.
I lördags så somnade min pappa in. Vi trodde att vi hade lite mer tid kvar, men han fick en infektion och var redo att lämna. Det hela gick väldigt fort och pappa led inte. Men sorgen är ofattbar… Jag hade vant mig vid att ha honom i mitt liv igen. Prata med honom. Krama honom. Skratta med honom. Och nu är han borta igen. Jag går sönder.
Nu har han fått ro. Han har inte ont längre. Jag hoppas han är lycklig.
Vila i frid baba, jag vet att vi ses en dag igen.
My father passed away on Saturday. We thought we had a little more time, but he got an infection and was ready to go. It all went very fast and dad didn’t suffer. But my sorrow is deep.. I got used to having him in my life again. Talking to him. Hugging him. Laughing with him. And now he’s gone again. My heart is breaking.
He’s at rest now. He is not in pain anymore. I hope he’s happy.
Rest in peace baba, I know we will meet again one day.