IN BIG NEED OF A CHANGE
Photos from our Revelista tumblr
Länge sedan jag nattbloggade, men jag kan inte somna. Sitter i mörkret i mitt vardagsrum och funderar över livet. De senaste veckorna så har jag varit i en rejäl svacka. Inte bara vad gäller bloggen & mitt jobb, utan hela mitt liv. Jag vet inte vad det är, men jag har känt mig ledsen och omotiverad till…..allt. Jag trivs i mina relationer med pojkvän, vänner & familj så det är inte det. Men det känns som att något fattas, att jag inte är helt nöjd med hur mitt liv ser ut, men jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som är fel. Jag är bara 23 år gammal, men ändå känns det som att åren går så fort och att jag snart kommer sitta här och ångra att jag inte gjorde si och så. Det känns som att jag kastar bort min tid här på jorden. Men vad är det jag saknar? Vad är det som fattas? Vad vill jag? VEM är jag? Kommer man någonsin veta? Kommer man någonsin känna sig helt nöjd? Är det ens möjligt att vara lycklig jämt? Eller är det en känsla som kommer och går, precis som alla andra känslor?
Jag vet inte. Kanske det är lite vinterdepp. Kanske jag bara behöver komma iväg lite, bort från kontoret och bara få vara jag en stund.
// It’s been a while since I did a night blog, it’s almost 2 am and I can’t sleep. I’m sitting here in the dark in my livingroom and thinking about life. The last couple of weeks I’ve had a big downperiod. Not only when it comes to my blog and my job, but my whole life. I don’t know what it is but I’ve been sad and unmotivated to….everything. I’m satisfied in my relationships with boyfriend, friends & family so it’s not that. But it feels like something’s missing, that I’m not completely satisfied with the way my life is, but I can’t really understand what’s wrong. I’m only 23 years old, but still it feels like the year’s are passing by so fast and that I will sit here soon and regret that I didn’t do this or that. It feels like I’m wasting my time here on earth. But what am I missing? What do I want? WHO am I? Will I ever know? Will I ever be completely satisfied? Is it even possible to feel happiness all the time? Or is that a feeling that comes and goes, just like all the other feelings?
I don’t know. Maybe it’s just a bit of a winter depression. Maybe I just need to get away a little, out of the office and just be me for a while.
302 Comments
(Your IP-Address will be registered. Comments which are seen as offensive towards me or people close to me will be deleted. Spam and link-filled comments will be removed.)
Ibland är man ju bara deppig utan någon direkt orsak. Det vore rätt onormalt att vara glad och nöjd hela tiden. Tror inte heller att du är immun mot saker som händer i världen eller som hänt dig tidigare i livet.
Blir lite irriterad när folk säger att man ska muntra upp sig själv när man känner sig nere, visst det kan man absolut göra men då får man deala med “mörkret” senare. Ibland måste man bara få vara trött, ledsen, grinig och ta ett steg tillbaka. Kanske för att hämta nya krafter?
Man behöver inte vara så mycket hela tiden. Prestera i allt. Oavsett om det är att laga mat eller vara duktig på sitt jobb.
Sen finns det såklart gränser för hur deppig man får bli innan man behöver gå och prata med någon utomstående.
Jesus is The answer.
yes, happines is feeling that comes and goes, just like all the other feelings. BUT…
I think that you should be grateful to God, universe, whatever you believe for everything you have Kenza.
you are soo lucky girl! dont worry, you should be proud of yourself, you are young, let it be- life is too short to spend it at war with yourself.
kisses xoxo
I don’t really know you, aside from what I learn through your blog, but it seems to me you’re in need of a challenge.
