JBR BEACH
An afternoon at JBR beach
Vi har det bra här. Vi softar mest, äter mat och lyssnar på podcasts. Det känns konstigt att se bilder på mig själv där jag skrattar, för jag mår fortfarande dåligt. På dagarna när vi sysselsätter oss så lyckas jag tänka på annat men sorgen slår mig fortfarande flera gånger per dag. Vid varje böneutrop så kastas jag tillbaka till pappas begravning och på kvällarna när jag försöker sova så bränner tankarna i huvudet. Jag kan inte fatta att det gått en månad nu.
Jag vet inte varför jag skrev detta, det här inlägget skulle ju handla om vår eftermiddag på stranden i förrgår. Men någonstans känner jag mig väl tvungen att förklara varför jag fortfarande är lite off eftersom jag fått kommentarer om det. “Varför uppdaterar du så dåligt? Varför tar du så dåliga bilder? Varför gör du inga vloggar? Du har blivit så tråkig!” Ja, jag ber om ursäkt för det. Men vissa dagar får jag ge alla mina krafter till att samla mig och sluta gråta och då är det inte så lätt att ta upp kameran eller sätta sig och skriva om sin dag. Jag trodde att ni alla förstod det. “Du ska ut och resa, har du redan glömt din pappa?” Jag fattar att ni kanske tänker att jag mår bra nu för jag lägger upp bilder där jag poserar och ler. Men jag mår inte bra, inte på långa vägar. Jag försöker bara gå tillbaka till mitt jobb och vanliga liv men vissa dagar går det inte att låtsas. Vissa dagar äter sorgen och saknaden upp mig och jag skriker efter pappa tills jag knappt kan andas. Vissa nätter får Aleks ligga uppe och hålla om mig för att jag gråter hysteriskt. Vissa stunder känner jag att ingenting spelar någon roll längre. Jag har inte sörjt färdigt och jag måste få göra det. Vill jag ena dagen sysselsätta mig med jobb & blogg och andra dagen stänga in mig hemma så måste jag få göra det. Jag ber er bara ha överseende med det och tänka steget längre innan ni skriver något som kanske sårar mig.
PS. Vet också att ni är många många fler som både kommenterar och mailar massa fina ord och stöd och det är ni som får mig att fortsätta. Tack. <3
// We’re having a good time here. Mostly just chillin, eating food and listening to podcasts. It feels weird to see photos of me where I’m laughing, because I’m still not ok. During the days when we do stuff I manage to get my mind on other things, but my sorrow still hits me several times a day. At every call to prayer from the mosques I get thrown back to my fathers funeral and in the evening when I’m trying to fall asleep the thoughts are burning inside of my head. I can’t believe it’s been a month now.
I don’t know why I wrote this, this post was supposed to be about our afternoon at the beach the other day. But somehow I feel that I need to explain why I’m still off since I get comments about that. “Why do you update so bad? Why are your photos so bad? Why don’t you make any vlogs? You have become so boring!” Yes, I apologize for that. But some days I have to use all my power to get myself together and stop crying and at that time it’s not easy to pull my camera or sit down and write about my day. I thought all of you understood that. “You’re going on a trip, have you already forgot your dad?” I get that you might think that I’m fine now because I post photos of myself posing and smiling. But I’m not fine, not at all. I’m just trying to go back to work and my regular life but some days I just can’t pretend. Some days the sorrow eats me alive and I keep yelling after my dad until I can barely breathe. Some nights Aleks has to stay up and hold me because I’m crying hysterically. Some moments I feel that nothing matters anymore. I’m not done mourning and I need you to let me mourn. If I want to keep myself busy with work & blog one day and the next day hide at home I need you to let me do that. All I’m asking is for you to keep this in mind and think one step further before writing something that might hurt me.
PS. I know you are many many more who both comment and e-mail me lots of kind words and support and thanks to you I continue doing this. <3
204 Comments
(Your IP-Address will be registered. Comments which are seen as offensive towards me or people close to me will be deleted. Spam and link-filled comments will be removed.)
Ohhh søde Kenza, gid jeg kunne sende dig en virtuel krammer <3
Hej Kenza jag har följt din blogg i många år men aldrig kommenterat. Vill bara säga att du inte ska behöva förklara dig i ett sådant inlägg. Men jag förstår helt o håller varför du gör det. Min pappa gick bort i cancer för 6 år sedan och det är det västa min familj har varit med om, och faktiskt fortfarande går igenom. Man lär sig leva med sorgen och jag lovar att du kommer må bra igen. Lyssna på din kropps signaler och gör precis som du känner för, för att du ska kunna ta dig igenom detta. Ha inte dåligt samvete. Din pappa och du själv vet att du aldrig kmr att glömma honom. Gråt när du vill, skratta när du vill, prata om det när du vill, stäng in dig och var ensam när du vill, res när du vill, umgås med dina vänner. Du går igenom olika sorgefaser och det är fullt normalt. Jag tänker på er, ta hand om dig <3
❤️
❤️
I can’t believe that there are people who ask you things like that! So rude and disrespectful! I wish you lots of strength Kenza, I can’t even imagine how hard this must be xx
Du ska inte behöva förklara dig i ett inlägg såhär! Det är självklart att du fortfarande sörjer och det har du all rätt att göra. Vissa har bara inte överseende när det kommer till detta. Jag hoppas att du har det bra i Dubai och att du njuter till fullo. Kram på dig!
Människor som påstår sig tro att du mår bra för att du skrattar och ler på bilder, eller bara fortsätter att försöka leva har aldrig förlorat en förälder. Jag, precis som du förlorade min pappa för 10 år sedan. Jag tycker du bara skall strunta i dessa idiotiska och empatilösa människor, försök sörja ifred OAVSETT vad främmande folk säger till dig. Fortsätt med din kamp, det kommer att bli bra.
Kram
Cannot believe people would comment such things. Do whatever helps you finding your happiness again. Don’t be afraid to post happy pictures because we all know that moments of joy don’t mean you do not care anymore. And people who cannot see though this aren’t important as readers anyway. Lots of love from Germany.
Sweeet Kenza, take as much time as you need and do what feels right to do. You’re not at all reguired to post something on your blog or instagram. Ignore the stupid people. I and a lot of other people love you. It will al be all right some day <3
Helt sjukt att du måste förklara dig. Du får ju göra som du vill med ditt liv. Blogga eller resa eller inte blogga alls. människor är så trångsynta nu för tiden: styrke kramar till dig. ♥️
Så mycket kärlek till dig <3
Hurtful comments… Just do what is good for you. Your life. That’s what I’ve learned after all these years. And I am 24.
Btw, is it a trend to wear your jeans open, it looks so… weird ?
Kenza, I am sorry you receive such comments. It must be either by kids who just haven’t lived enough to understand such emotional complexities or just trolls. You had a complicated relation with your father so I imagine you must have mixed feelings about missing someone who wasn’t there for you most of your life. Take as much time as you need. It’s good you are away, enjoying holidays. I think some people just think mourning means one has to wear black all year long and hide at home all the time.
Det här inlägget gjorde ont att läsa, lider verkligen med dig och förstår att sorgen är fruktansvärd.
Vet du, det kommer alltid finnas idiotiska oförstående människor som skickar kommentarer innan dom hunnit tänka längre än näsan räcker, tyvärr. Jag hoppas att du ignorerar dom även om det är svårt, förmodligen har dom aldrig förlorat någon närstående och kan inte föreställa sig hur det känns.
Man måste skratta och le lite under tiden man sörjer, det funkar inte annars, men det betyder inte att man mår bra <3
All styrka till dig! Min pappa gick bort när jag var 14 år (idag är jag 27) och jag kan säga att det gör fortfarande lika ont. Men, det blir bättre. Man lär sig leva med saknaden och efter en tid så kommer man istället uppskatta och glädjas när man tänker på personen som gått bort istället för att bli ledsen. Du tar den tid du behöver och personer som inte förstår det har aldrig upplevt den smärtan du går igenom nu. Du är stark!
Stora styrkekramar!
Så okänsliga kommentarer av vissa. Du får vara precis hur glad/ledsen/trött/pigg du vill!! ❤❤
Att du ens ska behöva skriva detta är så jäkla tragiskt! Folk som kommenterar på det viset har nog aldrig förlorat någon.
Jag förlorade min lillebror för två år sedan. Mitt i chocken valde jag att gå tillbaka till jobbet redan efter en vecka. I efterhand så antar jag att jag gjorde det för att jag helt enkelt inte kunde ta in vad som hänt. Idag hade jag valt att vara hemma längre för jag känner nu att jag aldrig fick chansen att sörja på riktigt. Det jag vill säga är helt enkelt att du ska ta den tid du behöver. Vi väntar på dig! Stor kram.
Jag FÖRSTÅR inte vad det finns att klaga på. Jag tycker du gör ett OFANTLIGT bra jobb hela tiden, du lägger upp fantastiska bilder. Och so what om det är mindre bilder ett tag, lite mindre blogginlägg, lite mindre instagram-posts? Vem fan bryr sig i slutändan när livet kommer ikapp? Ingen. För vad är det som egentligen betyder nått? Jo, Familj, vänner, att få vara frisk- psykiskt och fysiskt, att få se världen och att få andas, i sin takt. DET är vad livet är.
Jag beklagar så otroligt, för det du går igenom är min största mardröm. Ingen får berätta när, hur eller hur mycket du ska sörja eller får sörja. Din sorg är din sorg, och det är fan nog att bära den, du ska inte behöva bära konstiga ytliga kommentarer från randoms. Hoppas du skakar av dig sådant. Jobb och blogg finns kvar. Lovar. Du är en av Sveriges mest framgångsrika influencers (i min åsikt den mest äkta och genuina), du är otroligt talangfull och driven. Ta din tid. ❤️??
