skulle dra och att inget kunde göra mig glad. Mamma vägrade att gå och kom istället fram med en present till mig, Jag sa åt henne att det inte hjälpte med mutor. Hon sa men lite glad kanske du blir, öppna nu. Jag öppnade och i paketet låg en biljett till konserten. Jag började hoppa och skrika av lycka. Mamma berättade att även min kompis skulle få en biljett men att jag va tvungen att vara tyst eftersom hon förmodligen skulle få den på julafton vilket var planerat.

På julafton ringde min kompis och grät. Hon förklarade ledsamt att hon hade en biljett och att hon inte ville gå utan mig för att hon kände sig så dum. Jag förklarade att jag oxå hade fått en biljett. Både hon och jag var hur glada som helst och började planera inför konserten.

Konserten blev sedan inställd på grund av att Bill blev sjuk. Än en gång blev vi hur ledsna som helst. Sedan blev vi arga eftersom de aldrig kom till sveriga och för att våra föräldrar inte lät oss åka på en konsert utomlands.

Tack gode gud så kom dom till sverige igen. 5e mars 2010 såg jag och min kompis dom i göteborg. Kvällen och konserten var perfekt, till och med bättre än jag hade drömt.

Mitt roligaste Tokio Hotel minne är när dem var i Sthlm den 4/3 2010. Det var första och enda gången som jag har sett dem live. Det var helt underbart.
Jag, min syster och vår kompis stod och köade i ungefär tolv timmar och det var is kallt men verkligen värt det. Plus att vi fick se dig och Mirre, och min syster rörde i din jacka. Vi vågade inte gå fram till dig.
När vi skulle börja gå in så blev det så klart jätte mycket att folk började puttas och en massa och jag blev skit skraj. Trodde att jag skulle bli nertrampat. Sen var det ett par som inte hade köat alls som bara kom och trängde sig helt före oss. Det var väldigt tur att vår kompis mamma såg det. Då sa hon det till en av vakterna och då fick hon tre stycken band och så gav hon dem till oss. Vi visste då först inte vad det var. Men sen när vi kom in i Globen så fick vi reda på att dem som hade banden fick stå längst fram. Vi stod på Toms sida och det var verkligen helt underbart och vi fick deras vatten över oss. Fast det hade varit lika underbart att stå längst bak. Efteråt när vi promenerade till tunnelbanan så började känseln komma tillbaka igen och då märkte jag att jag hade skit ont i fötterna. Jag hade hoppat under hela konserten. Kunde knappt gå nästa dag. Men jag skulle inte tveka att göra om allt ihopa.

Vadå brätta om ETT roligt TH minne? Haha går ju inte.

HAr gjort en massa galet. Roligt för mig är då jag vaälte min säng och min TV då TH vann EMA för ett par år sen. Sedan att jag råkade göra samma sak året efter. Jag kunde inte kontrollerna mig. Det var samma person som sov över mig så hon kunde brätta vilka framsetegen var. HAr blivit duktig på att välta en hel säng ;)

Sen så har jag och ett par vänner (dock var detta 07) suttit MITT på plattan med redbull, kladdkaka och ballonger i kyla och sjungt TH låtar. Det känndes så mäktigt att sitta mitt i plattan som en snorunge medans haters gick förbi.

Hm.. Sverige konserten var otroligt. Alltså köandet. Globen var vårt hem. Mc donalds var vårt kök och badrum. H&M var vårat rum (byta om etc). Ica var vårat matförråd och ja.. allt! Det var så kallt men så kul! Sen när det var 1h försening för insläppet så dog vi. Har aldrig frysit så. Jag sprang fram och tillbaka på en liten sträcka och blev nätt och jämt bemött av en tjej i nylonstrumpbyxor och balelrina som fick mig att frysa mer. FAN! haha.

Innan konserten börja fick alla sitta ner. Såhär höll vi på:
MEN SIIIIIIT VAKTEN SÄGER SITT ALLA MÅSTE SITTA
Vakt: Stå upp nu
MEN STÅÅÅ ALLA SKA STÅ JALLA UPP
Vakt: NEJNEJNEJ SITT
VAFAN SITT DÅÅ HAN SÄGER SITT ALLA MÅSTE SITTA ANNARS TRÄNGS ALLA.
etc

HAHA var värsta leken. Jag kunde knappt andas av skratt. OCH MIN KOMPIS SOMNADE VID STÄNGSLEN NÄR VI SATT NER. Kändes som om hela globen skratta, så roligt var det. Och vakten som vart framför oss kallades för Georgs pappa för han var så lik! Haha gosh.. vad skulle man gjrot utan TH?

Hej!
Jag skriver inte detta i hopp om att vinna de fina priserna till mig själv utan min kompis som verkligen älskar Tokio Hotel.

Det bästa minnet jag har är från två år sen. Det var då min kompis först började lyssna på dem, hon hade gått igenom en svår period i sitt liv nyligen och var väldigt ledsen. Men så fort hon hörde Tokio Hotel sken hon upp som en sol med ett stort leende på läpparna. Så tack Tokio Hotel för att ni kunde få min bästis att le igen :)

Min mejl: [email protected]

Mitt roligaste Tokio Hotel minne var innan konserten när Tom kom ut ur turnebussen. Vi hade nästan gett upp och skulle gå därifrån, precis när jag lutar mig över staketet för att kolla en sista gång så kommer Tom ut. Det roliga upptäckte vi inte just då utan när vi kollade på det vi filmat vid den tidpunkten.
Dialogen lät ungefär såhär:
“Men då får vi ju inga platser sen”
“Amhen, jag vet inte…”
“Ickefäääää!” “IHHHHHH!”
Hmm…och då kan man ju fråga sig vad “ickefää” betyder och varför man säger det när man ser Tom, vi har ingen aning hahaha! Snacka om att vi skrattade, speciellt eftersom vi var övertrötta och frusna! ;)

Mitt absolut bästa och roligaste minne med Tokio Hotel är konserten i Stockholm det här året. (mars 2010). Jag och min kompis skulle ju egentligen åkt när de först skulle komma till Sverige, men eftersom den inställdes blev vi så otroligt besvikna och det var bara att vänta ihärdigt i ett par år till, tills dom kom tillbaka för en första konsert i Sverige. Och vilken konsert! Under hela konserten stod jag upp, sjöng med till deras låtar, hade världens bredaste smile och bara tänkte på hur lycklig jag var.

Så fort jag tänker på det minnet så blir jag otroligt lycklig och glad. Det är den enda gången (än så länge) som jag har fått se och höra dom live. Min första gång, som jag ALDRIG kommer glömma.

Fast under de åren man fick vänta på konserten så sjönk Tokio Hotel lyssnades lite lite. Mest för att man gick i högstadiet och det var “fel” att inte vara “normal”. Men jag tvekade aldrig en sekund när jag såg att dom skulle komma tillbaka. Och jag är glad att jag inte gjorde det, fast jag sakta men säkert hade börjat “lyssna bort” dom.

Och att jag har läst din blogg under de här åren har gjort mig mycket. Du har hjälpt mig att visa att man ska vara ett stolt fan. Man ska älska den musik man vill. Det har varit folk som kommenterat negativt än idag om att jag lyssnar på Tokio Hotel. Men vad gör det… Jag tänker bara tillbaka på mitt underbara och fina minne från konserten och ler stort för mig själv.

Oj, oj, oj.
Roligaste Tokio Hotel minnet.. Jo, om man säger såhär, den femte mars blev jag av med min “Tokio Hotel-oskuld”. Det är nog det roligaste minnet jag har av TH. Att jag fick se dem. Det var så homla otroligt, och roligt. Att ens dröm gick i uppfyllelse. Se sina stora idoler live för första gången. Få en bekräftelse på att de faktiskt finns på riktigt liksom. Att de man ser på alla bilder och videos finns på riktigt och att man har sett de live.
Okej.. Femte mars då, dagen fbörjade med skola, haha, var helt hyper och dagen segade sig fram värre än någonsin. Jag fick smita ganska mycket tidigare för att hinna köa. Jag kom hem, sprang runt som en yr höna och tillslut rusade jag till bussen, även om det skulle vara 20 min kvar tills den kom… Sedan när jag står vid bussen inser jag att jag har missat att byta myxor. Jag stod i mjukisbrallor, HAHA. Det var inte planerat, inte alls! Och då blev jag helt nojig och trodde jag glömt biljetten, men det hade jag inte, DÅ hade jag flippat. Sedan kommer man fram till scandinavium, man möts av den långa kön och alla glada människor. Sedan börjar de släppa in, då var jag skakis kan man ju säga. Sedan kommer man in och fick vänta.. Herregud hur länge var det? Jag kommer inte ihåg, konserten drog i alla fall igång tillslut och jag flippade ur totalt (även om jag lovat mig själv att inte göra det..)! Konserten var helt amazing, och jag stod med ett léende på läpparna och sjöng för glatta livet och var verkligen lycklig då. Dock grät jag inte, som jag trodde att jag skulle göra. Men när konserten var slut, jag hade mina konfetti i handen och mina grejer, gick jag och Jessica utmattade till bilen där pappa vänta. DÅ kom smällen, jag satte mig ner i baksätet och då slog det mig: *Jag har sett TH live. Jag har sett Tom på riktigt.*
Då kan jag säga att då grät jag! Då började tårarna rinna och jag var helt slut.
JÄVLAR vad långt det blev.. Hähä.. Men det är verkligen mitt lyckligaste TH-minne. Första gången man såg dem liksom. Bästa och roligaste TH-minnet *ever*.

Mitt bästa minne var i mars när dom var här i Sverige och spelade. Jag och en kompis skulle gå på konserten i Göteborg och vi var så nervösa så det går inte att beskriva. Vi hade sitt plats och just när vi hade satt oss så utbrister hon: Titta Kenza, så hon skyndar sig ner till Kensa (jag med) och tar en bild på håll för vi hann inte ta bild med henne tyvär (och hon är ju också en idol). Sen när vi hade satt oss igen så tystnar musiken och alla lampor släcks och så kommer Tokio Hotel ut på scen :) vi skrek och sjöng med i alla låtar (och stor grät). Men det var det värt. Det är mitt allra bästa minne och min bästa dag :)<33

Mitt beste minne er fra konserten i Oslo, 03.03.2010. De var den beste dagen i mitt liv! Jeg prøvde å vinne billetter til andre konserter også, men jeg vant ikke, det samme med M&G i Oslo – vant ikke xD. Jeg har aldri vunnet noe, men jeg fikk oppleve den beste dagen i mitt liv med med TH og TH-fansene :)

mitt roligaste tokio hotel minne var när jag och min stora syster var och kollade på tokio hotel i globen!

jag vill värkligen vinna!

När jag fångade Toms fattenflaska på konserten i globen! Visste inte vad jag skulle ta mig till! Blev helt paranoid och trodde alla skulle slå ner mig för att sno den, haha. Galet lycklig.

Det roligaste Tokio Hotel minne det var när jag var på Tokio Hotel konserten i stockholm den 4/3 jag hade aldrig varit på non Tokio Hotel konsert och jag trode att jag inte skulle se nånting för att jag skulle kanske ha fått stå jätte långt bak men jag stog jätte långt fram det var så grymt och jag hade inte varit på non tokio hotel konsert:D

Tokio Hotel. Vart ska man börja? Det finns så otroligt mycket att säga om dem. De fyra grabbarna är helt fantastiska, de är så fenomenalt duktiga på det dem gör.