You have a successful business/blog, are happy with your relationships, appear to have enough money to live a rather confortable life, you travel a lot… and you’re still in your early twenties. There are people who struggle their whole lives to get where you already are and many (most) never do. And that, I believe, is the problem. Human beings thrive when they’re faced with a challenge, when they have to fight hard for something they’re passionate about, and I suspect that might be what you’re missing. So yes, I do agree you need a big change. Think about what you’d really like to do, even if you don’t know it yet, and go for it. Maybe you could go back to school and learn about something you’re really interested in, or you could start another business in a completely different area, or you could take some time to travel around the world. The possibilities are endless. Above all, if what I’ve just said is indeed the reason why you’ve been feeling the way you have, you need to find something you feel truly passionate about. And remember that people can feel passionate about different things, particularly as the years go by.
skaffa barn! :)
Må ALLAH vägleda dig! Islam är din räddning
You’ve been talking about discovering your other background side lately… You’re half Morrocan and you know nothing about your heritage. Maybe explore it? Go to see your family, cousins? You can create bonds with them. I know its not easy as ive cut ties with all my cousins because of family stories, but you can try. Much love x
Hey Kenza,
I really understand you. For weeks now I feel the same and I noticed it always comes this time of the year. But I think this is something to get through with the help of some me time, in your case the vacation sure will help and time. I really hope, you’ll start to get better soon and be able to enjoy some Christmas time :-)
Love, Jasmin
Hej Kenza, jag vet inte om du kommer läsa detta men jag tänkte ändå att jag vill skriva till dig. Jag vill skriva till dig som en syster eller någon jag bryr mig om. Nu är det så att jag är muslim och VARJE gång jag festar för mycket, gör saker som man borde egentligen inte göra känner jag mig tom.
Även om alltid går bra både skola, jobb, familj och vänner relaterad, jag känner mig helt enkelt tom! Jag brukar vakna mitt på natten och känna en stor fett ångest som kryper fram. Ångest pga att det känns att jag kommer ångra mig när jag ser på mitt liv när jag är 80-90 år.
Ett tips du är en open minded person, varför inte läsa koranen eller prata med någon som är troende. Varför inte, tro mig du kommer känna en lycka som är obeskrivlig. För mig ihågkommelsen av Gud ger mig ron och glädje som materiella ting kan inte köpa.
Du vet aldrig väl vad som kommer hända men varför inte bara testa.
Jag skriver till dig som sagt som till min egen syster, läs mer om Gud för att tro mig du kommer hitta den inre glädjen som dödar ångesten som detta liv ibland medför med sig. Puss, ta hand om dig!
Vill påstå att det låter lite som höstdepp. Känner lika just nu och är 32 år… Och väldigt många i min omgivning känner sådär just nu. Någon blandning av att man saknar det som va, och det som man inte kan sätta fingret på, blandat med lite sorg… Märklig känsla.
Hey Kenza,I think it´s interesting that even you,a person who seems to have it all,or at least a lot of the things most people would wish for, still becomes unhappy and down from time to time.But I guess that makes you only human.I´ve actually talked about this so called “Quarterlife Crisis” with a girl yesterday.I´m 24 and I think many people (me included) at our age, are actually feeling like there´s something missing in their lives.I think the fear of growing old too fast and missing out on something is just too overwhelming for us.The fear of not living life to the fullest can be very scary sometimes,especially nowadays with all the media,blogs,facebook,instagram and so on.It was probably a lot easier being happy and thankful for life back then when people weren´t confronted with the “beautiful” life of others, wondering if their life will ever be this “fun”.I´m not different, I can be extremely happy on one day and totally sad on the other day. I do get angry,sad and also jealous from time to time…but I guess that´s natural and I think everybody does.I have huge dreams too and so many things I wanna do in life,but other than you, I´ll have to work many more years to fulfill most of them.No offense but I´m sure there are loads of people out there who envy you for everything you have and for everything you´ve already achieved in your life at such a young age.So try to be proud and thankful for it,because,you are very lucky.
I guess one of the hardest things in life is to be happy and we´ll probably never achieve complete happiness.That´s why all of us should stop thinking too much,stop comparing our life with the lives of others and start giving our own life a meaning and make it as good as it can be.
As for my part,I´m working on it as long as I live.
Jag vet inte vad livet är värt. Jag kan inte säkert veta vad som kommer efter. Jag vet inte om det jag gör med mitt liv är det som är menat, eller om jag sliter ut mig i onödan för till slut tar livet en annan vändning. Jag vet inte. Jag vet bara att allt jag kan göra är att lägga mitt liv i Guds, Jesus händer, och fortsätta. Jag tänker ofta som du gjort inatt, och tror inte att du kommer finna ditt svar bland modebloggar eller resor omkring världen. Du kommer heller inte finna den hos din älskade.