/ Bianca, 25år från Norrland.
Ta den tid du behöver för att sörja och strunta i alla negativa kommentarer! Förstår precis vad du går igenom och det gör ont. Det är en process som tar tid och det får det absolut göra. Hoppas att du har en fortsatt trevlig och härlig semester. Ta hand om dig fina Kenza <3
:( <3
Även i sorg får man känna lycka och vara glad, glöm inte det <3 man kan sörja ena sekunden och skratta och känna livets lycka sekunden efter. Att få ta tid till att sörja är SÅ viktigt, så jag hoppas verkligen att du ger dig själv den tiden.
Jag följer din blogg varje dag och hoppas att du skriver inlägg när DU vill, inte för att någon annan vill.
Styrkekramar till dig!
Dear Kenza,
I just want to say this: do not feel any pressure to perform in a certain way in a certain amount of time. Grief is a long process and it takes time until you are able to properly say good bye to someone, often months or even years may pass until the emptiness subsides. Therefore you shouldn’t feel the need to show up here or on instagram in a constant fashion, social media can be toxic and harden the healing process. I have been following your blog for years and I am sure that the majority of your followers have complete understanding for your ‘absence’. That being said, I hope you are getting all the love and support you need from your family and friends – stay strong! <3
Du är bäst <3
Gud va ledsen man blir när man får läsa att det finns människor som skriver något så dummt till dig!! Bry dig inte, jag vet att det är svårt!
Har själv gått igenom samma, min mamma gick bort när jag va 21 år, alltså nästa 8 år sedan.
Det kommer att bli bättre, men vet du vad det kommer att komma många dagar som du kommer att vara så ledsen och det får du!!
Livet är tufft men allting har sin mening! Belive me ❤️ Ta hand om dig! Kram
I had tears in my eyes. I am so sorry for your loss. I hope that you will get better soon. I have been reading your blog since 2011. I always thought that every blogger has such a easy life – you are soo damn beautiful, rich, have a perfect relationship, style, you’re your own boss and you are living life on your own terms. I guess we all think that when we see these pretty pics all around social medias. Thank you for actually showing that no matter how priviliged you are, you still can have bad days and times and for being so down to earth, Kenza. I follow you not only because you have great content on your page, but mostly because you have shown that even if you weren’t lucky enough to have a easy start in life you can still work hard and make it. You made it and should be very proud of yourself. Enjoy your time in Dubai and feel free to be off whenever you need to. Love you ❤
Åh fina du! Jag vet precis vad du menar! Alla måste vi göra roliga saker för att orka med att sörja!
Kram
http://www.jagraktuppochner.se
Just have fun, enjoy your beautiful days and don’t worry about the things people said. Keep positive and all will fall into place. ????
??LA BIJOUX BELLA ?? | BY MIA | A Creative Lifestyle Blog
Min pappa dog i en hjärtinfarkt för fyra år sedan och jag vill bara säga att sorgen och saknaden aldrig kommer att bli lättare, MEN man lär sig ändå leva med det. Även om det alltid gnager inombords så kommer du kunna att leva som vanligt. Första året var jag helt förstörd och grät hysteriskt väldigt ofta, men tillfällena blir färre med tiden. Jag vet att inget som någon annan säger kan trösta dig. Men jag vill iaf råda dig att prata om det. Prata, prata och prata! Jag slutade prata och min familj likaså, det blev för tungt för oss. Nu känns det som om vi alla går runt var för sig och bär allt inom oss. Jag har fyra år senare fortfarande svårt att prata om pappa utan att bryta ihop, så jag pratar inte om honom. Men i längden är det nog väldigt dumt..
Alltså vad är det för fel på folk?
Sorg visar sig inte på ett visst sätt utan uppenbarar sig på olika sätt och i olika perioder. Du får sörja precis hur du vill och ingen har rätt att säga åt dig hur du bör sörja, någonsin.
Hej Kenza!
Jag har följt dig i några år nu men tror jag bara har kommenterat en gång på någon tävling eller så? Kände att det var dags igen, haha! Iaf, ville bara säga att du är grym och att läsa din blogg är så kul och inspirerande! Vissa människor saknar tyvärr förståelse för andra och kanske aldrig har haft oturen att förlora någon och att sedan vara tvungen att gå vidare med livet. För att fortsätta leva med en så fruktansvärd sorg över sig är allt annat än lätt. Det är som tusen knivar i magen varje gång man blir påmind. Vet inte vad jag vill få sagt förutom att du gör PRECIS som du vill (men det vet du ju redan), behöver du tid så tar du dig tid. Vi kommer vara här när du kommer tillbaka. Ha nu en fin semester med din kompis. KRAMAR <3
Fina Kenza! Önskar jag kunde säga något som får dig att må bättre, men allt jag kan göra är att skicka ut mitt stöd ut i universum och hoppas att det på något sätt når fram till dig. Ta hand om dig och bearbeta sorgen på exakt det sättet som känns rätt. All min kärlek ?
So many people forget you’re a real living person there behind these photos, and feel it’s their right to say anything. That’s a sad symptom of out time. I wish you the best of luck and send strenght telephatically! Everyone must grieve in their own way <3
<3
Hi Kenza
I think You do not need to apologise about your blog updates and happy selfies. I am happy that you blog, but I am not angy that you haven’t update your blog two days. Because it is your blog and when you want to write, then you write.
I wish you happy times and lots of love. Hope you feel better!
Lots of love from Estonia
Laura
<3
Also I think you have the best blog, cuz you are the most genuine and you show most random funny selfies and write real life situations, which are hilarious
Hugs and kisses from Estonia
Heja dej och massor med kramar, kärlek och styrka till dig. Ha en fortsatt fin semester. ❤️
Men vad är de för nötter som lägger energi på att lägga sånna kommentarer?! Herregud…
Gör allt som känns bäst för dig. De är fruktansvärt att förlora någon speciellt någon man inte haft bra kontakt med. Jag kan förstå hur du känner. Beklagar verkligen! Och gör de som känns bäst för dig!!
Stryke kramar!
Men hur kan man skriva sånna saker!? att trycka fram ett leende på en bild är fan inte samma som att le inombords! usch för sånna människor! Kenza, ta din tid du behöver, kämpa på <3
What has happened to your face? It’s so round and swollen? Can’t recognize those huge cheeks!!
Wtf? Get a grip. Thats so rude.
Mina, why on Earth do you have to be like this? Can’t recognize an actual human being behind your comment.
Mina, you need to work with your self. Find your soul so you realize that comments like this is not good for you. You are not gonna be happy with yourself if you make comments like this here or in real life. Bad behavior!!
Whats wrong with you!!!! Can you just keep your negativity for yourself!!!! She is gorgeous! Always have Always will!!!
What happened to your life? Why do you care so much about someone’s cheeks?
Tyvärr kommer det alltid finnas oförstående personer… Ta hand om dig och gör allt i din takt! <3
It’s unbelievable that there are readers who have wrote that to you Kenza. Hello? do they have any humanity?? Some people may think as they are writing behind a username they can say whatever. These kind of things pissed me off so bad…
Be strong Kenza, and take your time. We really appreciate what you are doing these days <3
Besos from Spain!!!
Dear Kenza, do what feels best for you. Or don’t do anything. Take all the time you need, and don’t feel bad about not posting. Everyone understands that, or if not, they are just not thinking. All love for you from Finland.
Passing of a family member is a very tough thing to deal with, that’s why you don’t have to apologize for struggling. There is no need to pretend that everything is fine when it’s clearly not, and there is no need to force yourself to do things you simply don’t have the strength to do. You don’t have to try hard, because your fans and people supporting you will understand. Cry all you want and don’t rush. Mourn for as long as you need. Make it one step, one positive thing at a time, until it becomes bearable. If somebody cannot accept it, then simply don’t listen to them. Instead just focus on the people you love.
Take your time. We will all wait for you. Sending warm hugs :)
Take all the time you need and go by whatever is best for YOU. On some days it might be getting back to routines and doing “normal” stuff, on other days just lying in bed crying. Whatever you need, we understand. I understand. Much love.
Detta gjorde mig uppriktigt jävla ledsen. Personerna som skrivit det till dig har aldrig förlorat någon i deras närhet…
Jag har förlorat nära personer i sjukdom, överdos och mord. Inget av mina sorgarbeten har varit den andra lik. Vi alla sörjer olika varje gång vi tyvärr behöver uppleva sorg, inget är rätt eller fel. Jag kan inte för mitt liv förstå att någon kan skriva något annat än stöttande ord till dig just nu. När du berättade att du skulle resa iväg så tänkte jag direkt “Va skönt för Kenza att få komma bort” för även om sorgen följer med dig så kan miljöbyte göra otroligt mycket. Hur kan någon person ens tro att man ska komma över bortgången av en förälder på 1 månad? Du ska inte ens behöva skriva ett sånt här inlägg! Jag hoppas att detta inlägget bombas med kärleks kommentarer och stöttande ord. Gör det som känns bäst för dig Kenza. Beklagar verkligen att personer har varit så fruktansvärt empatilösa mot dig. Hoppas att dina vänner, familj och alla vi läsare som tycker om dig otroligt mycket kan hjälpa dig att ta dig igenom detta <3
Oj vad elaka kommentarer man kan få! Bara för du r bloggare betyder det inte du alltid ska vara på topp! Du r också en människa som kan var ledsen sårad glad osv. Harregud tror folk verkligen att man kan vara på topp 24/7. Ta dig all din tid och återhämta dig! Låt det ta månader om det behövs. De som är dina äkta läsare kommer förstå och stötta dig till max. Stor styrke krama till fina dig!