Det är svårt att bara välja ETT minne, för jag har så jäklarns många. Men ett av dem är nog det mest oförglömliga:

Det var när Tokio Hotel spelade i Globen, i Stockholm den 4:e mars 2010. Det var dagen med stort D för mig. Jag har aldrig varit så nervös som jag var då. Tokio Hotel betydde allt för mig förut, jag var bokstavligt talat BESATT! Så när jag äntligen, efter 3 år som troget fan, fick se dem, dessutom i min hemstad, så var jag nog jordens lyckligaste tjej! Att få stå längst framme i Globen och se sina absolut största idoler spela live är något av det bästa som finns och det är ett av mina favoritminnen.

Kommer aldrig glömma den dagen, jag minns den som igår. Finns egentligen bara ett ord som kan beskriva den dagen: Obeskrivligt!

Hej!

Åh, gud jag har så otroligt många minnen… gosh… helt fantastiska minnen.

Åh det måste nog ha varit den 21 december 2007 då biljetterna till konserten till Tokio Hotel släpptes, då det var tänkt att TH skulle spela på Hovet 3 april 2008.
Aja, hur som helst, jag satt bredvid min vän i kyrkan eftersom att skolan ville avsluta terminen i kyrkan innan jullovet. Jag satt och messade spänt med pappa och kolla med honom så att han verkligen fick tag på ståplatser till konserten, så jag satt där i min egna lilla värld medans prästen pratade och hörde absolut ingenting! Sen när jag får ett sms från pappa “4 stå-biljetter köpt” så blir jag så chockad att jag hoppade upp från bänken och skrek”JAAAAAAAAH!JAG SKA SE TOKIO HOTEL LAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAJHHHHHHHV!” och tårarna bara strömmar ner för kinderna, sen inser jag att jag faktiskt är i kyrkan och hade precis avbrytit prästen i hans tal om vad julen handlar om osv, och att alla stirrade på mig… så jag harklade mig och sa “ehm… jag insåg att gud hade gett mig ett tecken…” och satte mig ner, och i själva värken så tror jag inte ens på gud, eftersom att jag är buddist. Sen satt jag där och var alldeles glad, och satt och pep och ville bara skrika och spricka av glädje med min som då var helt Tokio Hotel tokig!

Den dagen gjorde mig lycklig hur länge som helst, och jag kan fortfarande sitta och bara le åt hur fånigt man beter sig när man är lycklig. Jag kan fortfarande känna den där lyckan och ruset i kroppen när jag tänker tillbaks på det. Det är ett ögonblick jag ALDRIG kommer att glömma!
Det året blev världens bästa jul, jag har aldrig riktigt gillat julen, men den julen glömmer jag ALDRIG!

Många kramar//Ami

[email protected]

Ooh… Älska Tokio Hotel! ♥

Jag har många roliga tokio hotel-minnen hehe.
Ett av de är när en av mina bästa kompisar sov över hos mig på nyår. Hon gillar verkligen inte TH men på morgonen berättade hon om hennes dröm hon hade drömt. Det var att hon, jag och våran andra bästavän träffade de på ett hotell. Så hade Bill sagt till henne att följa med in i ett annat rum, det stället där de var med ”Jumbie”. Så hade hon frågat om det inte var där och så hade han börjat hoppa uppochner och skriket ”JUMBIIIE!” x]
Ett annat minne är när jag och mina kompisar köade till konserten och en av de sa världens bästa kommentar: ”Gud vad skumt dethär känns. Man hör ju Tokio Hotel musik! Och det är inte ni som spelar den!!”
Kram Kram ♥

Mitt bästa Tokio Hotel minna var 5 mars när dom var i göteborg! Jag och min syster åkte in vid 7, och köade 14h! allt för dom (L) det roliga var att jag sagt till min lärare att ja skulle på min farfars 70års kalas o att ja behövde vara ledig.. sen träffade jag honom när ja sprang till bussen! det såg mer ut som att ja skulle ut o campa än på 70års kalas… haha, Men minnet av att älska ett band så mycket som Tokio Hotel under sin uppväxt är ett minne när man blir gammal o gaggig!

Jag har inget Tokio Hotel minne.. Har aldrig träffat dom eller sätt dom live! kunde inte dagen dom var I globen.. Så jag vet inte hur jag ska vara med, Haha.
Men Vanda heter jag och min mail är [email protected]

Oj, roligaste minnet. Det finns många! :D Måste nog säga att det var när jag och en kompis (också fan), tittade på Caught on Camera, när den precis kommit ut. Vi hade köpt pizza, drack cola och käkade massa godis för att få in TH stämning, vad passar inte bättre än cola och pizza då? XD Vi satt såklart och fangirlade i soffan under DVDns gång, du vet, under paintballgrejen när Tom byter om, när Bill visar ett blåmärke precis över kalsonglinningen m.m m.m m.m, hehe!

Vi var ensama hemma hos mig. Eller ja, min hund var hemma också och tidigare på dagen hade han varit lite dålig i kistan, om man säger så ><
Min mejl står i adressfältet.

Mitt bästa minne med Tokio Hotel var konserten i Stockholm det här året. Det var SÅ mycket bättre än jag hade förväntat mig. Det roliga var att när jag och min mamma satt på tunnelbanan efter konserten så var det en liten tjej där som pratade i telefon. Det visade sig att hon också varit på konserten. Plötsligt sa hon “FÖLJ EFTER DEM!” i telefonen och vi undrade såklart vilka hon menade. Det visade sig att hennes kompis hade suttit i en taxi och sett killarna när de åkte i sin bil. Det var ett väldigt roligt avslut på kvällen :p

Jag var och kollade på killarna när de spelade i Göteborg, och det är mitt bästa Tokio Hotel minne !
Jag åkte till Göteborg tidigt på morgonen, med 2 av mina kompisar och det var mamma och pappa som körde. Vi hade sitt biljetter och kunde därför gå och shoppa på stan hela dagen innan konserten :)
När vi sedan skulle till Scandinavium fastnade vi i en låg bilkö, jag fick fullständig panik och trodde att jag skulle missa dom, även att det var 1,5 timma kvar tills dom skulle dra igång. Vi fick stå i kö ett bra tag, men tillslut kom vi fram och började köa.
Jag säger bara en sak, den känslan jag hade under konserten, den var helt otroligt och jag vill inget annat än att få känna den igen, det var som ett otroligt lyckorus i hela kroppen, den var obeskrivlig !
Det var min första Tokio Hotel konsert, men jag är helt säker på att den inte var den sista ! :)

[email protected]

jag vill gärna va med och det roligaste tokio hotel minnet jag har det var när jag var på konserten i globen då när vi kom dit så skrek jag när jag va utan för och pappa bara skrattade åt mig och sen när vi kom in till kön så var jag helt tyst .och när vi fick sätta oss så skade jag så mycket att hela min stol vibrerade.. då säger pappa – sara du får inte gråta nu vet du , och jag sam redan hade gjort det blev as arg på han och vi började bråka där inne ..xpp ..

det ögonblicket hade jag väntat på i 6 år så ja det var en as bra upplevelse..

kram från sara<3

Det roligaste minet jag har är absolut min första konsert med dom! =)

Det va den 4 Mars 2010 och jag hade längtat tills den dagen samma dag som jag fick reda på att dom skulle spela här i SVERIGE!
Det känndes som en evighet tills den dagen skulle komma!

MEN den kom.
Den 4 Mars åkte jag med en av mina bästa kompisar och mamma ner till Stockholm och det första vi gjorde va att shoppa ^^
Sen mot kvällen så gick vi till Globen och såg alla fans som hade stått där och väntat utanför ända sen imorse!
ALLA som jag mötte inne i varohuset brevid globen va TH fans ^^
Vi ställde os vid den ingång vi skulle få gå in i men dom öpnna aldrig! :(
Så vi fick runa rutn hela globen till andra sidan där dom hade öppnat och det första man gjorde när man kom in va att man gick med raska steg mot ett “stånd” där dom säljde TH t-shirtar mm.
Sen va man glad och längta bara tills konserten skulle börja och få se för första gången sina idoler med egna ögon!!!
När man kom in i själva arenan så det första man såg va HUMANOID CITY KUBEN bakom ett stort skynke.
DÄR där skulle mina idoler stå och spela världens bästa musik va den första tanken som slog en.
Innan man satt sig på sin plats så ställde man sig längst ner på läktan och vänta där. (man vill ju se så bra som möjligt ^^) men tuvärr dick man inte det -.-
Så vi gick upp till våra plaser DÅ jag såg en bekant lockig figur ;)
DÄR E JU KENZA sa jag med och log och undra hur hon kan få så bra platser längst ner ^^
Sen såg jag Mirre men så blyg som jag e gick jag inte ner och så tänkte jag att dom har nog tagit ganske många bilder nu så mig okar väl dom inte med hehe.
Väntat innan det skulle bvörja va olidlig!
Och som grädde på toppen blev konserten en halvtimme försenad.
Men när det blev mörkt så fick msn nästan tinetus av ett ENORMT SKRIK! o.O
Sen fick man rysningar av den bekanta mörka rösten som sa:
TOKIO HOTEL!
Sen en mekanisk som sa:
HUMANOIS.
Sen hörde man intror på Nois!
GUD VA FOLK SKREK och vad man själv skrek!
Man skrek sig stum på varje låt och hoppa!
Man kunde varje låt men minnet gick bort och man vete fan vad man sjöng XD
När Aliens spelades blev hela Globen oms ett aliens disco! :D Och Bills dans gjorde allt mkt roligare ^^
Man önska att dagen ALDRIG skulle ta slut men tiden rann iväg aldeles för fort :'(
Det sista jag såg av dom underbaraste killarna on earth va deras rygger när dom lämne den stora humanoid kuben.

Man kunde inte bärja sig tills nästa gång man skulle få se dom, Tokio Hotel världens bästa och härligaste band!

Roligaste minnet? Hm, det måste nog vara första gången jag hörde dem. Jag ler bara jag tänker på det. Time changes.

Jag tror det var 2006. Min lilla syster satt i rummet intill och lyssnade på något som lät som skrikande möss på något obegripligt språk. Haha! :D Det var schrei, såklart. Och när hon visade mig videon trodde jag att det var ett skämt. Jag skrattade och skrattade, men nu förstår jag inte riktigt varför. Jag var tvungen att lägga mig ner på golvet och kippa efter luft när hon berättade att den lille sångaren skrek “SKRIIIK!”.