Oavsett vad vi vill så flyger tiden förbi oss, och vare sig vi fruktar något framåt eller längtar till det, så stannar inte tiden för någon av oss. Tror att du som kommit från en tuff barndom etc, känner dig tom med allt detta ytliga. Du behöver mer. De som levt hela deras liv och är födda med de pengar du har idag och den livsstil du lever, de kanske aldrig ifrågasätter det. Tror genuint att det du behöver är att komma ut och hjälpa andra. Besök fattiga barn i byar, hjälp till med välgörenhet och håll på med något som du kan brinna för (förutom mode). Jag håller på med organisationen Terrafem just nu, och det känns skit bra!!
Gör något meningsfullt för andra utanför din bekantskap, så kommer du se mening med livet. Hade jag haft 1/10000000 av de pengar du har, hade jag aldrig tvekat…! <3<3<3 puuss
I have felt this way at times! It comes and goes. I think it is the weather. Winter sucks!
åh så jag känner igen mig <3 Alla mina äldre vänner och släktingar säger att 23/24 är den absolut jobbigaste åldern, velande, sökande.. det är svårt.
Till alla er som säger att ni inte trodde att någon som Kenza kunde känna såhär med tanke på allt hon har vad gäller pengar, boende, karriär osv. snälla läs denna text:
“If you look at the fact that you have a roof over your head, food to eat, that you are young and beautiful and live in a peaceful land, then no, you have nothing to be sad about. But the fact is, we are not only a physical body, we have souls too, and sometimes our souls get sick. If you break a leg you don’t just say ‘I have no reason to have a broken leg’ and ignore it; you seek help. It’s the same when your soul gets hurt. Don’t apologize for being sad.”
Reflektera lite. Och kram till dig fina Kenza <3
Jag tror att vi strävar efter ett omöjligt ideal, att lycka är den enda känslan som vi ska ha. Jag tror att alla känslor är lika viktiga, samhällets norm har tyvärr kanske lärt oss att vara rädd för det mörka man ibland känner och tänker.
Men precis som att skratt och lycka behöver bubbla upp så måste kanske sorg, rädsla, vemod, ångest och andra mindre behagliga känslor också få utrymme hos oss? Då kanske det inte blir lika dramatiskt när man accepterar och välkomnar dom än att man istället räds dom? Jag vet inte, men det är vad som har funkat för mig när jag har haft mina svackor..
Du är helt underbar! Jag förstår vad du menar .. Din “själ” har inte hittat sinnesro för jag känner igen mig i ditt inlägg. Det går att mätta den för stunden men sen känns det tomt igen! De som säger att ditt liv är perfekt och att du borde vara lycklig skulle aldrig förstå dig! Du behöver inre frid och inga pengar i världen kan hjälpa dig utan du måste prioritera dig själv och se vad som är viktigt i livet bortsett från kläder och sjö ytlighet! Tack för det underbara inlägget. Vi är alla människor i slutändan ..
Jag tror inte du kommer läsa min kommentar men jag skriver ändå. Jag känner en stark känsla när jag läser det du skrivit. Du saknar gud. Jag tänker inte predika om någon religion för det är något jag tycker du själv ska hitta. Men jag har sett många som du. Speciellt en tjej som var vän till min syster, hon hade allt en tjej kan tänka sig vilja ha men hon var aldrig nöjd. Tills jag en dag såg henne med en bok i handen. Koranen. Hon var så lycklig. Hon berättade att hon äntligen hittat meningen med livet. Jag är själv muslim men inte praktiserande. Men varje gång jag känner att jag är instäng i min egna kropp så söker jag mig till gud o får alltid samma varma känsla i bröstkorgen.. Av att jag är fri.
Så mitt råd till dig, sök gud, vart du än är, när du än känner för det och då, se om du kan hitta det dom saknas. Lycka till :)
tror vi alla känner så imellan åt. jag har märkt med mig själv att jag tänker väldigt mycket på att aldrig ångra att jag inte gjorde en viss sak, men hur ska man alltid veta vad man vill.