Dont worry honey. People that write like that have never lost a loved one. I was in shock when my brother died and couldn’t even cry until much later. It has been 6 years now and the sorrow never goes completely away, but one just survives and ofcourse life goes on and one sometimes smiles etc. tries to cope and live on…
Fina Kenza det tar tid, det måste få ta tid! Jag miste min pappa för snart ett år sedan, och stunderna när sorgen sköljer över en och man inte kan andas de kommer fortfarande men kanske inte lika ofta! Tillåt dig att gråta floder , men tillåt dig också att skratta. Jag försöker alltid tänka på vad pappa hade velat att jag skulle göra! Så låt det ta tid <3
<3
Det är nog svårt för de som inte gått igenom något liknande att förstå. Vi är många som går vid din sida, som kan förstå (till den del det går att förstå). Tänk på att bakom varje moln lyser alltid solen… <3
Its your grief, and you have to take the time to heal <3
Sorg är inte konstant och du måste kunna skratt/vara glad när du vill och sörja/gråta när du vill. Gör det du behöver för att kunna gå vidare, det är enda sättet. Ta din tid. Vi är många som förstår och vi finns här sen ♥️
Det är så ledsamt att vissa inte kan låta bli att var elaka. De flesta förstår nog ändå att sorgen kommer och går i vågor, att hålla fast vid vardagen och vanliga saker är en jättebra strategi för många, för att man inte ska bli tokig. En bok som hjälpte mig mycket var Joan Didions, Ett år av magiskt tänkande. Otroligt fin bok om sorg och sörjande, ibland är det skönt att få hjälp med att sätta ord på känslor och upplevelser man har.
Allt gott till dig!
Absolutely love it!
Mireia from TGL
https://thegoldlipstick.com/
Finaste, be aldrig om ursäkt! Ta allt i din takt. Ha det underbart och njut av semestern. <3
Oj blev lite fel, du ska inte förklara dig själv. Jag tror nog de allra flesta förstår vad du går igenom<3 Ha det underbart och njut av semestern!
❤️❤️❤️
Strunta i vad alla okänsliga människor säger! Du ska göra det du mår bra av om det så bara är för stunden! Kärlek till dig!
Men gud, att du ens ska behöva ursäkta och förklara dig. Vad är det för fel på folk?! Du kanske skulle be din kompis läsa kommentarerna först? Så kan hon radera alla som endast skrivs för att såra och behöver bara läsa de som är vettiga. Eventuellt stänga av kommentarsfunktionen tillfälligt?
* “du behöver bara läsa de som är vettiga”, ska det stå.
Jag brukar aldrig kommentera saker och ting men jag måste bara lägga en kommentar. Du verkar så stark och jag älskar din ärlighet på bloggen. Du måste få läka och det finns ingen anledning att uppdatera bloggen om det inte ens känns roligt och man mår dåligt tänker jag, endast för att andra ska bli nöjda. Folk ska alltid tycka och tänka och man kan inte göra andra glada. Speciellt om man själv inte är glad.
Ta din tid tjejen! Det är ju det som är så jobbigt när man är med om något sorgligt att man känner skuld för att man kommer på sig själv att vara glad för en sekund för att man “borde” sörja. Börjar du blogga som vanligt och verkar glad kommer folk störa sig på det, och bloggar du inte och låter ledsen i inläggen kommer någon störa sig på det. Så gör som du känner ! Be true to yourself liksom. Det är trots allt sin blogg och ditt liv vi väljer att läsa om <3 Jag beundrar dig verkligen för att du tog upp kontakten med din far. Det tycker jag är starkt. Jag hoppas att jag en dag kan hitta förlåtelse i min egen själ.
Hej Kenza!
Ville bara kika in här och skriva lite snabbt att jag (så klart, för det är ju helt logiskt) håller med dig om det du skriver. Vi är alla olika och unika individer (tack och lov för det) och därmed bearbetar vi och tar sorg och svårigheter (och alla annat för den delen, speciellt när det kommer till svåra, jobbiga, utmanade situationer) olika och därmed är det din sorg och ingen annans!!!! Vilket innebär att varje klok, ödmjuk, förståndig och förståelig människa vet det och därmed ska du inte (eller någon annan) egentligen behöva förklara sig – men tycker verkligen det är fint och ödmjukt gjort av dig!
Ville bara också skriva att du är en fantastiskt stark och fin människa! Och att vi som dina läsare ska förstår och stötta dig vare sig du bloggar eller inte gör det av dina egna skäl (det vill säga finnas i vårt och torrt <3)! Ta hand om dig, ta det in din egna takt (alltid!) och den tid du behöver, gör det som känns rätt för dig och fortsätt slaya!! <3 <3 <3
Om man ser en bild där du ler och tror att allt är bra och gått över är man ju bara korkad.
<3333 fina du! Man kan ju tycka att folk borde förstå, speciellt efter dina inlägg direkt efter din pappas död. Men inte ens de skulle ha behövts. Vissa människor vill bara trycka till. Så jävla tråkigt att de gör det offentligt.
Kenza you are a strong women and f*ck the haters! you have to try and do your job and try to live a normal life, and we understand that you need time to mourne and process all what happened in the last few months,it’s normal that you do that in peace and the way you need and of course the pain will remain,but it will get easier to handle it,but you need time and we understand that you can’t blog and vlog like you did and we understand it,take your time?You are not boring,you’re a human who is going through tought time and I also admire you,for what you did for your dad in his last days and that you two reconnected and that you have forgiven him,bc of what you did,you made me think twice and I started to make a lot more affort so that I and my dad could make our shity relationship better and to forget about our past, thank you for sharing your feelings with us and remember you are a strong and let time heal your heart?
Det är fruktansvärt när jag läser detta hur människor kan vara mot dig.På detta sättet och ställa en massa krav på dig och var så okänsliga och såra dig på detta sättet. De borde rent utsagt skämmas tycker jag. Du har nyss mist din pappa och är i sorg och det är ingenting som går över på en dag eller en månad. Din sorgeprocess har nyss startat och detta tar tid att ta sig igenom. Vet själv vad jag pratar om och har precis varit där du är och förstår precis vad du går igenom. Detta får ta den tid det tar att mista sin pappa och lära sig att leva med det och tomheten och saknaden. Man kan ha vänner som är empatiska och förstående som du har vilket är bra. Men för att helt förstå vad du går igenom så måste man själv ha gått igenom det själv för att förstå helt vad det innebär. När jag var 14 år gammal miste jag min kära pappa som var sjuk det var mycket tufft en känslig ålder men att gå i skola. Nu är jag 51 år och har lärt mig att leva utan min pappa och även min mamma som har gått bort för ett antal år sedan. Saknar dem otroligt mycket men vet att de finns för mig på andra sidan och stöttar mig i livet och det är en stor tröst och gåva för mig. Det finns en liten text som lyder så här: Mina ögon kan glittra och min mun kan le, men sorgen i mitt hjärta kan ingen se. Den tycker jag är fin och säger en hel del. Du har rätt skratta och le och göra precis som du känner dig utan att människor skall döma dig med en massa tyckande. Som de rent ut sagt skall skita i. Ta hand om sina egna liv istället. Allt är tillåtet i en sorgeprocess och att skratta är befriande för kropp och själ. Man behöver både skratta och gråta och prata av sig för sina nära om man vill och vill man ej detta så gör man det ej. Det betyder inte att man inte är ledsen för det finns inga regler hur man skall bete sig. Tänk nu bara på dig själv du bloggar när du vill och har lust. Du skall tänka enbart på dig själv och ingen annan nu utan ta hand om dig själv. Du har inga skyldigheter utan emot dig själv. Tänker på dig!
Kram från Monica Och lyssna bara på dem som vill dig väl och skit i de andra som ej är snälla.
Kenza, please don ´t worry about these idiotic comments, some people just have to be always currish. We respect you and totally understand you. And that annoying minority, which doesn ´t understand just have to be ignored. Stay strong, relax and take your time. Sending lots of love and only positive vibes, T. ❤️
Ta det i din takt man älskade Kenza. Vissa stunder är bra sen kommer det sorgsna igen. Det är inte länge sen du förlora din pappa ju. Gör vad du klarar och känns okej för dig. Resan är väl bra tror jag.
All kärlek till dig ❤❤❤❤❤❤❤❤
Men, så oförstående och otrevliga folk kan vara! Kan folk låta folk leva eller?? Alla bearbetar sorg olika, och alla måste få göra det som känns bäst för sig utan att behöva ursäkta eller förklara sig. Fy skäms alla som skrivit såna taskiga kommentarer!
Detta inlägget berörde mig väldigt. Det måste vara jobbigt att både få kommentarer om att du blivit tråkig och samtidigt få kommentarer där folk undrar om du redan gått vidare. På något sätt verkar det inte spela någon roll vad du gör.. :/ Det enda du kan göra är ditt bästa utifrån det du orkar med just nu. Och det är mer än tillräckligt. Klart ditt fokus ska ligga på att sörja och bearbeta. Ta hand om dig och massa, massa kramar ❤️
Herre gud, att folk vågar klaga på ditt bloggande när din pappa precis gått bort. Vad är det för hjärtlösa människor som gör det? Du kommer ta dig igenom detta så småningom, även om sorg tar lång tid att ta sig igenom <3
Jag förstår verkligen att det inte är så lätt att vara kreativ och skriva en massa blogginlägg just nu! Tack ändå för att du delar med dig av detta. Jag tror att det hjälper andra.