Men Tokio Hotel har växt så enormt mycket för mig under åren. Nu avgudar jag dem, har sett dem live 2 underbara gånger. Jag skulle bli den lyckligaste på jorden av deras autografer. :D

Jag har två fina minnen! Ett är lite sötare och det var kanske 2005.. Min bästa kompis Johanna ÄLSKADE dom då! och hon hade boka biljetter till deras konsert. Hon pratade om dom hela tiden medans jag och min lillesyster skratta åt bilderna på Bill:P.. Men sen en kväll när vi skulle sova så låg vi på madrasser på hennes golv. Min lillesyster hade somnat och hon sa till mig: Malin, du måste lyssna på den här låten innan du sommnar.
Okej sa jag och tänkte inte mer på det.. Hon satte sig upp och låten började spelas. Hon sa att den hette “By your side”.. När jag hade lyssnat på typ halva så föll en ensam tår ner för min kind. Jag låg där bredvid Min sötaste kompis och grät. Sen hade hon massor med bilder på killarna på väggarna. Jag tittade upp på en bild på Tom och då kom krokodilltårarna! haha..
***
Sen det andra Bästa TH minnet är nog när dom var här i sth och spelade live den 4/3-10.. Jag, min bästa kompis som jag skrev om innan, min lillesyster och våra mammor stod på Tom sida :). När jag skrek Tom så tyckte inte jag att det lät så högt så jag tog upp händerna trök in mina fingrar i öronen och skrk “TOM JAG ÄLSKAR DIG”. vet inte varför jag skrek på svenska men det bara blev då.. Johanna(min kompis) kolla på mig som om hon skulle döda mig och skrek i mitt öra att hon var döv! hahah.. men samtidigt så tittade Tom i mina ögon och log. Haha det låter säker töntigt nu. Men han gjorde det. Det känndes så äkta. Johanna reagerade också på det. Hon sa “MALIN HAN TITTAR PÅ DIG!”.. Åhh.. dom är så söta inom och utan på ^^..
<33
(älskar din blogg)
kram Malin :D

mitt roligaste th minne är när jag va på tokio hotel konserten i göteborg och fick stå längst fram och se dom underbara personerna men ändå inte fatta att dom fanns.
och att få tillbringa den tiden med alla th fans va jätte roligt.
för mej är alla th fans en hel stor familj.
men jag fattar inte att jag har andas samma luft som dom och stått nån meter ifrån och sett dom live?
att man kan ha gillat ett band i fyra år och fått gå på en enda konsert!
och den femte mars tvåtusentio va första gången jag kände mej lyckliagre än alla andra på jorden och helt glad. och det va dessutom första gången jag fick se dej och veta vem du var.
Tokio hotel är det bästa som hänt mej.
ett stort tack till dom <3

Mitt roligaste Tokio Hotel-minne måste varit med mina tre andra Tokio-galna fans i början av våren 2008. Vi klädde på fullt allvar ut oss i de fyra killarnas stilar. Tove var Bill, och på henne satte vi på ett par jeans som Bill faktiskt också hade, en cool T-shirt och tuperade hennes hår enooormt mycket så det stod rakt upp. Ylva var Gustav, vanliga jeans en vit T-shirt och uppsatt hår i en keps (för att dölja det). Ikil fick vara Tom, baggy jeans, stor T-shirt och keps. Vi gjorde till och med “dreads”(och fejkpiercing). Jag var då självklart Georg eftersom mitt hår var så himla passande för den rollen. Brunt halvlångt hår, jeans och en svart T-shirt. Sedan lät vi kameran rulla. Vi härmade Tokio Hotels hälsning inför den kommande konserten. “Hey, we are Tokio Hotel!” Sedan säger dem ju att de är glada och ser fram emot att man kommer på konserten och allt. Det satt vi och sade och vi kanske gjorde 20 omtagningar, på grund av fel uttal, någon började skratta eller började prata på Tyska, haha! Det var så himla kul, och jag satt där och slängde med året (som Georg brukar göra), Tove försökte härmaa Bills då “dåliga” engelska, Ylva satt där och såg uttråkad ut (Haha!) och Ikil satt och flirtade med sin piercing. Det var så himla kul och det är lika kull att kolla på alla videos nu i efterhand, man skrattar lika mycket varenda gång. OCH samma kväll gick vi ut och gjorde en “musikvideo” till Der letzte Tag. I samma karaktärer stod vi på gatan med låten på mobilen och låtsades spela. Och där stod jag, i klackskor och luftpselade bas, Ikil spelade luftgitarr, Tove sjöng och Ylva stod på en blöt äng och spelade lufttrummor, det såg så himla kul ut! Vi skrattar fortfarande åt den kvällen, det är oförglömligt. Om jag kunde skulle jag hänvisa till en video eller bild men jag har tyvärr inte dem på den här datorn. Men det är ett utav mina roligaste Tokio Hotel-minnen jag haft!

Mitt roligaste Tokio hotel minne var väl inte direkt på någon konsert, för det var inte roligt (eller jo, på sitt eget lilla vis) det var helt jävla fucking underbart. Men det roligaste Tokio hotel minnet var med fansen, när vi köade till konserten i Göteborg. Säljarna som sålde tröjorna kunde ju inte svenska, eller ah, inte dom som kom till oss och försökte muta lite ;) Tillsist fick jag sånt jävla psyk på dom för att kom och störde hela tiden, vi hade det ju fint, vår lilla klunga där vi spelade låtarna och var allmänt lyckliga, så kommer dom, och jag kunde inte ta det någon mer, jag skrek på dom som jag vet inte vad, att låta oss vara, sen vill du inte veta alla dom ord jag skrek till honom… när jag ahde skrikit klart fattade han ju fortfarande inte vad jag sa, för som sagt, han kunde ju inte svenska, så efter stod han bara och kolla på mig, efter en stund sade han ‘Okey, 5 crowns för the shirt with Bill, and that’s my last bid.’

Haha, sedan efter lite mer psyk på honom så satte jag mig ner bredvid mina kompisar, och bröt ut i ett stort skratt!

Mitt roligast minne med Tokio Hotel var när jag och min kompis köade i över 20 timmar i Göteborg den 5 mars. Det var så sjukt kallt och vi ifrågasatte oss flera gånger ifall det verkligen var värt det det. Alla hade med sig täcken och filtar och vi hade glömt allting. Vi hade endast mjukisbyxor och jacka i 18 minusgrader! Det kändes som att väntan aldrig skulle ta slut, men när vi väl stod där längst fram och vi fick se dom var de värt det varenda minut. Det var en så fantastisk känsla :D

Mitt bästa minne med Tokio hotel är deffinitivt när jag fick se dem första gången i Globen nu i våras.

Jag minns hur kallt det var ute i kön, men efter att ha frusit, nyst och fötterna inte hade någon känsel kvar förstod man att det var värt det, i det ögonblick dem började konserten!
Helt underbart var det! Något jag aldrig glömmer!

Mitt roligaste TH-minne är Stockholms konserten, jag och min väninna fick uppleva de för första gången och skrek halsen av oss medans de flesta runt oss stod helt tysta, det var ett jätte roligt minne och jag vill jättejättegärna vinna det här priset, vinner aldrig något och går runt och hoppas i onödan. :( Man får hoppas än en gång att man vinner en tävling och detta är den perfekta!

Mitt bästa minne är Stockholmskonserten vilket var första gången jag såg dom på riktigt. Det var en helt störd, konstig, underbar och bara världens bästa känsla. Dom har suttit på mina väggar i flera år, inkl mobilbakgrund, ringsignal, väckarklocka, plånbok, kalender… det mesta man kan tänkas vilja se killarna för att göra det hela lite trevligare ;) – Och nu helt plötsligt stog dom framför mina egna ögon. Andades samma luft, sjöng med Bills vackra stämma, såg Tom spöa skiten ur gitarren, se Georgs bruna hår flyga åt alla håll och göra vågen med Gustav. Allt det där som man drömde att få göra. Tårarna rann under hela konserten. Nu, några månader senare kan jag fortfarande inte riktigt tro det. Att föreställa mig konserten nu och att jag faktiskt var där är som att tänka på vart rymden slutar. Man är mållös. Man kan inte tänka så långt. Svårt att förklara…

Bara köandet till konserten var också ett äventyr. Hade sett fram emot det grymt mycket. Jag har alltid velat vara en av dom som satt och väntade flera timmar utanför arenan – för Tokio Hotel. Jag och min kompis hamnade brevid några jätte trevliga tjejer. Vi åt chips och babbla på, och hjälpe de andra grannarna att hålla rumpan varm med termobrallor. Dock blev alla, inkl dom, som monster när det började hända grejen, men jag antar att det hör till! Total kaos blev det, jag skrattade lite för mig själv och tänkte att dom borde vetat bättre om oss Tokio Hotel-fans! Vi må vara bäst… men också galnast.

Nu har jag varit en del av allt det man sett/hört talas om när det gäller Tokio Hotel konserter. Nu kan jag dö lyckligt som man säger :)

Mitt beste tokio hotel minne var i oslo i mars. Jeg og venninnen min stod helt fremme. Mitt under konserte såg han ned til der vi stod, eg såg han rett inn i øynene etter det så har jeg falt helt for bill og hans nydelige øyne:D

[email protected]

HEJ Kenza det bästa Tokio Hotel minnet det var när dom började spela noise så hållde jag på att svima och det var första gången jag såg dom live och jag stog jätte långt fram jag var på konserten när dom var i stockholm det var så grymt :D

Mitt roligaste Tokio Hotel-minne var när jag var på konsert i Dortmund och innan in die nacht så kastade jag upp ett par röda string trosor med texten “i <3 sweden" på. Sedan händer det overkliga, Bill böjer sig ner, plockar upp dem och hänger dem på sitt mick-stativ! Helt sinnesjukt! (trosorna var oanvända) haha! Det är mitt bästa och roligaste minne med TH!
Puss! /emma

Mitt bästa Tokio Hotel-minne var första gången jag lyssnade på dom med min kompis för då kände jag direkt att jag gillade dom och det är jag sjukt glad för, för annars så skulle jag nog inte vara samma person som jag är idag och konserten i Globen slår verkligen ingenting! det är de bästa som hänt mig!
Kram <3

bästa tokio hotel minnet får väl vara hmmm …
konserten i GBG!
herregud wicked dag säger jag bara:

jag blev typ döv av en vakt som skrek i örat på mig när jag sov (vi campade)och jag typ vaknade upp med rufsigt hår , liknade en häxa och gav han mördarblicken och gick och lade mig igen och sovde. senare så fick vi typ brottas med några tjejer som försökte gå före. men det bästa var endå när man fick se dom live och stå där med alla fansen och sjunga och skrika tilsammans för man kände att dom är lika galen som en själv och man visste att det var värt att campa/brottas för man fick se sina idoler. och sen var man ju hes i 1 vecka typ XD

Ett av mina bästa Tokio Hotel minnen (man har byggt upp en del) var när jag och två kompisar tog vårt pick och pack och drog ner till Wien och såg killarna. Hela resan var så himla awesome, det var verkligen en TH-resa man aldrig glömmer.

Från sekunden vi tog våra första steg på Österrikisk mark och man insåg vad som skulle hända, rusade lyckan. Hela grejen med att köa och banden man knyter med fansen runt om sig, och såklart det BÄST, att få se älskade Tokio Hotel.

Ett av mina minnen är första gången jag hörde dem, det var på min tyska lektion då vi lyssnade på radio och dem presenterade ett nytt bandfenomen och jag var helt förlorad i låten.
Men mitt bästa minne är bara några månader efter när dem var med i en tidning som jag och en vän köpte ihop. Vi hade aldrig sett hur dem såg ut och så när vi slog upp sidan med namnet så kände båda igen namnet Tokio Hotel.
– wow, ser lite ut som en tjej va? sa min syster.
Men det tyckte inte jag och min vän så vi tänkte bevisa att många skulle hålla med oss så vi gick in på carlings den affär som låg närmast och visade det för tjejen i kassan (utan att känna henne, vi bara gick in och sa hej, titta på denna bilden ochs äg om det är en kille eller tjej) Hon sa tjej, vi båda började halv skrika. Min syster skrattade och sa:
– vad var det jag sa?
– Det liknar ingen tjej, han har feminima drag men TJEJ?
Hon i kassan bara skrattade när vi sprang iväg till nästa butik för att fråga vad dem tyckte.

