Search Results: min pappa

* this post contains adlinks for Nelly.com

Jacket HERE, pants HERE, cap HERE, sneakers HERE (reklamlänkar/adlinks)

Såhär såg jag ut igår! Längtar tills man kan gå klädd såhär utan att behöva ha fuskpälsen över. :-)) Fint med lilla örat som sticker fram också……haha. Det blir typ alltid så när jag har keps.

Fredag idag och jag sitter på tåget påväg ner till Malmö. Ska tillbringa helgen hos min syster och barnen! Barnen har jag inte träffat sedan de var uppe vid jul och min syster såg jag sist i slutet på januari när vi begravde pappa i Marocko. Det har varit rätt tufft att inte ha min storasyster nära under denna tid efter hans död för hon (och vår bror) är ju egentligen den enda som kan förstå hur jag känner och mår, men nu får vi äntligen kramas igen. <3

// This is what I looked like yesterday! Can’t wait to walk around like this without the faux fur over. :-)) Pretty with that little ear coming out……haha. It always happens when I wear a cap. 

Friday today and I’m on a train to Malmö. I’m gonna spend the weekend with my sister and the kids! I haven’t seen the kids since they were in Stockholm at Christmas, and I haven’t seen my sister since the end of January when we buried our father in Morocco. It has been pretty tough to not have my big sister around during this time after he passed because she (and our brother) is actually the only one who can understand how I feel, but now we will finally hug each other again. <3

Igår var det dags att överraska Dani som fyller 27 idag! Jag hade haft en dålig dag och var nära på att ställa in för jag kände att jag inte hade orken till att vara social, men sedan bara bestämde jag mig för att jag skulle må bra och ha kul. Och det funkade. Så jag torkade tårarna, tog en dusch och gjorde mig i ordning.

// Yesterday it was time to surprise Dani who’s turning 27 today! I had a bad day and I almost cancelled because I felt that I couldn’t find the energy to socialize, but then I just decided that I was going to feel good and have fun. And it worked. So I wiped my tears, took a shower and got ready.

Har inte varit ute på ett tag så jag hade INGEN aning om vad jag skulle ha på mig, men rotade fram en fin topp från NLY Trend ur garderoben, ett par svarta jeans och mina favvoboots från Ivyrevel. Min stora rosa fuskpäls från H&M på det pga SÅ FAKKING KALLT. Hur orkar folk festa på vintern haha, vill bara stänga in mig framför brasan.

// I haven’t been out for a while so I had NO idea what to wear, but in my closet I found a top from NLY Trend, a pair of black jeans and my favorite boots from Ivyrevel. And my big pink faux fur from H&M because it was SO FAKKING COLD. I don’t know how people go out and party in the winter haha, I just want to stay inside infront of the fire.

I öronen hade jag finfina örhängen från Sophie by Sophie. Och titta, pallade till och med sätta på lite singelfransar! Kul att klä upp sig och göra sig fin.

// In my ears I had these pretty earrings from Sophie by Sophie. And look, I even put on some single lashes! It was fun to dress up and make myself pretty.

Mötte alla tjejerna (förutom Dani) hemma hos Kickan, och sedan kom Dani och då hoppade vi fram och skrek! Efter lite bubbel gick vi ner till ART där Hanna hade bokat bord.

// Met up with all the girls (except Dani) at Kickan’s place, and then Dani came and we jumped out and screamed! After some champagne we went down to ART where Hanna had booked a table.

Där äter man popcorn i väntan på maten och sedan delar man på en massa smårätter. Tjejerna shottade loss men jag nöjde mig med ett halvt glas rött till maten. Som ni kanske märkt så dricker jag väldigt sällan alkohol och jag har också en gång för alla slutat röka helt (är inne på min tredje månad utan ett enda bloss), dels pga sköldkörteln och andra hälsoproblem men också för att det känns så fel efter pappas bortgång. Jag har alltid fattat att det är farligt att röka, men det är inte förrän pappa blev sjuk i lungcancer som jag såg det på nära håll. Det är fruktansvärt. Även om jag för det mesta bara feströkt (och “semesterrökt”….) så är det inte värt det. Jag blev lite sugen igår till vinet, så därför kommer jag fortsätta undvika alkohol också.

// We had popcorn while waiting for the food and then we shared a bunch of small dishes. The girls did lots of shots but I was happy with a (half) glass wine with the food. As you might have notice I rarely drink alcohol and I’ve also quit smoking completely once and for all (I’m on my third month now without a single smoke), partly because of my thyroid and other health issues, but also because it feels so wrong after my father passed. I’ve always known that smoking is bad, but it wasn’t until my father got sick with lungcancer that I saw it up close. It’s horrible. Even though I mostly smoked when I partied (and on vacation…) it’s not worth it. I almost wanted to smoke yesterday with my wine, so that’s why I will continue to avoid alcohol as well.

Jag och födelsedagsbarnet! <3 Jag retar henne för att hon är äldre än mig. Jag är ju bara 26….. 1,5 månad till. Uhh.. När blev vi så gamla?