Åh vad ledsen jag blir över att vissa skriver såna respektlösa och fräcka kommentarer till dig. Det är väl baksidan med att vara en offentlig person, att alla ska tycka så mycket hela tiden och klanka ner på småsaker som att du är ute och reser när du precis förlorat din pappa. Men vet du? Strunta i dem. Du får göra precis vad du vill och sörja på precis vilket sätt du vill. Att folk ens har mage att ifrågasätta din sorg. Förstår att sorgen är med dig hela tiden men jag hoppas ändå du får njuta lite av semestern, det är du värd. Ta hand om dig Kenza <3
All kärlek till dig Kenza <3 Du är inte skyldiga oss någonting. Ta all din tid. Det var ett så bra citat i en tv-serie jag såg i nyligen, när huvudkaraktärens man hade gått bort. "You’re in a long-term relationship with grief now. That relationship has to evolve and grow. And it's okay to keep letting go, because you have to, even if that feels like a betrayal. But that doesn't mean you forget."
<3
Du..jag vet exakt vad du går igenom. Satt där själv för 8 år sedan nu i augusti. Det blir lättare med tiden..då man genom processen faktist får ta del av verktygen som hjälper en längs vägen, men det är starkt som tusan utav dig att ens orka lägga upp något på sociala medier. By now så tycker man ändå att “folket” bör fatta att bilderna man lägger upp inte alls ger en hel bild av hur din verklighet egentligen är! Detta är något du har VALT att fortsätta med trots din sorg! Du hanterar ditt på ditt egna sätt och alla andra få faktist ta och ställa sig åt sidan och respektera det! Le hur mycket du vill på bilder, dansa och gör va sjutton du vill! Det är DIN resa genom livet och ingen annans! Från en tjej till en annan.. du som människa är bara vackrare när du visar att man faktist KAN le trots att ådagarna känns svåra. Det visar styrka och hopp!❤️ Ta din tid!
KENZA! Ah I want to hug you now. Fuck those crappy people!!! Life is not freaking lemonade all the fucking time. Excuse my language. I’m just sick of people like that. It’s not ALWAYS about clothes and make-up.
In fact, I appreciate you even more when you share what is really going on with your life. You’re honest and what you’re doing is right thing to do. Take your time and fuck blog! The most important should be how YOU feel. Don’t let strangers pressure you.
I lost my father when I was 12. I’ve always encouraged myself that I had the best dad I could ever have for 12 years. It’s better to have a good parent for 12 years than no parent at all, or a bad parent :-)
It will never get less painful. I can start crying at any time after 11 years since I lost him. And that’s OKAY.
You’ll get to a point in your life when you’ll appreciate the time you got and feel better. Be patient.
Life will only get better – think about that. Kiss you and stay warm!
Dear Kenza, just to let you know that it is okay to be sad and sorrow and it is okay to be happy. Those feelings are important as human being. It is okay to have a bad day and good day at the same time. I will always support you and remember to take easy on yourself. Because taking care of yourself is more important than any other things. Cheer up! :)
You are brave and strong. Live in public must be so hard in that time in your life. Im happy to know that You have Aleks by your side. It really helps when people around You carry about You. You need time to deal with it. Take Your time. People loves You and still will be here waiting when You will be ready. Hugs and kisses
De som skriver sådant gör det bara för att göra dig ledsen. Klart att man kan resa och le och faktiskt känna glädje trots att man sörjer. Min pappa dog också i cancer för några år sedan. Vi gick veta strax efter jul och i april var han borta. Det var hemskt. Jag mådde så dåligt. Minns fortfarande hur jag hjälpte min mamma att tömma lägenheten på hans kläder. Hur jag stod vid en container och grät och kastade bort, som jag kände i den stunden, min pappa. Det gick ett par år och nu kan jag tänka på allt utan att må jättedåligt. Efter hans död drabbades min mamma av en svår depression och jag blev samtidigt gravid. Det var en otroligt jobbig tid men vi tog oss igenom det. Nu mår vi alla bra. Det kommer att bli bra och kännas bättre med tiden. Alla förstår att man kan resa och ha kul ändå. De hjärtlösa patetiska människorna tar bara tillfället i akt att försöka komma åt dig. Pinsamt att utnyttja en sådan här situation. Ni som gör det är bara avundsjuka på Kenzas liv. Jobba med er själva. Ni vet att ni själva inte mår bra. Det är inte Kenzas fel. Skärp er.
Det kommer alltid finnas de som inte förstår, som inte vill förstå och som inte kan förstå. De finns de som saknar empati, de som sätter sig själva i första rummet utan en tanke på någon annan. Alla sörjer på olika sätt, olika länge och olika mycket. Låt allting ta den tid det tar, gör det som känns rätt för stunden och försök försök försök att se förbi empatilösa och oförstående kommentarer ❤
Kenza ❤️ Sorgen tar tid att bearbeta och du kan bara göra det i din takt. Det är din sorg och du ska göra det som känns rätt i stunden, för dig. ❤️
It makes me so angry that anyone could even question your grief…wow. These are clearly people who know nothing about how pain/grief works. Kenza I hope you know you are allowed to not make vlogs, you are allowed to post sad photos, you are allowed to laugh hysterically and you are allowed to do whatever else you please. <3
Take your time Kenza! The people who matters will understand<3
Folk som inte gått igenom det där själva förstår inte. Människor undrar ”men gud, hur orkar du resa/shoppa/klubba/fika/dansa när du är mitt i en sorg?”. Det dom inte förstår är att det är att fokusera på sorgen 24/7 man inte orkar. Man måste få göra vardagliga saker för att inte gå sönder av sorgen. Att sitta i ett rum, stirra in i väggen och gråta non-stop i två veckor – även om det känns lockande, så orkar inget psyke det. Man MÅSTE få pauser från det bottenlösa mörkret. Tillåt dig det. <3
Klart du sörjer på ditt eget sätt, du behöver verkligen inte ursäkta dig eller förklara. Du mår som du mår nu helt enkelt ?
Brukar aldrig kommentera, men följt dig sen föralltid. SKIT I DE DRYGA kommentarerna. Bara idioter som antalgien inte förstår att du är en människa. INGEN sv oss har något att kräva av dig alls. Tillåt dig att sörja, steg för steg kommer det bli lättare. Stora kramar <3
Alltså, folk är äckliga och helt dumma i huvudet. Skit i dem (fastän det kan vara otroligt svårt) och ta allt i din egen takt. Kram.
De som skriver så förstår inte bättre. Du gör det så bra som släpper ut sorgen och känner på dina känslor. Lyssna på dig själv och vad du behöver. Ingen annan kan säga hur du ska sörja. Du gör det bra för att du gör saker som du behöver göra. Så enkelt är det. Förstår att det är sårande när vissa skriver sådana kommentarer och det är bra och starkt att du säger ifrån då ❤️
? Många har gått igenom det du gör nu. Jag tänkte på det igår när jag körde hem från jobbet. Det är 2 år sedan min mamma gick bort. Såret i hjärtat som aldrig kommer att läka, det blir som en tunn hinna över såret som börjar blöda om man bara pillar det minsta och kan spricka upp när man minst anar det. Osmaklig beskrivning kanske men det är precis så det känns. Man har “bra” dagar och dåliga dagar och sorgen måste få ta sin plats.
Åh skit i dom som skriver dumma kommentarer. Alla som är normalbegåvade och någorlunda mogna fattar att du inte är som vanligt. Det är nästan svåraste tiden efter dom första veckorna gått tycker jag. I början får man sms/kanske blommor/mat etc och så mycket kärlek från alla som vill beklaga. Sen är det som att vissa glömmer att man inte mår bra bara för att vardagen måste rulla igång igen. Det kan vara jobbigt och man kan känna sig sårad. Kan inte föreställa mig att ha ditt jobb där man förväntas vara piffad och ”på topp” när man mår piss. Din pappa dog. Det är förjävligt tufft, och det kommer påverka dig resten av ditt liv. Du kommer vara dig själv fast nåt är alltid förändrat. Hoppas du får ro att landa i allt.. och skriv om sorgen om det hjälper. Eller skit i det om det känns för privat. Själv skrev jag dagböcker med alla känslor från sista tiden med pappa, barndomsminnen, hur sorgen kändes i mig.. det kändes inte bra att jämt prata om att sorgen slet isär mig, att det kändes som att jag hade ett hål i bröstkorgen., det kändes för mörkt för att prata om. Om jag var med en kompis och deras pappa ringde tex kunde jag gå på toaletten och gråta i smyg för det var så jävla jobbigt. Tycker så synd om dig som är i början av detta hemska. Jag hatar klyschor som ”allt har en mening” ”Du är så stark” nej, det finns inget bra med att en ung människa dör. Nej det finns inget som är minsta positivt även om några år går. Man är alltid en förälder fattig. Att inte få dela sitt liv med dom man älskar gör ont. Men du kommer att kunna skratta utan att det känns konstigt, allt kommer inte påminna om din pappa och göra dig ledsen, det hemska från sjukdomstiden kommer blekna, och dom fina minnena kommer dominera även fast man alltid kommer sakna en älskad förälder ❤️ Kram
Oj vilken fin kommentar och vad jag kände igen mig i den, det där om att det blev svårare när allt bara skulle rulla på ”som vanligt” och folk slutade ställa frågor. Och hålet i bröstkorgen. Minns att min kille vid något tillfälle klagade på hur irriterad han var på sin pappa för hur mycket han lade sig i och ställde tjatiga frågor, och vilken plötslig bottenlös sorg jag kände där och då för att jag skulle göra vad som helst för att höra min pappas tjat igen.
You don’t have to listen to these comments. You don’t have to do vlogs or blogposts right know, if it’s hard. How can people be so heartless and idiot? Of course you don’t care about your Youtube channel or any of these things. You’re so patient, if I were you, I would be like, fuck you all.