Har många minnen av gruppen men det var nog det första stora.
Annelie

Har sett de två gånger live och är helt galen i dom! jag och en av mina kompisar har klätt ut oss till dem några gånger. men en gång för inte sålänge sen kom vi på att vi skulle spela in och låtsas vara bill och tom för att överraska två andra kompisar som fyllde år. Vi gick in till 100% att försöka prata och röra oss som de och videon blev helt sjukt klockren, haha! tror vi fick ta om och om det minst tio gånger för vi lät så himla .. gay? plus att jag hade rosa nagellack. som råkade synas lite på videon, och jag skulle spela bill. Varje gång jag kollar på videosarna så dör jag av skratt, herregud om bill & tom skulle se de videosarna. då skulle jag DÖ, HAHAHAHA!

Hehehe åh, så många fina minnen som väller fram nu.
Nu ska jag berätta om den ROLIGASTE TH-upplevelsen, inte den bästa utan den roligaste! =)

Det var den 4 Mars 2010, precis innan konserten. Vi hade frusit röven av oss i sittplats-kön utanför men jag hade inte vågat lämna den för att gå på toa. När vi väl kom in så visste jag redan att konserten kunde börja preciiiis när som helst eftersom insläppet var ca 1,5 timme försenad. Så när jag väl satte mig på sittplatsen vågade jag inte lämna platsen för att tömma min blåsa, vad hände om konserten började medan jag satt på toa och krystade? Så jag satt med benen i kors och höll mig för allt jag var värd. “Tänk om Tom ser att du kissat på dig, hold youself woman, hold yoyrself! En kvart gick. En halvtimme gick. En timme gick. Till slut orkade jag inte hålla igen mer och tänkte att “Äh, 2 minuter hinner jag gå!” och sprang ut på toa. När jag var färdig kände jag hur hungrig jag var och tänkte att jag säkert skulle hinna köpa nån chokladboll också. Går fram till kassan och köper 2 chokladbollar och en dricka. Ska betala med kort och ger över den samt legitimationen till kassörskan. PRECIS när hon drar kortet ser jag hur allt ljus släcks och ett öronbedövande skrik hörs från arenan. Mitt hjärtade slutade banka. Konserten har börjat! Jag och kassörskan stirrar på varandra och jag får inte fram ett enda ord. Jag får panik och slits mellan att springa därifrån eller vänta på godiset. Så jag tar ett beslut och skriker åt kassörskan “BEHÅLL VÄXELN! och kutar därifrån. “MEN DU BETALADE MED KORT!” skriker hon tillbaka. “JA JUSTE, FAN!! BEHÅLL KORTET DÅ!” skriker jag och skiter totalt i hur dumt det låter, men har man väntat i 3 år på denna konsert finns det inget som är för dumt! Springer för allt jag är värd tillbaka till min plats och hinner preciiiiiis sätta mig innan ägget kommer fram. All of this, för ett par chokladbollar! Men du håller nog med mig… Oavsett hur gott choklad är, TH kommer först! :P
Slutet gott, allting gott!

OMTH! Kenza, tack för att du finns!<3 Sitter i soffan med en fet godispåse framför mig och mitt hjärta går i 400..
Mitt bästa minne med TH.
Det var en väldigt tidig morgon och datumet var 5/3 2010.
Om bara några timmar skulle jag, min syster och hennes sambo/fästman (som jag underbart & otroligt nog lyckats övertala) samt mina väldigt irriterade föräldrar då jag tvingat dem att köra betala konsertbiljetterna fort som satan och sedan köra upp vid 08.00 så vi var där vid 11.00.. hihi.. Skåne är ju en bra bit ifrån GBG.
Iaallafall. Jag, min syster och hennes fästman ställde oss i kön, eller snarare satte oss på marken med sovsäckar och filtar då vi skulle spendera resten av eftermiddagen och en liten bit av kvällen där.
Om vi går bort från ämnet lite, ..
Jag har haft kontakt med en tjej ett tag nu, hon vet allt om mig, kan mig utan och innan, vi smsar varje dag (om mina pengar inte tar slut då vill säga, hehe..), har alltid kontakt på något sätt, varje dag. Vi är så otroligt lika. Denna tjejen är min bästa vän, hon har visat mig vad äkta vänskap är. denna tjejen fick jag träffa 5/3.
När vi satt där i kön gick hon förbi oss och jag smsade henne: "Gick du precis förbi oss?".
Ca en halvtimme senare gick vi runt och försökte hålla värmen medan syster&fästman satt kvar och passade platserna. Vi skrattade, körde internskämt, pratade allvar, skrek, pep, hoppade och fick panik när vi hörde när Tom värmde upp sin gitarr med sina vackra fingrar inne i arenan. Vi retades med varandra hela tiden med: "snart.. snart.. snart Jinny/Maria!! Vi ska äntligen få se dem! Vi ska äntligen få se våra älsklingar!".
Vid 19.00 snåret började kön röra sig fram och vi kom närmare och närmare för varje steg, blev vi mindre hispiga? Big mama NEIN NEIN!
Väl där inne kom vi fram och fick stå innanför det avspärrade ormådet. Mindre än 15 meter ifrån.
Alla som jobbade back stage retades med oss fans när de rörde kulisserna och kom ut med basen och gitarren. Haha, kommer ihåg när jag skrek "DE FINNS, JINNY! DE FINNS VERKLIGEN! DÄR ÄR HONEYS GITARR!!!".
Konserten började, omth.. känslan jag aldrig kommer glömma. Jag har aldrig skrikit så mycket i mitt liv, jag hade träningsvärk i mina då obefintliga magmuskler i flera dagar efteråt. Jag höll på att svimma flera gånger av vätskebrist, och jag hade inte ätit så mycket förutom en macka med massa pålägg och en liten donken burgare.
När jag fick se Tom, Bill, Gustav, Georg in real life.. Efter två års väntan.. 2008 ville jag verkligen se dem i sthlm, men stackars Bill blev ju sjuk och mina föräldrar bara skrattade åt mig när jag ville boka biljetter..
Jag minns iallafall dagen som om det var igår.. Det underbaraste jag har varit med om. De som har hjälp mig så mycket när det har varit skit hemma, med min kompis som lämnade mig för hennes kille..
Den dagen träffade jag en äkta vän, en vän som für mig är Heilig, en vän som visat mig vad vänskap innebär.
Jag fick se Tokio Hotel live, gudarna som verkligen är helt vanliga killar i 20 års åldern, de finns, och musiken, texterna.. Jag kan fortfarande känna basen gå genom hela kroppen och skaka om hela mig och när jag ser videosarna och bilderna får jag tårar i ögonen och skakar.
Varje gång killarna sänds på MTV World Stage sitter jag i trans. Precis som efter konserten, mamma tordde att jag var påverkad efter konserten. Jag var så chockad. Jag har aldrig i mitt liv sett så stora ögon som jag gjorde när jag kollade mig själv i spegeln inne på toaletten.
Hela vägen hem fick jag inte fram ett ord, förutom sex stycken som lyder: "Jag har sett Tokio Hotel live..".
Mamma sa: "Hade jag inte vetat bättre hade jag trott att du är påverkad".
Och jag kom på en sak till, jag fick träffa dig och Mirre! :) det var min systers fästman Daniel aka Kippo (om du kommer ihåg?) som bad dig att hälsa till en gemensam vän of yours. Jag kan skicka bilden på oss till dig sen när jag har fått den av Kippo.
Detta blev ganska långt känner jag, höhö. Men det var den bästa dagen i mitt liv. Någonsin.
Min e-mail är [email protected] om man ska skicka med det. :)

mitt bästa minne med tokio hotel var i mars när jag för första gången fick höra dem live. jag har vart förälskad i deras otroliga musik i typ 5 år nu, och efter mycket tjat och tjänster så betalade mamma och pappa en biljett till mig.
så glad som jag var när vi var på ullevi och bandet kom ut på scenen, har jag aldrig vart i hela mitt liv. Jag var så otroligt glad och tårarna bara rann. konserten var helt underbart och jag stod med tusentals människor och lyssnade på mina stora förebilder. det var den gången jag kände mig som mest levande. det var underbart.

och föresten, tack för en otroligt bra blogg :) kram!

Jag har tyvärr aldrig träffat Tokio Hotel :(
och just därför har jag inga sådana minnen,tyvärr….
Men jag kommer ihåg när jag började lyssna på Tokio hotel, så var jag HELT ensam om de eftersom alla mina kompisar tycker att dom är emon och sånt… Men sen dom märkte att jag lyssnar på Tokio hotel så har ingen sagt något eftersom jag blev arg och sa ifrån! Och nu har en kompis till mig också börjat att lyssna på bandet :)
Hela bandet har en stor plats i mitt hjärta och även om jag skulle sluta lyssna på dom har dom endå kvar den platsen såklart !
Jag har aldrig vunnit någonting i någon “tävling” och därför skulle de betyda SJUKT MYCKET om jag vann något just från mitt favorit band!
Det ända jag har från Tokio Hotel är en plansch ovanför min säng… Mina föräldrar stöttar mig liksom inte i hela grejen med Tokio hotel, dom gillar inte den “musik sorten”… :(
Så jag har aldrig varit på en konsert heller…
Men som sagt skulle det betyda sjukt mycket om jag vann.
Tack på förhand!
och stort tack för en underbar blogg!
Ha de Bra
MVH
Stort Tokio Hotel fan
Jenny (L)
Mail : [email protected]

jeg er fra Norge da, så håper det går bra :D

mitt beste Tokio Hotel minne er når de kom til Oslo 3.mars 2010. jeg hadde gledet meg i maaange år til de skulle komme, så jeg hadde faktisk problem med å konsentrere med på skolen. (jeg skulle faktisk på den konserten i 08, men da mistet Bill stemmen)

når dagen var kommet ventet jeg bare på klokken. for noen timer før skulle jeg møte en jente jeg aldri hadde truffet før, bare snakket med henne over telefon og internett. og når jeg så henne stå i køen, sprang jeg og gav henne en stoor klem. så måtte vi vente fem timer på å få komme inn.

og få oppleve den konserten med henne, var helt fantastisk. det var trossalt Tokio Hotel som startet vennskapet vårt. og konserten i seg selv var over all forventning. og vi fikk plass helt fremst og hadde øyekontakt med både Bill og Tom. ahh, fantastisk! jeg har litt problemer den dag i dag for å forstå at jeg har sett dem live, at dem ikke bare er mennesker jeg ser på bilder eller tv.

og i tillegg til at jeg møtte den jenta, fikk jeg nye venner. og vi holder fortsatt kontakten. og det var veldig vanskelig så ta farvel med dem etter konserten. så 3.mars er den beste dagen og beste minnet jeg har! og jeg kommer aldri til å glemme den dagen.

dette er ikke for å smiske, men viss jeg vinner denne konkurransen vil jeg dele premien min med den jenta jeg møtte på konserten. for hun betyr veldig mye for meg. så jeg ville ha gitt noe av det i gave til henne for å vise hvor mye hun virkelig betyr for meg. og vi bor over 900 km fra hverandre, så jeg får ikke treffe henne så mye.