// Me and the birthday kid! <3 I bully here for being older than me. Cause I’m only 26….. For another 1,5 month. Uhh.. When did we get this old?

Min lilla Humlis och jag. Har fortfarande inte vant mig vid att ha henne på svensk mark. Och snart flyttar hon till Vasastan också. DRÖÖÖÖÖM!!!

// My little Bumblebee and I. I’m still not used to having her here in Sweden. And soon she will be moving to Vasastan as well. DREEEAAAAM!!!!

Efter middagen åkte vi till Berns där bästa Zara Larsson hade konsert! Vi kom dock försent så vi såg bara de sista låtarna haha, så tråkigt. Men hon var grym som alltid. Efteråt drog vi vidare och dansade en sväng och vid tolv någongång drog jag hem och somnade framför en film bredvid Aleks och Mani. :-)

Är glad att jag orkade ge mig ut en sväng, träffa vänner och skratta. Det var välbehövligt.

// After dinner we went to Berns where the best Zara Larsson performed! We got there a bit late though so we only saw the last songs haha, so sad. But she was awesome as always. After that we went dancing for a little while and after midnight I went home and fell asleep infront of a movie next to Aleks and Mani. :-)

I’m glad I went out for a while, met friends and laughed. I needed it.

An afternoon at JBR beach

Vi har det bra här. Vi softar mest, äter mat och lyssnar på podcasts. Det känns konstigt att se bilder på mig själv där jag skrattar, för jag mår fortfarande dåligt. På dagarna när vi sysselsätter oss så lyckas jag tänka på annat men sorgen slår mig fortfarande flera gånger per dag. Vid varje böneutrop så kastas jag tillbaka till pappas begravning och på kvällarna när jag försöker sova så bränner tankarna i huvudet. Jag kan inte fatta att det gått en månad nu.

Jag vet inte varför jag skrev detta, det här inlägget skulle ju handla om vår eftermiddag på stranden i förrgår. Men någonstans känner jag mig väl tvungen att förklara varför jag fortfarande är lite off eftersom jag fått kommentarer om det. “Varför uppdaterar du så dåligt? Varför tar du så dåliga bilder? Varför gör du inga vloggar? Du har blivit så tråkig!” Ja, jag ber om ursäkt för det. Men vissa dagar får jag ge alla mina krafter till att samla mig och sluta gråta och då är det inte så lätt att ta upp kameran eller sätta sig och skriva om sin dag. Jag trodde att ni alla förstod det. “Du ska ut och resa, har du redan glömt din pappa?” Jag fattar att ni kanske tänker att jag mår bra nu för jag lägger upp bilder där jag poserar och ler. Men jag mår inte bra, inte på långa vägar. Jag försöker bara gå tillbaka till mitt jobb och vanliga liv men vissa dagar går det inte att låtsas. Vissa dagar äter sorgen och saknaden upp mig och jag skriker efter pappa tills jag knappt kan andas. Vissa nätter får Aleks ligga uppe och hålla om mig för att jag gråter hysteriskt. Vissa stunder känner jag att ingenting spelar någon roll längre. Jag har inte sörjt färdigt och jag måste få göra det. Vill jag ena dagen sysselsätta mig med jobb & blogg och andra dagen stänga in mig hemma så måste jag få göra det. Jag ber er bara ha överseende med det och tänka steget längre innan ni skriver något som kanske sårar mig.

PS. Vet också att ni är många många fler som både kommenterar och mailar massa fina ord och stöd och det är ni som får mig att fortsätta. Tack. <3

// We’re having a good time here. Mostly just chillin, eating food and listening to podcasts. It feels weird to see photos of me where I’m laughing, because I’m still not ok. During the days when we do stuff I manage to get my mind on other things, but my sorrow still hits me several times a day. At every call to prayer from the mosques I get thrown back to my fathers funeral and in the evening when I’m trying to fall asleep the thoughts are burning inside of my head. I can’t believe it’s been a month now.

I don’t know why I wrote this, this post was supposed to be about our afternoon at the beach the other day. But somehow I feel that I need to explain why I’m still off since I get comments about that. “Why do you update so bad? Why are your photos so bad? Why don’t you make any vlogs? You have become so boring!” Yes, I apologize for that. But some days I have to use all my power to get myself together and stop crying and at that time it’s not easy to pull my camera or sit down and write about my day. I thought all of you understood that. “You’re going on a trip, have you already forgot your dad?” I get that you might think that I’m fine now because I post photos of myself posing and smiling. But I’m not fine, not at all. I’m just trying to go back to work and my regular life but some days I just can’t pretend. Some days the sorrow eats me alive and I keep yelling after my dad until I can barely breathe. Some nights Aleks has to stay up and hold me because I’m crying hysterically. Some moments I feel that nothing matters anymore. I’m not done mourning and I need you to let me mourn. If I want to keep myself busy with work & blog one day and the next day hide at home I need you to let me do that. All I’m asking is for you to keep this in mind and think one step further before writing something that might hurt me.

PS. I know you are many many more who both comment and e-mail me lots of kind words and support and thanks to you I continue doing this. <3