Don’t waste your time on comments and people like that. If they don’t understant what you’re going through right know, it tells a lot about them.
Let’s not forget that we are all human beings, you are a human being, and just because you’re well-known for a lot of people, doesn’t mean you have to serve them all the time.
Hope you have a nice time in Dubai, and feel a little better when you go home. <3
Jag brukar inte vara den som kommenterar men jag kände verkligen med dig i detta inlägg. Det är DITT liv, du gör saker i din egen takt och ingen annan har talan förutom DU. Jag har följt din blogg ett bra tag och sett dig växa upp till den person du är nu, och jag vill bara säga att you’re doing great! Folk ska alltid kommentera och avundsjukan genomsyrar deras sorgliga kommentar så tänk; you’re damned if you do and you’re damned if you don’t. Skit i alla och lev ditt liv! Du ska inte ens behöva förklara.
Beklagar sorgen och jag hoppas att det är sista gången du får uppleva sådan sorg. Ta hand om dig och ha det så bra i Dubai! :)
MIn mamma døde for fire måneder siden. Hun var gammel,men savnet er like stort. Vi pratet sammen flere ganger hver dag, på tlf og SMS,og selv nå er det nesten daglig at jeg tenker «det her må jeg fortelle/vise mamma» før det slår meg,hun er jo borte. For alltid. Kjære Kenza, ta den tiden du trenger. Gå gjennom sorgen på din egen måte. Smil (le) når du vil, gråt når du må. Det er ditt tap, din sorg, den måte å tackle det på. Ikke ha dårlig samvittighet for ikke å oppdatere bloggen så ofte,men ha heller ikke dårlig samvittighet for å kjenne glede og ha fine dager/stunder,selv om du sørger.
Ta din tid Kenza, ignorera de som ifrågasätter din frånvaro eller kvalité på dina uppdateringar. Jag tror inte de förstår den enorma sten du bär på dina axlar som kan göra varje dag tung pch svår att ta sig igenom. Prioritera dig själv och dina egna behov, fokusera på det och dem som gör dig till den du är och som hjälper dig att sakta bearbeta sorgen. Om du så uppdaterar bloggen eller instagram en gång om dagen, i veckan eller i månaden spelar ingen roll. Gör det som du har ork för och som du mår bra av. Man måste få sörja klart och det förstår många av oss. Jag skulle bara vilja ge dig en stor kram och säga att allt kommer bli bra, för det kommer det. Ta hand om dig!
Massamassa styrkekramar ❤️
Men oj folk är inte kloka! Hoppas verkligen att du kan ignorera folk som skriver såna respektlösa saker. Du gör det jättebra som ens orkar blogga! Och det är klart att du ska resa, ditt liv fortsätter ju och du kan inte sluta leva pga sorg utan det är ju att fortsätta leva (göra roliga saker) som kan få en att ta sig igenom sorg och saknad. Blir så arg på hur oförstående och elaka folk kan vara! Kämpa på Kenza!
fyfan vad folk som skriver så till dig är PISS! dom är på allvar gjorda av URIN. jag hatar dom.
du e bäst. har all förståelse i världen för att du ibland ler och ibland gråter på nätterna. det ena utesluter inte det andra.
kram
Är du gravid????
Det blir väl som att gå in i en ny värld nu, det är helt ok att du gör det du orkar fina du. Många sliter med egna onda känslor och kan inte hantera att se andra utan att kommentera elakt. Vi som följer dig varje dag stöttar dig och önskar dig bara allt gott i livet, du kommer klara detta också Kenza. Du är stark och du kommer för alltid att ha din pappa med dig i hjärtat, en dag finner du ro i allt detta, men nu är såret färskt och du har mycket att processa. Jag tänker att du borde be om professionell hjälp till att gå igenom dina känslor, bara ett tips. Önskar dig all lycka i framtiden och försök att inte vara så hård mot dig själv.
Whoah can’t believe the ignorance of some People ? keep doing whatever makes you feel better, this Is the time to focus on yourself. ❤️ lots of Love.
Tråkigt när människor inte kan förstå hur ont det faktiskt gör att förlora en människa som stått en nära. Även om det inte var någon som stod en nära länge, så betyder det inte att det inte gör mindre ont för det.
Det har inte gått så lång tid och att du skulle ha bearbetat din sorg så snabbt är inte realistiskt. Sånt här tar lång tid och det är fullt förståeligt.
Skickar styrkekramar till dig Kenza! <3
Fy vad tråkigt att folk ens har mage att skriva sånna saker! Vilken hemsk avsaknad av empati… sorg är så olika för alla, för endel kommer det inte på en gång, för endel kommer alla känslorna på en gång! Vi har också ett naturligt sorgstadie som vi måste ta oss igenom och det tar tid, sorg tar tid och det måste få ta tid! Det går inte att att skynda på på något vis, man måste ge sig själv den tid man behöver.
Kram på dig, ta hand om varandra och fokusera på det du själv mår bra av och orkar med, ta en dag i taget. <3
Men hur härligt har inte ni det? ? älskar dina bilder, man blir så glad av din positivitet!
Fina, fina Kenza <3 ta din tid, ta hand om dig själv, omge dig bland vänner och familj, ät gott, sov, gosa med Mani. Du gör så gott du bara kan och det räcker gott och väl!! Vi älskar dig Kenza och det viktigaste är att DU mår bra, inte att göra bittra läsare nöjda. Du är fantastisk på alla sätt och vis, glöm aldrig det. Har följt dig sen dag 1 och du har lyckats inspirera mig och göra mig glad VARJE dag, tack för det <3 massa kärlek, styrka och pepp till dig <3
Jag kan inte förstå hur man kan vara så känslokall när man skriver sånt till dig här. Hade du haft ett “vanligt” jobb så hade du blivit tvungen att ta tag i jobbet igen och då hade ingen sagt något. Samma sak här också, det är ditt jobb ( förhoppningsvis något roligt kvar i det också!) att göra det du gör :) Folk är så blinda, dom ser att man ler, skrattar och är trevlig utåt, men det ingen ser är när leendet är så stort för att kompensera att ögonen är döda i blicken. Jag själv har har 5, snart 6 år, i bagaget med cancer i min närhet och trots att det hittills inte har gått så långt som för er fina familj och din pappa så är varje samtal på en udda tid på dygnet ett sting i hjärtat av tanken “det är nu det händer”. Varje feberknäpp är en påminnelse om att en förkylning kan bli det sista.
Bara för att man ler på jobbet eller i sociala grejer, betyder det inte att hela ens själ ligger i fosterställning hemma i sängen fortfarande och väntar på att man ska komma hem någon gång.
Ta hand om dig K, du är starkare än många andra som inte har fått känna den här hemska sjukdomen. Vi med cancer i familjen har ett nytt sätt att se på saker och ting, den som inte har haft den omkring sig kan omöjligt veta hur det känns <3
<3
Jag förstår att du känner att du behöver “förklara” varför du kan se ut att vara glad och att allt är som vanligt. Min mamma gick bort i hjärntumör i juni förra året och tiden efter det är för mig en tid av ledsamhet och saknad. Dagarna rullar på och jag har lust till att hitta på roliga saker,jag vill att livet ska flyta på och att få vara lycklig. Men vissa gånger, kan jag börja gråta i bilen,på promenaden eller på jobbet och känna mig så ensam, dessa dagar och stunder gör så ont i hjärtat. Jag inser att sorgen alltid kommer finnas med, att den alltid kommer göra ont, men det är okej. Det är ett arbete i själen som alltid kommer pågå, men Jag tror man kan acceptera sorgen&när man gör den kan man se tillbaka på fina minnen och inte den jobbiga tiden. Kom ihåg dig själv i allt detta, allt är okej att känna.Ta hand om dig&din familj som du har kvar. Kramar till dig
Take care of yourself Kenza. Everything else can probably wait <3
So cool with the skyline just behind the beach! X
http://www.thoughtsinstyle.com/
Dom små stunderna du är glad förtjänar och behöver du! För att sedan kunna sörja mer och även minnas tiden ni hade. Förstår inte hur folk kan klaga på hur man beter sig, ibland måste man vara ledsen och ibland glad, det måste få svänga där imellan! Och även att vara glad när man är ledsen kan kosta energi. Kram på dig!
Ingen förutom DU kan sätta “tid” för din sorg, ingen. Dom som inte förstår det är bara egoistiska, oerfarna, barnsliga och rent av elaka. Ta dig tid för det du känner är viktigt, för det är det enda rätta i dessa situationer. <3
Det kommer ALLTID finnas människor som skriver sådana där kommentarer. Det är bara så det är och jag tror inte att vi någonsin kommer fatta varför. MEN, majoriteten har empati för det du går igenom, det är jag helt säker på. Blogga om du mår bra av det, blogga inte om du mår dåligt. Läsarna kommer finnas kvar när du känner dig redo <3 Massor av kramar vännen, tänker på dig!
Skit i dom Kenza, de vill bara ha uppmärksamhet Ush för vissa.. det var exakt samma sak för mig när jag reste bort osv när jag förlora min anhörig. Klart det slår en och sknaden kommer aldrig att försvinna, aldrig! Över 2 år senaste saknar jag så det gör ont, men skillnaden är att den är hanterbar. Tiden läker våra sår. Va stark och kämpa det kommer kännas bättre❤️
Skit i all dessa personer som kommenterar och ska tycka så mycket!
Låt din sorgeprocess ta tid. Du har gått igenom en otroligt tuff sak, och det kommer ta tid att bearbeta det hela. Jag tycker att du är modig som väljer att vara öppen med din sorg och att du inte mår så bra.