Det var när jag var på min första konsert i göteborg nu iår.
Allt började med att jag och mina tre kompisar satt klistrade framför datorskärmen för att beställa våra biljetter ett helt halvår innan och på första dagen och vi verkligen skulle ha dom först av alla , så efter ungefär 10 minuter efter biljetterna släppts hade vi redan våra biljetter.
Vi räknade ner varenda dag fram till konserten och vi planerade och vi gjorde allt för att det skulle bli så bra som möjligt.
3 dagar innan konserten satt vi hemma hos en utav mina kompisar och skrev listor på vad vi skulle ha med oss till kön och vad vi skulle packa ner köpa hur mycket pengar vi skulle ha med oss osv.
Dagen då vi äntligen skulle åka , den 5/3 klockan 1.00 åkte vi hem ifrån. Åkte förbi en skylt där det stod att tokio hotel skulle till göteborg och alla började skrika hysteriskt i bilen och var super nervösa.
När vi väl kom fram till Scandinavium fick vi nummer på våra händer och vi fick 30 till 33.
Vi var helt överlyckliga när vi förstod att vi skulle hammla bland dom längst fram.
Saken var att det inte var tillåtet att börja köa fören klockan 07.00 på morgonen och där satt vi klockan 02.00 och fick inte börja köa. Så vi satte oss brevid en snö hög i – 17 grader och hade termobyxor skid jacka mössa halsduk vantar 100 filtar liggunderlag och vi frös men vi hade endå så roligt!
sedan klockan 07.00 var det äntligen dax att få sätta sig i den riktiga kön, alltså där man fick börja köa.
Vi besökte mc donalds flera gånger den dagen för att värma oss.
och det var verkligen is kallt ute – 10 grader hela dagen.
Sedan vid klockan 19.00 tog vi av oss alla våra kläder och min kompis mamma kom och hämtade alla våra saker.
Så där stod vi i linne och leggings i minus 10 grader i en timma innan vi äntligen fick komma in i scandinavium.
Vi stod längst fram vid catwalken och vi var så j*vla glada!!
konserten blev mer en en timma sen och vi tänkte att : fan nu är det något som hänt med bill eller någon annan så vi aldrig kommer få se dom .
men sedan när det började skrek jag ihjäl mig jag sjöng så högt jag kunde !
allt för att jag skulle få en liten bit uppmärksamhet bara, tyvärr tappade jag rösten redan efter 1 låten.
dock fortsatte jag sjunga endå. Sedan när konserten hade bara några få låtar lyckades jag äntligen få ett leende och ögon kontakt med bill som stod max 2 meter ifrån mig !! JAG VAR VÄRLDENS LYCKLIGASTE !
tyvärr tog konserten slut och vi alla brast i tårar, glädjetårar jag var så jävla glad och jag kommer alltid minnas dagen resten av mitt liv.
det var UNDERBART !!

ojj, vilken kort kommentar det blev *sarkasm*
skulle betyda så himmla mycket att vinna !
love felicia

Mitt absolut främsta Tokio Hotel-minne är helt klart i Globen den 4 mars i år. Gud det går verkligen inte att beskriva! Hade gillat/diggat/älskat Tokio Hotel i 2 år och några månader och bara sett dem genom datorn; på youtube, deras hemsida etc.

Att komma in i Globen, värsta stämningen och sedan höra introt till Noise och sedan se först Tom och Georg komma ut på scen och sedan Bill, och Gustav uppe på trummorna … Oförglömligt. Absolut oförglömligt! Så surrealistiskt, men så verkligt på samma gång. Nej, det ögonblicket går inte att glömma. De stod verkligen där, livs levande, gjorde samma rörelser, pratade likadant, såg precis likadana ut så som man sett dem göra på de hundratals/tusentals (vad vet jag?!) videor man sett på dem. När jag började gilla dem, sade jag att “Tokio Hotel ska jag se LIVE någon gång i mitt liv”; Ca 2 år senare blev det ju verklighet och det är det bästa jag varit med om! :D Nu kan jag dö lycklig :D

Älska Tokio Hotel!! <3<3<3<3 (Ett hjärta för var och en av killarna :D)

Kramar från Ida

(Hoppas verkligen, verkligen, verkligen på vinst; har nämligen ingen kamera, och mobilen dog av för lite ström innan konserten ens börjat (så det blev inga foton på dem med den heller), så DVD:n skulle verkligen fullborda hela upplevelsen, genom man sedan, med hjälp av DVD:n, kan blicka tillbaka och minnas varje ögonblick av 4/3-10 :D)

Hej,
mitt bästa tokio hotel minne är när jag var på deras konsert i år! :)
Jag och min kompis alexandra åkte in och gick runt lite och åt och så.
Sen när det var dags för konserten så gick vi till våra platser. Jag minns fortfarande den känslan när vi väntade på att de skulle komma ut, eller när “globen” började öppnas och den första låten började!
Hoppas dom kommer så snart som möjligt till sverige igen!

Guuud! Jag har faktiskt ingen tokio hotel minne! Asså jag har precis blivit ett stort fan av dem och har inte träffat dem än men .. aaaagh! Tråkigt att jag inte har något minne om dem !! Men dem betyder iallafall jätte mycket för mig och säger bara grattis till den som vinner! :D

Glömde skicka med mail-adressen, (hoppas det går bra ändå!):

[email protected]

/Ida

(Jag är http://www.idaho.bloggplatsen.se)

Jag är med!
Haha oj ;)
Det måste ha varit när jag och mina två kompisar skulle åka på tokio hotel konserten i Göteborg.
Vi åkte bussen dit, och vi var grymt taggade .
I bussen satt vi och målade tokio hotel märken på kinderna och så..
Sen så satt vi längst bak då, och bussen var typ knöökfull!
Så började vi sjunga lite tokio hotel låtar, vi började med an deiner seite , och den är ju på tyska så typ alla satt och glodde på oss!.
Hahah, sen så åkte vi förbi en stor skylt där det brukar så Välkommen till Göteborg, där stog det TOKIO HOTEL – SCANDINAVIUM IKVÄLL , 19:30
Och vi blev helt crazy, vi bara skrek och allt :D
Då var det en liten flicka som sa såhär till sin mamma : – Mamma varför skriker dom dära tjejerna så mycket..???
Och var typ rädd för oss hahah..
Sen när vi var typ vid scandinavium hoppade vi av bussen och sånt då..
Så gick vi in och satte oss, haha då kom det upp en gubbe på scenen med skägg o allt!
Då började dom över oss skrika ; OMG OMG TOOOM! SHIIT DET ÄR TOM JAG DÖÖÖR! , Och massa sånt..
Vi bah : eh va? , Tom?! .. Varför skulle han komma upp på scenen innan allt har börjat liksom? xD
Sen när konserten var slut började dom över oss skrika – En gång till ( på svenska ) . Haha vi dog av skratt! :)

Det var helt klart konserten den 4 mars. Köande så himla länge och tillslut fick man sin belöning .. Skit va grymt det va! :D Fick Toms vatten typ helt över mig och jag var bara så jävla lycklig. Det var det roligaste, det bästa jag någonsin gjort. Och alla vänner jag träffade i kön, det var sjukt skönt eftersom jag var där själv! Men jag fick vänner för livet, och underbara minnen! :D

Jeg er norsk, men skriver på engelsk bare i tilfelle det blir vanskelig å forstå :)
(Mailen skrev jeg i feltet over her, vil ikke skrive den så alle ser den)

My best memory.. well, there are tons and tons!
But the one I appreciate, probably the most, is all the friends I’ve made! Through fan-meetings, MSN and different forums! It’s friends I’ve made for a life time! Someone who’ve been there for me, supported me, and it’s people who knows the most of me. They’ve been through the same “TH-mocking-hysteria” and understands me for me. I love them, SO MUCH! I’m forever greatful for everything they’ve done for, with and to me! <3
And it's all thanks to Tokio Hotel. They've made me meet all these wonderful persons! Without TH, I don't know where I'd been! I've been in some pretty dark places in the past, but my TH-fellows have helped me through them ALL!

Xoxo,
Siri.

mitt roligaste TH minne var när jag och min kompis sandra var i göteborg i mars och tittade på deras konsert.
vi höll på att missa början för sandra ville ha glass men så hörde vi det börja och vi sprang som galninar in igen:D haha.
det var sååå roligt.
vill verkligen göra om det. längtar tills nästa turne´.

plus så hade jag jätte ont i halsen men det hade väll alla efter det. men det var verkligen värt det.
jag kommer aldrig att glömma det:D<33

Jag har bara ett Tokio Hotel minne men i alla fall så kommer det vara ett minne för livet. Det var den 5 mars i Göteborg på deras konsert. Jag var hypernervös när vi väl kommit in och satt oss cirka en timme innan det skulle börja. Jag satt där och väntade (tillsammans med två vänner och.. mamma (jag vet pinsamt!)) Jag skulle inte äta eller dricka något inte ens godis (för mig är det ganska så stort xD) Tills slut så tvingade mamma i mig cola eftersom att jag var helt likblek i ansiktet. Hum, jag råkade nog dricka lite väl mycket. För när klockan var cirka 20.15 så kännde jag att jag behövde gå på toaletten.. men jag tänkte nej, jag klarar mig det brukar ju gå över. Nej, det blev bara värre och värre. Efter en liten stund när strålkastarna hade gått ner kände jag bara att det här går bara inte. Så jag sa till dem andra att jag skulle gå på toaletten. Jag sprang ner för trappan och ut i ”gången” och får panik för jag såg ingen ingång till någon toalett. Panik, panik. Jag kommer få springa runt hela alltet, tänkte jag. Jag kollade åt alla håll och där bara några meter fanns det ju en. Tack och lov! Jag sprang in, och gjorde det jag skulle på bara några sekunder och sprang tillbaka till dem andra som ett streck kom jag upp för trappan och jag hann innan dem började spela!
–
Jag satt förresten bara lite ovenför dig Kenza så du kanske såg mig?! ;D

hejhej kenza :)

Mitt bästa tokio hotel minne är när jag& min kompis gick på konserten nu i mars! Då fick stå i kö en stund så nerverna blev helt okontrollerade och en känsla som aldrig kommer att kunna beskrivas om man inte är med om det själv! Helt otroligt var det. När vi kom in satte vi oss och då såg jag dig kenza, du satt neranför oss:O det var ju helt otroligt jag fick se det bästa bandet i hela mitt liv och dig, den bästa bloggaren jag vet! Men sen när konserten började blev jag tårögd. Jag skrek och skrek, så att jag efter konserten inte kunde prata. Så när konserten var slut ;(;(;( skulle jag köpa en tokio hotel tröja, men han som solde dom kunde inte höra vad jag sa så min kompis började bara att skratta, så jag pekade istället och då fick jag min älskade tokio hotel tröja :) Jag kommer aldrig att glöma den dagen, det var den absolut bästa dagen i mitt liv!