Sorry, but I dont feel sorry for you.
You have everything any other human dreams to have: money, love, health, beauty. youre very successful and youre just 23. I find quite unfair for the rest of the people to come to your blog, full of expensive things, travels, and a wonderful life to see you complaining. Most of the people struggles to pay rent, some of us like me feel lucky to have the opportunity to get some new clothes from H&M once every two months.
If you are not happy with it, be respectful and talk with someone like your boyfriend or your mum, first of all because they will actually help you more and second because is hard for other people to see you complaining about your perfect life, Kenza.
Europe is on crisis, people struggles and you are complaining. Think about it twice next time before posting it.
Jag var vilsen tills jag fick min underbara dotter. Kapitlet före hon kom till oss var jag ganska färdig med och trodde inte ett barn kunde rädda mig (visste inte ens att jag behövdes räddas)
Jag får rysningar, ända in i benmärgen när jag läser kommentarerna kring att “skaffa bebis” och att hitta Jesus/Gud osv. Eller för den delen; Ni som skriver om att vara tacksam (och/eller att Kenza är otacksam). Jag skulle vilja skriva att det är högst normalt, oavsett var man är i livet, att ibland ifrågasätta sin egen existens. Och då tänker jag främst på vilken uppgift man egentligen har här på jorden? Jag tror, som flera andra, att det dels bottnar i den mörka perioden vi befinner oss i – det blir svårare att se ljust på saker och ting, dels så tror jag att det är något som kommer med åren. Nu är du ju inte när gammal, Kenza och du har upplevt långt mycket mer än många av oss hinner med på en livstid vilket i sin tur säkert kan skapa inre konflikter. Nej, man hittar inga svar hos Gud (för den sakens skull) eller i att skaffa barn. Låt det ha sin tid istället, det kommer gå över och kanske har du hittat något svar under tidens gång. Att du faktiskt gör en enorm skillnad hoppas jag att du ser, för många kvinnor och tjejer – det går att både vara smart, vacker, framgångsrik och jordnära. Det – för mig – är en enorm prestation.
/Linda
det är ingen påtaglig skillnad, man går till jobbet på samma sätt som man gjorde när man inte tänkte såhär, man träffas och skrattar med sina vänner på samma sätt som man gjorde när man inte kände såhär, man går och tränar pluggar osv. Men ändå är det en skillnad, man känner sig tom. Jag vet inte heller, jag undrar om någon verkligen vet. Men visst känns det som att dagarna springer iväg och att man inte hinner med. Man fattar inte vad som händer. Jag vill bara stanna upp, trycka på en paus knapp och reflektera. Bara så du vet så är du inte ensam om att känna dig vilse, hoppas det hjälper lite.
att bara låta sig själv förstå att något är fel tror jag betyder att du är påväg till platsen du söker. Du är en sådan inspo och jag vet inte hur många gånger dina inlägg verkligen berört mig i hjärtat. Vem vet, det du saknar kanske är en mini kenza <3
Låter fullt vettigt att ha tankar som dessa – en del av livet. Brukar reflektera då och då över mig själv – hitta mig själv och vad jag brinner för. Jag är bara 21 men jag känner att jag börjar närma mig, jag vill göra världen till en bättre plats (låter klyschigt jag vet), men det känns som meningen för mig. Det finns så mycket hat från människor om kön, sexualitet, etnicitet, klass m.m.. och inte tala om alla dessa normer och krav! Det är några anledningar till varför jag utbildar mig till förskollärare. Att vara lärare och hålla på med musik är min mening med livet, något jag känner väldigt starkt över. Det gäller att reflektera & filosofera. Det är en process i sig och det är okej :) man ska ta sin tid för att finna sig själv.