Du behöver och förtjänar att ta den tid du behöver för att processers detta trauma. Hoppas bara att alla kan förstå det och även visa hänsyn till det. Din hälsa och välmående kommer faktiskt först, och inte bloggen!
Ta hand om dig Kenza! ❤️
Beklagar verkligen sorgen!
Kenza you don’t need explain yourself. Those smart followers you mostly have they understand and this kind of posts are unnessesary. Everyone are getting through some hard times from time to time and the most important thing is to keep your mind healthy by doing this things you enjoy which can take away your thoughts from this sad moments.
Hugs!
Jag vet inte hur de känns att få så mycket kommentarer ifrån människor från alla världens hörn, kan förstå att det påverkar dig! Men du ska inte behöva förklara hur du kan le på en bild eller resa en månad efter. Det är ditt liv och ingen annans <3 låt ingen påverka dig negativt. Bildade människor förstår att ens instagramflöde inte representerar hela ditt liv, finns så mycket bakom som händer som ingen har en aning om förutom du själv och dina närmsta. Dem andra människorna som lämnar taskiga kommentarer eller som lägger värderingar i en bild på dig, pass på dem, det får stå för dem! Livet är skört och det inser man mer när man förlorar någon, man inser att man vill spendera tiden och omringa sig med kärlek, stöta bort negativitet ifrån ens liv! Negativitet som exempelvis en del av de kommentarer du kanske får, pass på dem! Må bäst Kenza! Följt dig sen way back <3
Förstår att det är jobbigt, och att man vill visa sin starka och leende sida för alla andra. Att du skriver om ditt sämre mående ”bakom kulisserna” är väldigt starkt.
Lite sidospår, men tyckte din kompis svarta bikini är fin, är den också från Nelly och vad heter den isåfall?
Kram!
❤️
Ta hand om dig Kenza! ?
Tycker inte alls att du ska behöva förklara dig. Och definitivt inte behöva be om ursäkt. De som borde be om ursäkt är de som inte har förmåga att visa förståelse. De som går på att du bloggar dåligt osv. Det är DE som borde de om ursäkt. Och de borde även tänka igenom varför de har så liten förmåga att visa förståelse för din situation. Att du är iväg på en resa innebär ju inte att du inte sörjer längre. Att du ler på en bild innebär inte att du inte sörjer längre. Att du försöker gå tillbaka till vardagen innebär ju inte heller att du inte sörjer längre. Det borde man ju faktiskt förstå. Kan jag tycka. Men det där att visa förståelse för andra verkar vara en bristvara hos en del. Tyvärr. Men de som har lite hjärna och, och hjärta, förstår att du gör så gott du kan.
Du är en underbar människa❤❤❤❤
You don’t have to apologize to anyone, your long time readers just know. I feel very proud of you and you should as well! Have as much of a good time as you can, time will heal things and you will feel beter.
Love <3
Det som gjorde mig ganska arg av att lasa detta, ar at jag inte kan fatta att folk faktiskt skriver sadanna kommentarer! Att man vagar. Skriver man i liknande till att du har blivit trakig eller varfor du inte ar lika aktiv sa visar det ju att de vet vad som sker i ditt liv. Sa de har val inte missat vad som skett nyligen. Du ska absolut inte behova be om ursakt, men forstar om du kanner att du har ett ansvar.
Jag gar sjalv igenom en ganska jobbig tid (av helt andra orsaker an dig sjalv) men om folk skulle saga sa om mig just nu skulle det vara valdigt okansligt och respektlost.
Man far ta den tid som man sjalv vill ta och ga igenom pa det satt som passar en sjalv.
Kramar!
Men åh, att du ens ska behöva förklara… Jag kommenterar aldrig men med tårarna brännandes bakom ögonlocken vill jag bara skicka all kärlek och en stor, varm kram. Jag beklagar innerligt att du förlorat din pappa och ta all tid i världen på dig ifrån ditt jobb om du känner att du behöver det. Här i UK får man ’compassionate leave’ när man förlorat någon närstående och jag tycker det är så fint formulerat. Ta all compassionate leave i världen, Kenza. Jag förstår att du har åtagande och så men känn ingen press från dina läsare. Ta väl hand om dig, fina du. Kramar.
Linn Herbertsson har skrivit mycket om hennes sorg och bearbetning sen hon förlorade sin mamma och bror för några år sen. Sök på hennes blogg och kategori mamma så kanske du hittar lite pepp/hopp om att det blir bättre med tiden, om än aldrig helt bra. Kram till dig!
Of course you’re not ok and I guess you’re not gonna be okey for quite a long time yet. I can’t believe that people write you things like that. And I am actually quite impress how often you update. I thought it’s gonna be less. ;) Lots of love Kenza. Losing someone close is hard and losing a Dad. I can’t even imagine… Love, love, love <3
I think it’s normal. It’s hard to come back to life after sad situation. You’ll be always think about your dad but you have to live your life now. Take care! :*
Kenza! Ikke lytt til kommentarer fra ondsinnede mennesker som kun vil dra deg ned for sin egen fornøyelse. 99,9% av dine lesere forstår, og vi er med deg mens du sørger i ditt eget tempo. Hold ut, det er bare tiden som hjelper, og du skal ta akkurat så lang tid som du trenger <3<3
Can’t believe people have the audacity to question your mourning! Losing someone is a pain in the ass because the guilt will always be there despite not having a reason to feel guilty and the ability to enjoy happy moments is completely ruined.
Focus on yourself and your loved ones, and take all the time you need, sweetheart. We’ll be here cheering on you all the way ❤️
Tråkigt att många inte förstår och dömer efter din uppdatering. Jag beklagar sorgen och låt dig själv vara ledsen,styrka kramar finis,kram <3
Varje sorg är unik på så sätt att den speglar kvaliteten på relationen till den person vi mist. Enkelt uttryckt sörjer vi mer och djupare ju mer vi älskat, engagerat oss och berörts. Det innebär inte att sorgen efter en person som vi haft en mer komplicerad relation till, inte blir svår. Går vi in i livet med avsikt att älska så måste vi också vara beredda på att sörja. Ta den tid du behöver. De som inte förstår det, har mest troligt aldrig älskat.
Fortsätt sörja, fortsätt älska och fortsätt vara du!
Har följt din blogg länge men aldrig kommenterat men var tvungen nu. Blir arg av att se att folk tro sig äga rätten över dig och ditt liv. Du har ingen skyldighet att vara glad eller uppdatera lika lite som du har skyldighet att förklara att du faktiskt mår dåligt även fast du är på semester. Du är människa och alla med ett hjärta förstår vad du går igenom och förstår att vissa dagar är genomförbara medans andra krossar en. Sånt här tar tid, och det ska det få göra. Ta inte åt dig för en sekund av allt gnäll, du förtjänar att sörja på ditt sätt.
Och vill tillägga att jag förstår hur du känner, jag gick igenom något likande en sommar och när solen skiner på en är det lätt att känna hopp om att allt är okej. Sedan går solen i moln och verkligheten kraschar rakt in i en. Men det finns hopp och det blir lättare, men främst, vad du än känner är det okej, det är din rättighet att gå igenom och känna saker på precis ditt sätt.
Skickar tusen kramar och hoppas att du har fina dagar trots omständigheterna.
Har läst din blogg i ca 9 år och detta är min första kommentar här. Folk är idioter. Blir så fruktansvärt arg och ledsen över hur fan vissa kan ifrågasätta dig och ditt mående. FETT med kärlek och kramar<33334 du äger
Såklart vi förstå, sorgbearbetning tar tid och det är olika för alla människor. Jag tycker det är så starkt av dig att dela med dig av detta med oss. Ta den tid du behöver, du är stark som ändå jobbar på trots att du mår dåligt.
Stor kram <3
Att människor kan vara så hårda.. Ta hand om dig och gör det som känns bra, allt annat kan vänta ♡♡
Tänkte dela med mig av ett litet citat som kanske… Ja, inte får dig att må bättre, men kanske får dig att läka lite bättre:
“The reality is that you will grieve forever. You will not “get over” the loss of a loved one: You will learn to live with it. You will heal and you will rebuild yourself around the loss you have suffered. You will be whole again but, you will never be the same. Nor should you be the same, nor would you want to.” /Elisabeth Kubler-Ross & John Kessler.
Kram <3
Wouw Kenza, I’m so surprised with the comment some people dare to write you. I can only imagine how it hits when you read those comments.
Ok you have to know something:
You have the right to be happy, to travel, to smile but nobody have the right to juge you. (and it doesn’t mean that you forget him you know)
You have the right to take your time, to have a break, to cry and nobody have juge you.
You can be proud of you… and you know that you are a strong woman!
I can’t wait to see your vblog and new pictures. And I’ll be there reading you but damn take the time you need to grieve, to re build yourself.
From France with all my heart!
May
Du ska inte och behöver inte be om ursäkt för någonting. När man sörjer är det vanligt att man har dåliga och bra dagar. Dagtid är man upptagen med annat men så fort man får ledigt kan man inte längre inte tänka på något annat. Alla sörjer olika, vissa vill stänga in sig, andra vill hålla sig upptagna för att inte kunna tänka på det. Vissa gör en kombination. Huvudpoängen är att du inte ska be om ursäkt och Alla sörjer olika.
Ditt välmående kommer alltid först! Ta hand om dig, fina du. Beklagar sorgen.
Kenza,
Du har rätt att sörja och i den takt och på det sätt som passar dig bäst. Det gör ont att höra att människor har sådan brist på empati. Ditt offentliga liv ger ingen rätt att lägga sig i på det sätt. Ta din tid och gör din grej. Eller låt bli når det behövs. Vi är nog många fler som verkligen beklagar sin sorg och önskar dig all styrka.
Du är älskad.