Mitt roligaste Tokio Hotel minne..
Det är lätt konserten 4/3 2010.
Det var helt underbart. Trodde jag skulle gråta, men jag bara stog och log/skrattade mig igenom Alltihopa! Att stå i samma rum som Tom, Bill, Gustav & Georg var helt grymt, Äntligen visste man till 1000 att dem verkligen fanns! Kön innan va oxå helt awesome, man satt och snackade med alla möjliga fans, om dem hade sett dem innan, osv. Helheten den dagen var perfekt, that’s all I can say!
+ alla fina vänner man fått igenom TH!

Säkert många som skriver om första gången de såg Th live. Men jag gör också det, det är nog det absolut bästa minne!

Jag blev ett fan sommaren -07 och sen dess har jag velat se dem live. Jag räknade ner dagarna till 3 april och planerade en massa inför konserten med min kompis som jag skulle gå med. När Bill fick problem med halsen höll jag tummarna för att sverige konserten inte skulle ställas in. Hela tiden ställdes fler o fler konserter in på turnén och även Sverige konserten. Sverige kom ju inte upp på zimmer turnén efter det, men jag fortsatte att lyssna på musiken och hoppades på att de skulle komma hit någon annan gång. Väntade från 2008 och när jag i höstas fick reda på att de skulle komma hit kladdade jag “TOKIO HOTEL LIVE… GAAAH, LOVE!!” osv över 4 mars 2010 i kalendern och det var det ända jag hade i huvudet från oktober till mars (långt efter konserten också, såklart).

När jag o min kompis stog i Globen innan konserten blev vi så glada för våra bra platser och mitt hjärta slog i 180. När Tom kom ut på scenen trodde jag att jag skulle svimma! Det var helt sjukt.. innan hade bandet varit som dockor , men nu fick man se dem röra på sig på riktigt.. svårt att förklara. Hela konserten stog jag bara och log och det var verkligen riktig glädje att stå där o hoppa och skrika. När Bill kollade åt vårat håll kändes det så äckligt så jag dök ner i min väns axel. När man hela tiden trodde att konserten var slut tänkte jag bara “nejnejnej, inte nu!” och jag ville stå där för alltid. Det kändes stört att åka hem sen när det var slut. Men jag har så himla många minnen från den här dagen.

Känns som att det här blev mest en rörig text, hehe. Men det går inte att förklara hur glad och lycklig jag var de här timmarna. Sitter och ler när jag skriver och tänker tillbaka på den 4 mars 2010.

Mitt roligaste Tokio Hotel minne är när jag såg dem i Göteborg 5/3, och som jag skakade jag var så nervös att jag äntligen skulle få se dem, jag kunnde inte fatta att min dröm skulle gå i uppfyllelse att se minna idoler och sedan väl inne på konsrten när Noise började och man fick se dem för första gången ,siken känsla, jag har alldrig i hela mitt liv känt så för, det var helt otroligt och man bara log när man såg hur Bill och de andra i bandet glänste av glädje. jag hoppas att jag få uppleva den känslan och den glädjen de hade igen.

Den 5/3 2010<3 Tokio Hotel konserten i Göteborg!
Vi satt i kön, och så körde det förbi en buss.. och när vi upptäckte att det stog germany på den och att det var deras buss blev vi helt galna o sprang efter den! Och på konserten kom vi typ längst fram, och jag var så överlycklig! En av de bästa dagarna i mitt liv<3

okej, det roligaste minnet av tokio hotel är när jag och mina 2 bästavänner klädde ut oss. Jag till tom, Linnea till bill och Elin till reporeter. Vi var jätte lik, jag hade små flärtor och vi spraya mitt hår svart. Så intervjuvade hon oss så filmade. Så blev det en skit rolig video. Vi gjorde sjukt roliga saker då. Skit töntigt men vi är som vi är.

Ååh… Alla mina Tokio Hotel minnen är helt fantastiska minnen!

Men mitt absolut bästa är nog TH-konserterna här i sverige i mars. Jag och min kompis (som inte är särskilt stort fan av TH) följde med mig till sthlm. Vi åkte från vår hemstad kl 3:00 natten till torsdagen. Väl framme vid globen, kl 6:00 på morgonen, klädde vi oss mycket varmt. 2 mössor, 4 par vantar, långkalsonger, dubbla mjukisbyxor, flera tjocktröjor, termobyxor, sockor och kängor. Ändå frös vi arslet av oss! Vi stod utanför globen i fruktansvärt många timmar i kylan. Vi hade med oss termosar med varmchoklad och några påsar chips. Vi frös och frös, men stämningen med alla dessa underbara TH-fans från hela landet var fantastisk. Det var en lång lång dag. Kön rörde sig inte på 10 timmar. Framåt eftermiddagen kom du och Mirre. Jag är ganska blyg, men tog mod till mig och frågade om ni ville ta en bild med mig. Vilket ni så gärna gjorde :)
Några timmar senare började folk få panik för insläppet var nära att börja. Folk trängdes och skrek. Det delades ut gulaband till de som köat längst. Jag fick 2. Ett till mig och ett till min kompis. En av vakterna kom ihåg mig sen tidigt på morgonen, så han gav mig banden. Banden gjorde så att jag fick stå i den främre sektionen, närmast scen, vilket var helt otroligt! Vi stod i kön i bara t-shirt och jeans, i snöstorm och kyla, i säkert 2-3 timmar innan vi äntligen fick springa in i Globen, nerför trapporna, visa upp de gulabanden och in vid sektionen alldeles framför den enorma “Humanoid-bollen”. Känslan är helt obeskrivlig. Vi satt med ryggarna mot staketet i ett par timmar i väntan på att gruppen jag älskat sen jag var 17 bast skulle inta scenen. (är 22 år nu)
Efter 5 års väntan att få se den tyskagruppen live, så stod de äntligen framför mig. Bara några meter. Vi andades samma luft. Helt jä*la fantastiskt underbart!!! (Börjar fan tjuta när jag skriver det här, haha, urlöjligt!)

Direkt efter konserten i Sthlm tog vi bilen och drog till Göteborg för att se grabbarna igen. Lika långt köande. Men det var SÅ värt det!

Den här resan är den absolut bästa jag någonsin gjort. Kommer alltid att minnas den. Jag har gjort ett fotoalbum, där jag har alla mina vackra bilder från de båda konserterna. Jag har också dokumenterat allt som hände runt om. Helt fantastiskt! :)

Haha, en lite “kul” grej som också är väldigt minnesvärd under denna TH-resa är att min kompis (som inte är något speciellt fan av TH, men ändå ställde upp för mig och köade i kylan) fick världens urinvägsinfektion efter konserten i Globen. Stackarn. :P

Jag är alltid med och tävlar (överallt) när det tävlas om Tokio Hotel-prylar, men har ännu aldrig lyckats vunnit något. Jag hoppas detta minne hjälper mig att vinna denna gång!
Tack för en underbar blogg Kenza. Jag läser den flera gånger om dagen, och jag älskar dig som person. Du är verkligen inspirerande.
:)
Kram

Jag vet inte vad man ska kalla den här upplevelsen, v´men jag antar att den är positiv ^^

Jag och min bästa vän var på våran första konstert, vi bokade ca ett halv år innan. vi gick upp tidigt och satte oss vid datan långt innan man kunde börja boka biljeterna.

Och när vi hade förstått att vi hade fått tag på biljetterna som vi så länge velat haft blev allt så jag vad ska man säga, vi blev vääldigt glada iaf. ^^

När nästan ett halv år hade gått, så fick jag reda på att jag skulle opera mitt ben samma dag, samma tid som konserten, vi fick värkligen kämpa med att få en annan tid och man kan vekligen säga att det var svårt. Men jag fick en annan tid . några veckor efter konserten var det dags för min ben operation och dom en av dom första dagarna efter, hade jag väldigt ont hade ingen livs lust, och en gång så fick jag verkligen “panik ont” jag fick ingen luft, kändes som om jag skulle dö, orkade inte leva, hade för ont. Men så började Tokio hotel, By your side spelas på teven och äntligen fick jag luft, kunde slappna av och känna killarna spela inom mej. dom gav mig min livs lust tillbaka, jag förstod att dom ska hjälpa mej på denna resa.

Når jeg så konkuransen var det første jeg tenkte å skrive om TH konserten, som var en helt utrolig, fantastisk og uforglemmelig opplevelse. Men den morsomste TH opplevelsen jeg har hatt er rett og slett vært den tiden jeg har vært fan.

Den beste TH opplevelsen startet på starten av fan perioden, da jeg gjennomsøkte hele internett for å finne bilder, info, intervjuer, pressekonkuranser, filmer, da vi dro til berlin, og ikke minst høre på alle de fantastiske, og da for meg, nye sangene til tokio hotel.
Alle de gangene jeg og Anna snakket om og diskuterte hvor fantastiskt bandet var, og alle de gangene vi svarte tilbake på alle stygge(og ulogiske) kommentarene vi fikk om Tokio Hotel. Denne opplevelsen, å være så stor fan av ett band, med alle minnene og opplevelsene som har kommet med, har gjort at det har blitt den beste og morsomte opplevelsen i mitt liv, i tillegg til at det har gjort at jeg har forandret meg (til det positive). Det aller beste er at det ikke slutter nå, og jeg kan med trygghet si at jeg vil ha mange nye fantastiske TH opplevelser framover!

Nu kommer säkert alla att skriva om deras minnen när dem har varit på konserter osv, vilket jag inte har men jag har ett annat sjuuukt roligt minne angåenge Tokio Hotel.

Det var på en fest som jag var på i vintras och det spelades en massa slumpvalda låtar, bland annat Scream av Tokio Hotel. Jag var jättetaggad och på ett superhumör så jag hade laddat upp som satan för att riktigt sjunga ut i refrängen. Jag och några kompisar stod ungefär i mitten av klungan och dansade och när refrängen kom så sjöng (skrek) jag allt vad jag hade! Just när jag var som mest i min egna lilla bubbla så slutade musiken, vilket jag inte tänkte på så jag stod där i mitten av rummet och gapade SCRREAAAAAAAAM för full hals och hoppade runt som en galning!

hahahahahahaha, kan lova att alla fick sig ett gott skratt. Kommer aldrig att glömma det, så sjukt roligt!

hej!
mitt roligaste Tokio Hotel minne var på min första TH-konsert, som faktiskt var nu under mars 2010, i göteborg. Jag och mina två kompisar stog näst intill längst fram och det var mitt absolut bästa TH-minne!
Men jag har lyssnat på TH i över två år nu, så det var på tiden att jag fick chansen att gå på en konsert.
Jag och mina kompisar såg t.o.m dig, så jag tog en bild av dig och dem två, väldigt roligt det med!
Så detta var mitt roligaste TH-minne :D

Mitt absolut bästa minne är såklart känslan när killarna kom ut på scenen i globen -4 mars (k) gud vad jag grät!
Men igentligen måste jag nog säga att det var när vi bokade biljetterna! Jag skulle gå med 2 kompisar, och vi var helt säkra på att vi inte skulle få biljetter eftersom så många skulle vilja ha. Sen några min fick jag ett sms av en av dem ja skulle gå med där det stog : O-M-G.
Jag fattade ju direkt att vi inte fick några biljetter och börja störtgråta! Och efter några minuter kommer ett till sms där det stog ungefär : OMGOMGOMGOMG!!!!! ANNNA VI SKA SE TOKIO HOTEL LIVE! FYFAAAN VAD JAG GRÅTER NU ASSÅÅÅÅ!!!! JAG KAN INTE FATTA ATT DET ÄR SANT!
haha, lälläh (som messa) skrämde ju skiten ur mej med sitt ‘omg’ sms – fast de igentligen bara var för att hon inte hade några ord för att beskriva att vi verkligen skulle se dem live!