Alltid saknas något i ens liv. Att vara så stor och stark som du är konstant är påfrestande. Tror att de kommer må bättre efter en kort semester. Brukar vara så :)
Okay, for some reason I just feel the need to give my thoughts on some of these comments. I have three things to say:
1. For you people who say “Kenza, you have everything a humanbeing could dream of. You have no reason to be unhappy or even feel the slightest dissapointment. You have money, fame and beauty, so why are you complaining?” This has NOTHING to do with happiness. Money, fame and beauty can’t provide you happiness even if some people seem to think that way. I can promise you, even the richest, most famous and most beautiful people in the world feel like shit sometimes. You can be unhappy wherever you are in the world. Happiness is a feeling, it’s not something you can point your finger to and say “that’s what I want” and then get it.
2. I’m sure religion gives a lot of people a feeling of happiness and makes them feel like they found the purpose in life, but you can’t just tell a person to “go find God/Jesus/Allah and then you’ll be happy with your life”. It’s not that easy. You can’t force yourself to believe in something, that’s not faith. I think faith is a good thing to have if it makes your life feel purposeful, but that doesn’t mean I can just tell myself to believe in something I don’t. Telling an Atheist they should believe in a higher power is just like telling a devoted Christian/Muslim that their god does not exist and they should stop believing. Live and let live. You believe what you believe, faith comes from within and not from what other people tell you.
3. In my opinion, the concept of “achieving happiness” is just an illusion. It’s a feeling, just like hunger or anger, it’s not a state of mind you can strive to achieve with your actions and then stay there for the rest of your life. Most of the things in life have both negative and positive aspects. Ofcourse, there are some people that are just genuinly happy people, but they also have bad things and bad days in their lives. I guess the difference is that they don’t focus too much on them. I’ve been trying for a long time to just be happy, but all my other feelings seem to get in the way all the time. Embrace your feelings. You feel the way you do for a reason, and you can’t just decide not to feel something because you don’t want to. Happiness is a tricky thing and the funny thing is that many times I realize afterwards that I was actually pretty happy at that moment even if at the time I was too busy focusing on other things than just enjoying. We people are just too complicated sometimes. I guess what I’m trying to say it’s okay to feel like this sometimes, you don’t have to fight it or do anything to fix it.
You’re looking for a meaning for your life, an effective contribution to this world. Social work willhelp you, help people in need, share your meals, give a stranger a smile on his/her face. That sure would help. It always does :)
Good luck !
xxx
Vill ge dig ett lästips som kanske kan ge dig lite ro eller inspiration, “Alkemisten” av Paulo Coelho. Annars kan det vara skönt att bara slappna av helt ibland, stäng av allt och gör något du tycker om. Kanske måla, läsa en bok, ta ett bad, lyssna på musik eller vad som helst.
Ville bara säga också att oavsett hur mycket pengar du än har eller hur perfekt ditt liv verkar så har du all rätt att vara ledsen, eller ha sådana här tankar, oavsett om vissa tycker att du ska vara “nöjd”. Alla har rätt att känna de dom känner oavsett vilka förutsättningar man har i livet.
Ta hand om dig!
Jag känner EXAKT som du gör och har gjort det till och från ett tag nu. Tror att vi går igenom någon sorts stressande 23års ålderskris haha.. Du är inte ensam iaf! Ta hand om dig .
Jag tror också som “trettio” skrev högst upp, att det är den andliga delen som fattas i ditt liv.
Jag är 20 år och mitt liv kändes också så precis som du beskriver det, jag hade allt jag ville ha förutom ro i hjärtat , det kändes alltid som om någonting fattades… fram tills mitt hjärta hittade hem för ca 3 år sen, nämligen till islam.
Så för min del var det absolut det andliga som fattades, jag hoppas att din själ också kommer till ro en dag.
Peace <3 / um Yusuf
Besök min blogg! Lämna gärna en kommentar, eller bara luta dig tillbaka och läs!
http://blogg.improveme.se/natalieandersson/
Hej Kenza!
Helt otroligt, men jag har känt exakt likadant den senaste tiden. Jag bor i Californien sen 4 år tillbaka, som alltid varit min dröm och jag vill fortfarande bo här. Jag har vänner, ett jobb, en otroligt stöttande familj hemma i Sverige och är en bubblig tjej utåt sätt. Men ändå har jag varit i den här svackan. Och det är så svårt att ta sig ur den när man inte kan sätta fingret på vad det är haha!