FAN att folk är så jävla TAPPADE!!!!!! Ingen ska behöva ta de jävla kommentarerna och frågorna i den situationen du befinner dig i! USCH!
All styrka och kärlek till dig <3 Du sörjer, lever och går vidare precis på ditt sätt. Kram.
I’m so sorry that you feel the need to explain yourself… And how heartless of the people who leave comments like that. This must be such a difficult time for you. I’m glad to see that you have such amazing people who surround you and catch you when you fall. They are the ones who will keep you sane during this period! Take it easy and take good care of yourself. Lots of love
Det här inlägget fick mig till tårar. Älskade Kenza… <3
Får ont i magen när jag läser att folk är så okänsliga och kommenterar som de gör. Kan inte ens tänka mig tanken på att förlora en förälder och jag är så otroligt ledsen över att du ska behöva gå igenom det. Du är en otroligt stor förebild och verkar vara en sådan klok och omtänksam människa. Styrkekram till dig!
All styrka till dig <3
❤️
I feel for you. Dont worry about those people who complain. Take your time to mourn for your loss and when you feel like you can carry on the way you did before, you will do that. Theres no hurry love. We will be here waiting for you <3
Wow thats crazy to hear that some “readers” actually write stuff like that to you?! Thats so disrespectful.
Take all the time in the world that you need to feel better and like yourself again.
The people who truly support you are still here no matter what or how often you share something with us.
“How lucky am I to have something that makes saying goodbye so hard.”
― A.A. Milne, The Complete Tales of Winnie-the-Pooh
This quote sometimes helps me dealing with loss.
I am wishing you all the best Kenza <3
Take care of yourself. If you don’t post for a week, a month or many months.. do not worry about anything! This is more important and you have to feel what you are feeling because it’s a process. Do not worry about anybody else. Lots of love xx
Ett avskyvärt beteende att kritisera någon annan som har genomgått det du gjort och fortfarande gör. Blir äcklad. Förstår om det känns bättre att försvara sig, men ge de inte nöjet att läsa det. Offentlighetens baksida antar jag. ?
Jag vet precis vad du går igenom. Min pappa dog hastigt i november av en hjärtattack i sömnen. Bara så där så fanns han inte längre. Det är dagar som känns ”okej” och dagar där man vill slita hjärtat ur kroppen. Jag är tacksam för mitt jobb men främst för min 2-åriga dotter. Hon får mig att se framåt och bita ihop. Det kommer ta tid, och du får låta det ta den tid det tar. Vill du fokusera på jobb eller annat så gör det, vill du bryta ihop så gör det. Men du ska verkligen inte behöva förklara dig för oss läsare. Verkligen inte. Sorgen är enorm och det finns inget någon kan säga eller göra för att ta bort den. Men jag har hört att det blir lättare med tiden.. Massa varma kramar!
Usch så orättvisa folk är. Kenza, det här inlägget uppskattade jag verkligen. Din transparens är så viktig för oss läsare, och jag önskar dig all läkning ditt hjärta kan få efter det här fruktansvärda.
Kramar
Fina du ❤️ ta den tid du behöver, vi finns kvar ❤️
Det känns så orättvist att du ska behöva förklara dig när din förälder precis gått bort. Jag har själv förlorat många i min familj och vet hur tunga vissa dagar kan vara och de dagarna måste få vara tunga och man måste få lov att gråta ut. Nästa dag får man även vara glad och för ett ögonblick glömma att man är förkrossad, det betyder inte att man glömt eller slutat sakna. Allt jag kan säga är att det kommer kännas lättare med tiden ❤️
Uugggh blir så trött på människor ibland! Jag tycker det är bra att du åkte till Dubai med din kompis. När man är ledsen och mår dåligt hjälper miljöombyte en att komma på andra tankar. Att sitta hemma och gråta i sin lägenhet kommer inte att göra dig lyckligare bara mer ledsen. Du gjorde helt rätt som åkte bort från Sthlm några dagar! Alla sörjer på olika sätt. <3
Åh❤️ Låt sorgen och bearbetningen ske i din egen takt och tillåt dig själv att gråta. Gör också det som får dig att le och umgås med de som får dig att må bra, som du känner dig trygg med och som får dig att skratta! Skickar tusentals styrkekramar till dig❤️❤️❤️
I feel so sad just by reading this, I can’t even imagine how you feel right now. I hope life gives you a lot of joy, happiness and love after all you’ve been through! One thing you should keep in mind, is that sadness is just a part of our live. It easy comes and easy goes, just have faith and surround yourself with people you love and everything will be alright! Much love and kisses xoxo
Det finns så jävla många känslokalla människor där ute, FUCK dom! Det är ditt liv och din process, ingen annans. DU går igenom det här, DU får låta det ta tid och energi.
Kram på dig. Du är underbar!
Fina du. Fortsätt vara exakt den du är och sörj på ditt sätt. Det är därför jag följer dig; för att du är du. Människor som har massa åsikter om hur man ska vara och hur man ska sörja säger mer om dem än om dig. Jag är en trogen läsare (och kund hos ivyrevel) och det kommer inte ändras för att du är lite off eller nere. Ta all den tid och utrymme du behöver. Kram
Ta din tid, jag tycker att du gör ett så himla bra jobb och kan inte förstå dom som lämnar dumma kommentarer. Du är grym och ditt välmående är så betydligt mycket viktigare än om bloggen inte uppdateras den dagen, kom ihåg det. Stay strong. Kram
<3
skit i negativa kommenterar. Att sölja tar tid men man måste gå vidare. kram
Jag förlorade min pappa i cancer för över 4 år sedab. Jag kan fortfarande gråta hysteriskt o stänga in mig. Sorgen kommer aldrig försvinna, men det blir lättare att leva med den. Styrkekram till dig ❤
Alltså förlåt men vilka är ni sorgliga människor som sådana saker att Kenza känner att hon måste förklara sig? Herregud? Är ni så avundsjuka på hennes framgång att ni vill att hon ska fortsätta må dåligt i all evighet eller vad är den frågan om? Alla går igenom jobbiga saker i livet och det sätter spår, men förr eller senare måste vi resa oss och gå vidare. Vad hon gör och vad hon skriver på sin blogg är bara yta, ni har ingen aning om vad som pågår under den. Antingen så har hon kommit en bra bit i sitt sorgearbete och börjar kunna blicka framåt (vilket väl är fantastiskt skönt för henne i så fall och något ni borde vara glada för? Eller vill ni att hon ska må dåligt?) eller också så reser hon trots att hon mår dåligt för att försöka komma vidare och tänka på annat.
Skriv något snällt eller skriv inget alls. Ni som känner ett behov av att lägga er i Kenzas sorg, lägg ner bara. Den är privat och hon behöver inte skriva ut hur dåligt hon mår varje dag, det är inte hennes skyldighet.
Men fy vilka onödiga och okänsliga kommentarer! Att sörja tar tid och det är väl jättevanligt att åka iväg/göra något för att försöka tänka på annat en stund, även om det är svårt. Du är stark, även när du känner dig svag så är du stark. ❤️
Hi Kenza, I hope you are aware that most of your followers love you, support you and understand what you’re going through. Don’t pay attention to those who don’t. Take all the time you need, live your life and do what you have to do to get better. You trying to smile and get back to your normal life just shows how strong you are because loosing someone you love is never easy. We’re here for you. Maybe not in person but you’re in our minds. <3
Damn you gained a lot of weight didn’t you?
Just don’t!!
???
Are you putting effort into being a shit person or does it come naturally to you? Trying deliberately to make a grieving young girl feel worse is something only a sociopath would do, no matter if you dislike her for whatever reason. Anyway there are only bigger boobs here so what is there to complain about. And she sure as hell looks better than you so maybe you should just work on yourself, from inside out.
Beklagar sorgen. Kämpa på finaste Kenza! <3
Åhh, vad ont det gjorde i hjärtat att höra folk kommentera så.. Livet fortsätter ändå, klart du ska resa och sysselsätta dig. Du ska få sörja i fred, utan att någon ska behöva lägga sig i hur du väljer att göra det. <3
Älskar dig!
Hello Kenza,
I am sorry for your loss and I hope you feel better soon, take all the time you need and do whatever you wish (posting or not posting), its your life not ours. Please do whatever you can to restore happiness and confort back into your life, we will be here no matter what <3
I can’t believe people write you stuff like that.. wtf is wrong with them!! It’s not only insesitive but extremely fucking rude. You are doing your best and it’s enough <3
Can't even imagine what you're going thru, and trying in the same time keep it all in balance on the blog. You are one tuff woman honey, much respect and love <3
❤take your time?
Stor kram till dig! Jag förstår, tycker att man ser på dina bilder att du bär en sorg ?? jag kommer fortsätta att kika in då och då på din blogg även om du inte alltid orkar uppdatera. Det gör mig ledsen att läsa (även om jag inte känner dig men jag har läst din blogg sedan många år tillbaka) att folk skriver så.
Stor kram till dig ??? ta din tid, bloggen finns kvar oavsett hur lång tid du behöver i från den ???
hemskt att människor lägga den skulden på dig. Vi saknar dig bara! De ska man ju erkänna. Har ju följd dig i så extremt många år så de sjukt nog lite tomt. Men man vill bara ditt bästa så självklart!! Pausa du!! TACKAR för att du TROTS allt vågar blotta ut dina känslor. Tack tack tack fina människa!!!
Du är stark Kenza. Väldigt stark. Du klarar dig igenom det här. Ta din tid att sörja och att läka. Kärlek <3
Du får helt enkelt tänka som så, att den som skriver så har inte behövt förlora en förälder. Det gör ont och min erfarenhet efter att jag förlorade min pappa i somrast är, att folk helt enkelt inte förstår. Strunta i dem och gör det som känns bäst för dig! Kram!