Och för att inte tala om när vi såg tunébussarna utanför globen! Hela kvällen var underbar helt enkelt!

Heej, Jag har väldigt många roliga minnen om Tokio Hotel så jag vet inte riktigt vilket jag ska ta….Men det absolut roligaset var nog när jag och min bästa kompis hade sett en av Tokio Hotels as gryma konserter och vi stog i kö till skivsigneringen. Min kompis hade övat i flera veckor på att säga:¨Ni är det absolut bästa bandet i hela världen och jag älskar er med hela mitt hjärta, ni är också jätte söta.¨ på Engelska och tyska.
Och när det var vår tur så vart hon jätte närvös och började små fnissa och råkade släppa en ganska så hög fis.(typiskt henne faktiskt)
Och killarna i bandet började såklart att små skratta.
Men det var inte det värsta…När hon skulle säga det på engelska alltså det hon hade övat på i flera veckor så vart det lite fel eftersom hon var så närvös. Så det vart istället:
¨You are the ‘häst”hand’ in the world and I love you with my whole ‘half’. You are also ‘rally’ cute.
Ungefär så om jag minns rätt. Och där satt killarna och såg ut som frågetecken. Hahah väldigt många började skratta och hon vart jätte röd i andsiktet. När killarna hade skrivit sina autografer åt henne så märke hon att det stog något mer på hennes kort. Då hade Tom skrivit:
¨Hahah, gulligt av dig men du måste nog öva lite mer på din engelska.¨
Och vi kommer nog alldrig glömma när hon gjorde bort sig framför hennes idoler.
Skulle vara jäkligt kul om jag vinner för då kan jag dela priset med min bästa vän coh det kommer vi inte heller att glömma.<3 Kram Amanda<3

//[email protected]

Konserten i Göteborg var det bästa som någonsin hänt i mitt liv. Jag fick se mina största idolder OCH träffa min allra bästa vän för första gången. Det är en kväll jag sent kommer glömma! Allting började med att jag och Sofia (som hon heter), började prata via OKEJ.se då det var en chatt-sajt. Vi pratade i några dagar, sen bestämde vi oss för att byta telefonnr och msn, vi hade trots allt mkt saker gemensamt! Det enda negativa var att Sofia bodde i Götene, medan jag själv bor i Skellefteå, Norrland. Men så, då beskedet kom att TH skulle komma till Sverige ytterligare en gång, så tog jag tag i saken och bokade två biljetter till mig och Sofia. Dagarna gick, och till slut så satt jag på planet mot Göteborg. Resan var förbannat jobbig. 14 mil med bil, sen två flyg för att komma till Göteborg (Såg både dig och Mirre sitta två rader bakom oss på ett av dom, hihi!). Vi var framme runt tio i Göteborg på vårat hotell, och tiden gick riktigt sakta.. Samt att nervositeten aldrig gick över. Jag var så nervös. Så nervös så jag ville bara kräkas. Jag hade väntat på att få känna den här känslan, samma känsla som alla andra TH-fans då dom skulle se dom för första gången! Jag skulle möta upp Sofia i lobbyn, och sen skulle vi gå och äta på McDonalds före vi skulle börja köa. Jag kom hoppandes ut ur hissen, direkt jag såg henne fick jag glädjerus! Jag sprang och kramade om henne allt jag hade, och jag kände rent hur glad jag blev över att jag träffat henne. Hon är verkligen en underbar tjej. Efter två års kontakt, så fick vi äntligen träffas! Och inte bara vart som helst, utan på våran allra första Tokio Hotel-konsert. Väl i kön så hände det en hel grejer. Sofia blev blåst på 10 spänn för öronproppar, hon var också tvungen att slänga sin nya hårspray eftersom man inte fick ha dom där inne. Varför jag började skratta vet jag inte, men lite småkul var det ju! Sen the big moment: Ljusen släcktes, alla fans började skrika, mina händer började darra som aldrig förr.. Och direkt vi såg killarna på scenen så började tårarna rinna.. Det slutade aldrig. Vi skrek så vi knappt kunde prata efteråt, sminket rann ut så vi såg ut som små ledsna pandor, aldrig förr har jag känt sån lycka. Jag fick två flugor i en riktig jävla stor smäll. Jag fick se Tokio hotel, och träffa min allra bästa vän för första gången. Jag trodde aldrig det skulle kännas såhär bra to be honest. Jag hoppas verkligen att jag får se th igen, tsm med Sofia.. För även om vi råkar bo några 100 mil ifrån varandra, så hindrar det inte oss från att fortsätta hålla kontakten! Det har gått två år än så länge, och det ska bli fler :)

[email protected]

Åh herrejösses. Jag blir alldeles röd om kinderna bara när jag tänker på det underbara minnet!
Det var den 4 mars, jag och min bästa kompis Ellen satt i globen och stirrade på varandra. Vi hade sen tre år tillbaka lyssnat på dem, även fast vi under det senaste året “hade vuxit ifrån dem.” Jag trodde att detta skulle bli som “det sista kapitlet”, att det vore häftigt att se sina gamla idoler på riktigt en gång, se de uppträda live, en sista gång. Men jag hade fel. Efter konserten kände jag mig precis lika besatt som den dagen då jag hade upptäckt dem. Deras musik var ännu bättre i mina öron nu.
Men kvällen blev bara bättre. Strax innan konserten sattes igång kom en tjej fram till mig. Jag trodde hon skulle fråga om en penna, men jag hade fel. Istället undrade hon om jag var modell, hon kom från en modellagentur och var intresserad av mig. I chock tog jag emot hennes visitkort. Det hade varit en dröm för mig, men som jag aldrig riktigt trodde skulle gå i uppfyllelse. Inte nog med att jag skulle se mina gamla idoler, en modellagentur skulle vela träffa mig! Det var en underbar känsla att dansa till musiken och inte alls tänka på sina problem utan bara kunna leva för stunden, någonting jag inte hade kunnat gjort på en mycket lång tid. Denna dag var utan tvekan den bästa dagen i mitt liv, BOKSTAVLIGEN!
Efter den här dagen hade två gamla intresset förstärkts, något som än idag är lika starka. Tokio Hotels musik och modellande.
Att få vinna det priset skulle kännas så jäkla underbart. Jag skulle få leende på läpparna som till och med en blind människa skulle känna av. Ett leende på läpparna känns som någonting jag väl behöver.
Tusen kramar!

Jag & min kompis hade köpt biljetter till Th, när dom skulle kommit till Sverige.. Men dom kom ju aldrig som du vet!
det låter inte som ett roligt minne kanske, men jag gick på moln i flera veckor av längtan!! Fast än att deras spelning inte blev av så var iaf veckorna innan underbara av förväntan :) Jag har nu lugnat ner mig lite med tokio hotel men jag får alltid en speciel känsla när monsoon låten spelas. Jag skulle ge bort vinsten till min Kompis som fortfarande är ett äkta Th fan =)

Mitt roligaste TH-minne var nog på konserten 4/3-10! Jag och mina tre kompisar hade köat i över 16 timmar utanför Globen (fast man inte fick vara där innan 7;)..) och vi träffade massa trevliga människor från hela sverige och finland och italiea(?). Sen träffade jag ju dej!:D<3
När vi väl kom in var det nästan kaos, men när dem väl kom in på scenen och började spela fick jag tårar i ögonen och hade kameran i högsta hugg!

Det var det bästa jag nånsin varit med om, och eftersom jag stod längst fram så fick jag jätte många bra bilder OCH tom log och pekade på mej! :D så jävla underbart!

vill verkligen vinna! Älskar din blogg pussar<33

//jessica^^

italien *

Mitt bästa och roligaste Tokio Hotel minne var konserten i Göteborg i år!
Jag var där med min bästa vän och vi var helt i extas över konserten! Vi hade nummer 21 & 22 så vi var ju där hela natten.
Jag kommer ihåg att jag och min vän stod inne på McDonalds och skulle köpa vars en kaffe. Och klockan var väl runt 17.
Och då hörde vi dom öva inför konserten! Man hörde Bills röst svagt och han sjöng min favoritlåt “world behind my wall” och vi hörde svagt deras skratt när någon av dom gjort något fel.
Värmen bara spreds i hela kroppen, för detta var inte bara ett random band vi skulle se. Utan detta var vårt favoritband genom tiderna! Och detta var min första konsert också.
Det är en dag som alltid kommer finnas i mitt hjärta, jag ler och blir nästan tårögd när jag tänker på detta.
Jag såg dom, jag hörde dom – dom existerar. Nu är dom inte längre bara röster bakom en CD skiva.

Mitt absolut bästa tokio hotel minne var denna vintern när jag och min bästa vän Angelica köade till konserten i Scandinavium. Vi hade bestämt oss för att ta första bussen in till stan på morgonen för att komma så långt fram som möjligt i kön. Klockan var runt 5 på morgonen när vi tillslut satt på bussen in till Göteborg. Ingen utav oss förstod hur kallt och jobbigt det skulle vara, men vi satt och skrattade åt varandra som såg ut som två tjocka michelingubbar med flera lagers klädesplagg plus tjocka vinterjackor och termobyxor. Där satt vi alltså från sex på morgonen till åtta då vi blev insläppta. Hur mycket vi än frös och hur tjocka fingrar vi än fick (tjocka finska korvar, jag lovar haha) så var det sååååååååååååååå värt det! När vi kom in i arenan och fick uppleva den magiska konserten var alla våra frostskador försvunna. Jag glömmer det aldrig. Våra föräldrar, vänner och bekanta kallade oss för dumma i huvudet som ens gick igenom det och satt där i flera timmar i minus grader ”bara för att se ett band”.
Men toko hotel för oss är så mycket mer, musiken ger oss glädje och hopp!

Hoppas att det går att läsa mitt osammanhängande tävlingsbidrag, haha.
puss och kram från Hanna.

TH har varit mina absoluta favoriter sen sommaren 07. Och jag såg killarna för första gången i mars detta året. Jag och min kompis köade bland snö, is och spöregn från kl 9 på morgonen till runt 22 på kvällen då konserten började. Min kropp var på väg att ge upp ett flertal gånger. Men när killarna sen kommer in är de det sista man tänker på. Gud vilken lycka. Det var helt klart värt urinvägsinfektionen och köldskadorna jag fick :)

HejHej. Mitt bästa minne är när jag fick se Tokio Hotel i stockholm. Jag fick biljetterna i julklapp och vart super glad över dom, så glad så jag började gråta.
Jag tycker konserten var as bra och jag tror inte att det bara var jag som gillade den, även min pappa för han sjungde med på vissa låtar utan att han tänkte på det.
Det kommer verkligen att vara ett minne för livet.<3
Tack kenza för att du har startat den här tävlingen, är verkligen super glad att få chansen att vinna.Kraaam<3
//[email protected]

Mitt roligaste minne var när jag såg/hörde tokio hotel första gången ever. Det var mtv music awards 2007 de uppträdde med monsoon, du vet när de alla blir blöta i slutet :D:D hehe. Iallafall, så var vi tre tjejer i rummet som började skrika alla på samma gång och sa VILKA ÄR DET??? det var verkligen kärlek vid första ögonkastet, både för öronen och för ögonen ;)
Sen är ett annat kärt minne då jag såg dem live, första gången, i köpenhamn detta året i mars! Jäklar vilken adrenalin kick, kicken lever jag fortfarande tills idag på :)

Jag sluta gilla tokio hotel ett tag men de var bara för Bill var sjuk och alla reta en för att man gilla dom:(
men när jag hörde att dom skulle spela i sverige så blev jag så glad!!^^ Så jag (mamma) köpte biljäter till konsären i Göteborg och när jag såg dom på sen en för första gången så trodde jag att jag skulle dö!!!XD de var dom bästa minuterna jag hade men de var jätte kul att se så många fans som jag!!=D
Jag hoppas du förstår hur det känns att se dom i verkliget.
Det var allt jag hade att säga. =)<3

glömde säga den ´viktiga saken innan. Men det bästa avr när jag var på deras show i göteborg och då jag skrek fast tom kollade då på mig och gjorde något emd hans läpp (pircing) och jag bara till min kompis men oh bill kollar inte på mig. Så hon bara öhh tom kolalr på dig. Sen så skrek vi vidare men jag blev helt varm inuti fast sen så skek jag och hoppa och då hade jag plantina blont hår så man syntes vvilket man sent kommer glööma, för när man gick ut kom många och börja snacka med en och man skämdes lite..

Det roligaste minnet, aa det var på Tokio Hotel konserten nu i vintras. Jag vet inte om det räknas som ett roligt minna men vi stod utomhus och frös i flera minuter innan de släppte in oss. Jag och min kompis fuskade lite och sprang förbi nästan hela kön och ställde oss med 2 andra kompisar, som stodf väldigt långt fram. Sen en annan jätte rolig sak var att vi såg dig Kenza! Du satt ca 3 rader framför oss och gud vad vi blev ckockade. Du vet, så som man reagerar när man ser en kändis.

Jätte rolig tävling. Blogga på ;)

/Matilda

Hej!

Jag har aldrig varit och träffat killarna, varje gång det är då dom kommer så händer det alltid något som gör så att jag inte kan gå på deras konsert..

Fast, jag är ett stort fan av dom..

Jag har bara sett dom i foton och tv..
Ja då en gång , kom det tokio hotel live stage i mtv, och då visade jag det för mina föräldrar , mamma skratta.
Hon gillar dom för att jag gillar dom fast hon är nog inte den typ som lyssna på sådana låtar men dom är bäst och jag älskar dom!<3

Jeg er i fra Norge, så jeg håper du forstår hva jeg skriver.

Mitt morsomste minne med Tokio Hotel var når jeg skulle prøve å vinne en konkurranse der jeg kunne møte dem. I konkurransen skulle du kle deg så likt som mulig som Bill og så mime etter en sang, jeg valgte å mime etter Monsoon og dette skulle du da filme. Jeg hadde det utrolig morsomt. Jeg hadde tupert håret mitt akkurat likt som Bill, sminken var lik og i klærna gikk det i svarte hullete jeans og svart skinn jakke. Jeg merka at det var ikke så enkelt å lage en film, og det ble mye øving og latter. Det var en utrolig morsom konkurranse, men desverre vant jeg ikke..

Var også på konserten som var i Oslo/Vallhall den 3.mars, som er den største og morsomste opplevelsen jeg har opplevd.

Mitt underbaraste minne med tokio hotel är spelningen i Köpenhamn den 1 Mars 2010. Jag och mina två bästa vänner stod längst fram, och det var ett ögonblick som vi hade längtat efter i fyra år. Men innan de kom ut på scenen fick man ju stå där framme och vänta ett tag, och så var det en dansk tjej som hade trängt sig framför min kompis och mig, hon kollade riktigt bitchigt på min kompis hela tiden. Jag var helt lost, för jag stod hela tiden och tänkte på att vilken sekund som helst skulle de stå framför oss. Så då petade min kompis mig på axeln och frågade varför jag stod och petade på den danska tjejens sjal. Jag hade ingen aning om att jag ens gjorde det, men det är ett ögonblick som vi har skrattat åt tusen gånger efter det.

Absolut roligaste var nog när jag skulle åka buss ner till Italien, vi skulle vara där i en vecka och sen åka buss hem igen. Min kompis ÄLSKAR Tokio Hotel och då vi delade rum blev de en hel vecka men att lyssna på dom (och snacka twilight xd).
Man kan väl säga att de vi åkte buss med inte gillade musiken lika mycket…. Haha jag tror lungt vi fick minst en sko var kastad på oss. Men fan va kul vi hade.
Om jag skulle vinna skulle hon hel klart få priset. Hon förtjänar de efter att ha sett till att ha gjort Italien resan minnesvärd.

[email protected]

Självklart var Tokio Hotel-konserten i Göteborg jag var på med min bästa kompis (där jag även träffade dig, Kenza!) det allra bästa minnet, men jag har även ett annat roligt TH-minne. Det var när Tokio Hotel var med på MTV EMA 2009. Jag och min bästa kompis satt spända framför tv:n för att kolla när Tokio Hotel spelade “World behind my wall”, samt när det skulle avgöras om de vann sin award eller inte. När de var klart att de vunnit hoppade vi upp ur soffan och skrek och höll om varandra. Så mycket betyder Tokio Hotel för oss :)

Hei :)
Jeg er en stoor norsk fan som sitter å sikler etter premien du skal gi bort ;)

Første gang jeg så tokio hotel var faktisk på en nettside som het stardoll.com. Der kunne du kle på kjendiser akuratt som du ville. Så var det en dag jeg så noen som het “tokio hotel”. Da jeg så dem tenkte jeg: “hviken folk er dette? De var veldig rare..” jeg trodde jo selvfølgelig de var fra Japan siden de het “tokio hotel”. Noen år senere fikk jeg en poster i ett norsk magasin, TOPP. Det var av 4 gutter som lød av navnet “tokio hotel”. Det jeg ikke så, var at det var de samme guttene jeg hadde sett på den nettsiden. Jeg tenkte: “omg, hvem er dette? :S” En dag satt jeg og lillebroren min å så på MTV da det kom en musikk video jeg aldri hadde sett før. Det var det nydeligste jeg hadde sett og hørt på lenge. Det var da jeg ble forelsket i tokio hotel for første gang. våren 2007, tror jeg. Lenge etter fant jeg jo ut at det var de rare guttene jeg så på den nettsiden. Jeg fikk helt sjokk. hehe:)

Men mitt største tokio hotel minne var selvfølgelig humanoid konserten, 3.mars 2010. Jeg og en venninne reiste fra Nord Norge og ned til Oslo. 24 timer med tog. Vi kom til Oslo tilig om morgenen, og fikk dusjet og sovet litt før vi stilte oss i kø. Der sto vi i 6 timer før de åpnet dørene + de 2/3 timene vi måtte vente inne før de skulle spille. Men den følelsen jeg fikk da lysene fra hallen gikk og vi nesten mista våre sanser av scenelysene og den høye musikken, er den beste følelsen jeg noen gang har hadd. Jeg kan ikke beskrive den med ord. Å få se dine største idoler og forbilder er noe av det største som kan skje. Vi sto selvsagt fremst (på Tom sin side). Jeg fikk ikke bare se mine store idoler den kvelden, jeg fikk også møte en av mine nettvenner. Vi har kjent hverandre via nettet i 4 år. Hun var helt herlig. Jeg ville ikke forlate henne, eller tokio hotel, den kvelden. Det var definetivt den beste dagen i mitt liv!

Håper du forstår det jeg har skrevet :)
Ha en fin kveld videre :)
Hilsen en stor fan fra ditt fine naboland, Norge :D

Konserten i Göteborg lätt! Första th-konserten är ju lätt de bästa minnet, duuh? Typ när tokiohotel-boll-saken öppnades och alla went crazy fangirls. Lät som typ en jävla kråka efteråt, men konserten var så jävla nice. Diggar TH som fan!
5/3 2010 <333333

Mitt morsomste minne av Tokio Hotel var.. Det er vanskelig å velge ett altså, men jeg syns ett av de morsomte var da TH skulle svare på spørsmål på Leb Die Sekunde DVD’n, også var det et spørsmål fra Katrin tror jeg hun het xD Også begynner Tom det “Liebe Katrin..” Også holder Georg på å le seg ihjel! Hihi, utrolig gøy xD Ler ved tanken på det (A) De er så morsomme at det er vanskelig å velge ET minne, men som sagt, det er en av mine favoritter (A) :D

Håper ikke det gjør noe at jeg er fra Norge :3

hej, mitt roligaste th minne var när jag kollade på tokio hotel i globen, dte var underbart! en sån känsla!! tråkigt nog började det en time senare, men de var värt att vänta :) jag vet inte vad mer jag ska skriva, men jag älskar tokio hotel och den där dagen var den bästa i mitt liv hittils

Mitt bästa minna var nog i Mars. Då var jag och såg TH i Stockholm, och jag såg även dig! Det var så underbart!
Först så trodde jag att vi skulle vara sena till konserten efter som att min pappa var så trött när han kom hem och skulle hämta mig och mamma (hade ingen annan att gå med så att mamma fick komma, men det var ju bra så att hon ska få höra lite rock!^^) så vi blev lite sena. När vi väl var framme så kände jag känslan av glädje och nervösitet! OMG! Jag skulle få se mina stösta idoler! Min kompis ringde mig och sa att jag skulle komma för att hon var redan inne med sin morbror och väntade på mig. (Jag fick inte åka till konserten själv med min kompis, för hon skulle med sin morbror.) När vi väl var inne så kunde jag inte hålla mig för att skrika! JAG VAR SÅ NERVÖS!
Vi väntade,väntade,väntade,väntade och väntade, VART VAR DOM??? Jag blev så nervös! Sen kom Tom ut och började spela lite för att alla blev galna när han skulle stämma sin gitarr, jag trodde jag skulle dö! HAN VAR SÅ SÖT! ^^
Sen när det skulle börja.. Det var så coolt! När dom kom ut ur den där stora robotbollen.. FANTASTISKT!
Jag kommer ihåg.. vilka fina minnen, sen så såg jag dig,Kenza. Jag kunde inte tro det, MIN BÄSTA DAG FORVER.
XOXO Marie.

Beste Tokio Hotel minne må være på TH-konserten i Oslo 3.3.10 da Bill glemte teksten under phanthomrider! <33 Også da han kastet vann på meg, OG da jeg fikk holde i trommestikken til Gustav!

Ønsker meg så gjærne det signerte bildet av Tokio Hotel <33<3

[email protected]

Mitt bästa Tokio Hotel minne var från Globen i år när jag fick se dom första gången, jag var så jäkla glad så jag skakade av all adrenalin fick kanske 100 suddiga bilder frö att jag skakade så mycket, haha. Jag var så lycklig när jag fick veta att jag skulle få fara och se dom så jag gick till mamma som satt i köket och satte mig på en stol och började gråta helt hysteriskt och efter kanske 3 min så fick jag ur mig ”Mamma..*snyft*snyft*….jag ska få se Tokio hotel” och så grät jag som Lille Skutt, haha :)
Konserten var enkelt ett minne för livet!! :)