Dear Kenza! I will never understand why some people instead of supporting you they prefer to hurt, they don’t have such a right and you don’t care about these comments ,You deserve the best, I love You for this who You are . Take care of yourself ! Lots of love
HUR i hela friden kan folk kommentera sådana saker? Helt jävla otroligt och egentligen tror jag att du vill skriva “JÄVLA IDIOTER” men istället så “tvingas” du skriva ett vänligt fuck off-inlägg.
Ja, vi är förhoppningsvis MÅNGA fler som skriver “KÄMPA PÅ” och “Ta den tid du behöver”. Sorgen kommer ju alltid att finnas inom dig, mer eller mindre. Det har gått en månad. Det är ju ingenting. Gör det som får dig att må lite lite bättre varje dag och låt inte andra få dig att må sämre de dagar då du har ett “bakslag”. Du är så OTROLIGT vacker så mina ögon nästan värker, men du är då fan dubbelt så stark inombords. STAY STRONG GIRL <3 ;)
LOVE N LIGHT / Anna <3
Helt idiotiska kommentarer om du frågar mig! Ta all tid du behöver och kom ihåg att dina trogna följare bara vill att du ska må bra. Vi tänker mycket på dig! <3
<3
I guess people feel threatened by your strength… It takes a LOT of courage to show your vulnerability to thousands of (unknown) viewers online and that makes you SO powerful.
Before this terrible event, to me, you were just 1 blogger among many other bloggers. Today, by seeing how you handle this situation, your openness, I am feeling very inspired by you. You are not just a pretty, well-dressed young gal. Your are a tough “mothafucka” :) we all learn from you. This too shall pass, you can handle this princess.
With much love, care and proud from Brussels,
Alicia xoxo
Vaaaaaa vem kommenterar ens så?? Jag tycker du är fantastik som ens skriver en endaste rad, oavsett om det handlar om dagens outfit eller djupare som din text om att förlåta. Herregud, blir helt illa till mods när jag tänker på att någon ens ställt en sådan fråga. Du har inget att förklara för oss, och trots det har du redan gjort set flera gånger om. Vi saknar dig såklart men jag tror att de allra allra flesta av oss vill bara ditt bästa och är glada bara att få höra från dig, känn ingen press med någonting. De få läsarna som du tappar på detta (som är samma som kommenterar idiotiska grejer) ska ändå inte vara här på din blogg. Du är fantastisk Kenza, och går igenom en svårt sorg. Ta dig tiden du behöver, de flesta av oss har varit med i flera år och aint going anywhere :)
TA INTE ÅT DIG AV DUMMA KOMMENTARER! Det är din sorg och du vet hur du bäst bearbetar den om det så är att resa bort eller ligga hemma och gråta. ♡♡♡♡♡
Vart är ditt halsband ifrån så snyggt! kärlek till dig!
Dearest Kenza,
I really can’t comprehand people who sum up the energy to write down things that are so negative and downright disgusting. I have a degree in Psychology and it baffles me to this day how stupid and inconsiderate human beings are in certain situations. Newsflash to all you people who keep pressuing this amazing girl and reading this – Just because someone is continuing on with their lives does not mean they’re OKAY. It is completely normal to function daily after a tragedy and smile for a picture and fake the enjoyment while still feeling like you’re dying inside. Another thing that I wanted to say is, as a loyal follower and someone who truly loves you and wishes you the utmost best in life, I would be more than happy even with a few sentences once in 2 weeks updating us on the fact that you’re alive and doing well and that you’re healing. This is your life. Feeling the pressure to uphold everything will do you harm in the long run. The people who love you will always understand. And I am so grateful that you’re surrounded with people who support, love and cherish you and will be there to lift you up in trying times like these. I wish you nothing but healing and love to fill you up in times of sorrow and deep sadness. Your dad is in every prayer in the mosque. He lives in you. In time, you’ll come to terms with his presence not being there but existing spiritually and in your memory.
Volimo te svi <3
Sending you ljubav iz Srbije
Jag vill bara instämma i alla som skriver att du inte har någon som helst skyldighet att förklara hur just din sorg ser ut. Varje människa, oavsett erfarenheter av närståendes död, borde ha tillräckligt med vett för att förstå att du bär på en otrolig sorg som inte bara ”går över” oavsett om du ler på bilder eller åker på semester. Jösses.
När min pappa dog i cancer för två år sedan minns jag hur konstigt det kändes att sitta och skratta tillsammans med min familj redan dagen efter. Och hur konstigt det kändes att åka till Barcelona bara två månader efter och dricka öl i solen som att allt var som vanligt. Det blir ju aldrig mer som vanligt. Men livet fortsätter, och man skrattar och man åker på resor och man gör massvis med härliga saker trots att ens pappa är död. För vad skulle vi annars göra?
Ta hand om dig i detta svåra. Den akuta sorgen kommer bli lättare över tid, det kan jag nästan lova. Saknaden och tomheten, ja den lär vi oss kanske att leva med. Varma tankar både till dig och alla ni andra här i kommentarsfältet som har förlorat någon <3
Men vad fan, kan inte fatta att folk skriver såna omogna kommentarer. Hur dum får man bli om man tror att en människa sörjt klart sin pappa efter en månad och mår bra bara för man är tillbaka i vardagen. Det säger mer om dom än dig Kenza, glöm fan inte det. Blir förbannad på folk.
Min pappa gick bort för tre år sedan. JAG VET vad du går igenom. Jag tog det jävligt hårt, blev deprimerad men nu kan jag leva som vanligt igen utan att få panikattacker. Jag får fortfarande ont och som en klump om jag tänker på allt. En del av kroppen dör. Men man lär sig leva på ett nytt sätt. Ta din tid, en månad är ju ingenting och att du förklarar dig på detta vis ska du inte behöva göra. De som varit med om detta förstår. De som inte får en dag bli varse!
Du är ju bäst!!!! Kämpa på!!
Dear Kenza ❤️ Thank you for your honesty, you are such a beautiful person from inside and outside ??? You already share big part of your personal life with us and I am so grateful for that ? I believe you have the right bunch of people around you who going to help you get through this rough times ❤️❤️❤️ You are sensitive human being who has the biggest right to mourn ❤️ Thinking of you lot ??? Please be strong❤️ ? ❤️
Gosh! People can be SO rude I can’t even believe it. Don’t let these heartless people bring you down. Delete their comments! They just want a minute of your attention, don’t please them.
Be strong and take your time! Whatever makes you feel a little bit better during these hard times will be good. We understand you and we’ll be waiting for you!
Sending you all my love,
Carine.
Människor slutar verkligen aldrig att förvåna en….
När min mormor gick bort för några år sen så hade jag och mina kusiner en resa till London bokad bara några dagar efteråt, allt gick så snabbt med mormors bortgång från att hon först hade blivit diagnostiserad med cancer (3 veckor tog det). Mina kusiner ville först inte åka då men jag fick med dom iaf och det blev jättebra trots att vi var väldigt ledsna vissa stunder. Men vi kunde prata mycket om mormor, både om det tråkiga som just hänt men också om allt kul vi har haft ihop med henne. Jag tror det är bra att bara få vara och inte behöva prestera en massa, då är ju just en resa perfekt, och om folk inte fattar det kan dom inte veta hur det känns att förlora någon närstående och dom måste vara väldigt känslokalla också.
Man kommer nog aldrig sluta vara ledsen över en sån här sak men med tiden blir det iaf lättare att själv bestämma när man måste få ut det där värsta med sorgen och resten av tiden kommer man vara glad och lycklig. Men det tar ju tid att komma dit.
Så starka ord, började själv gråta.
Tack för att du delar med dig – inte bara av allt det fina och vackra och härliga, men också av det tunga, mörka, förfärliga.
Inspireras av dig på så många plan. Kan inte föreställa mig hur svårt du måste ha det just nu, att försöka gå tillbaka till en vanlig verklighet när inget längre är som vanligt. Hoppas bara du fortsätter hålla ut, fortsätter försöka orka en dag i taget. Och när du inte orkar hoppas jag du förstår att alla åtminstone halvt vettiga människor här ute har full förståelse för det.
Stora varma kramar ditt håll, det kommer bli bättre.
Fina du ❤ Det gör Så ont i mig att läsa detta. Inte bara pga idioterna som ifrågasätter din sorg men just pga din sorg. Känslan när luften går ur en och man inte hittar andan, när det gör så ont att man inte vet vart man ska ta vägen. Jag vet hur det känns. Jag ville bort från verkligheten i flera månader, tappade intresset för människor runt omkring mig och bar på en så hemsk ilska att jag trodde jag skulle gå sönder innifrån. Trots detta så fanns de dagar när jag log, eller skrattade eller såg framemot något. Jag firade tex midsommar helgen innan pappas begravning och var brudtärna helgen efter. Men jag klarade inte av verkligheten på flera månader efter. Jag tappade fotfästet. Blev uppdragen från roten.
Så, bara det att du, fina Kenza, är tillbaka på jobb och vill och kan, ta hand om och hjälp av, dina nära och kära, är i mina ögon så förbannat starkt gjort! ❤ Det är inget dåligt med att ha bra dagar och helt naturligt att ha dåliga. Låt det bara ta den tid det tar. Det blir bättre, jag lovar. Sorgen och längtan efter någon försvinner aldrig, men den byter form. Tänk det som att den går från att vara en stor tung sten i ditt bröst till att bli en liten finslipad diamant som finner plats i ditt hjärta. ❤ På så sätt har du pappa alltid med dig, även om det inte gör lika ont.
Styrkekramar till dig gumman!