Men vet att jag kommer ta mig ur den, och är lika säker på att du kommer göra det, sådan stark tjej som du är! :)
All kärlek,
Madeleine
Hej Kenza!
jag undrar om Andreas Wijk någon gång har nämnt Hillsong för dig? Om han har det kanske du vet lite vad det är. Du kanske vet att han har en tro på Gud, Jesus Kristus och hur hans tro påverkar hans liv. Nu vet inte jag hur öppet han pratar om det eller om han har berättat om det för dig men jag tycker att du borde fråga honom om vad han tror på och om Hillsong.
Hillsong är en evangelisk kyrka som finns i flera städer i olika länder, som Stockholm, London, New York, Sidney, Paris, mm. Deras syfte och fokus är att sprida Guds ord till oss, vanligt folk, på ett vardagligt sätt/språk.
När man tänker sig en kyrka föreställer man sig en fin byggnad, man ska vara tyst när man är där inne, det är en massa regler som man måste följa, man förstår inte riktigt vad prästen säger och att bara gamlingar går dit.
Men kyrkan ska egentligen vara mycket mer än så, det ska vara en plats där man blir fylld av kärlek och visdom av Gud, man ska träffa nya människor, lovsjunga, inte bli dömd, vara precis den man är och vill vara. Tyvärr görs detta inte i dom religiösa kyrkorna, vilket har gett kyrkan en helt fel bild.
Hillsong har nu i tre söndagar sänt gudstjänster på SVT2 där man får en inblick på hur det kan vara en söndag i vår kyrka. Den sista är i morgon (30/11) klockan 10.05 på SVT2. Dom andra avsnitten som du har missat kan du kolla på SVT play, där den är etta på topplistan!
Jag tror inte att det är av en slump tusentals människor i Stockholm går till kyrkan varje söndag av egen vilja utan jag tror att dom har hittat något som dom inte kan leva utan, Jesus!
Du satte precis ord på det jag också känner!!! ….. Och har känt från och till ända sen jag var liten (27 nu!) ….. Fan svårt jobbigt ;( vet inte vad man ska göra riktigt hellert?! Säg till om du kommer på nån bra lösning!
Hej Kenza!
Jag undrar om du har pratat med Andreas Wijk om hans tro på Gud, Jesus Kristus. Har han nämnt Hillsong för dig någon gång? Jag vet att folk kan bli rädda när man nämner ordet kyrka, vilket Hillsong är. Varför man blir rädd för det är för att man har fått en helt fel bild på det. När man tänker på en kyrka tänker man på en fin byggnad, det ska vara knäppt tyst, man måste följa en massa lagar och regler och att bara gamlingar går dit. Jag kan bara säga att så ser inte Hillsong ut. Där samlas människor i olika åldrar, förvånansvärt många unga, frivilligt och med egen vilja varje söndag för att prisa och lovsjunga Gud. När jag säger lovsjunga menar jag inte tråkiga och uttjatade låtar som man somnar till, utan riktigt bra pop låtar. (Du kan gå in på Spotify och lyssna på dom).
Hillsong finns i många städer, som Stockholm, London, New York, Paris, Sidney, LA, mm. Om du vill få en inblick på hur en söndag kan vara kan du kolla på en gudstjänst från Hillsong som SVT har filmat och visar på söndagar klockan 10.05 på SVT2! Den sista är i morgon (30/11). Dom du har missat kan du kolla på SVT Play och den ligger etta på topplistan!
Jag tror inte att det är av en slump tusentals människor i Stockholm går till kyrkan varje söndag, dom hittar helt enkelt något där som får dom att stanna, tro och leva för! Jesus!
Ta ett snack med Andreas och våga fråga!
Ha det bäst!
du behöver Allah i ditt liv
En bebis kanske? Meningen med livet är att skapa och forma liv, och inte bara ditt eget. Du har ju Mani, men han är en gammal bebis som du tyvärr inte kommer att ha med dig livet ut. Du kanske behöver någon annan att se efter än bara dig själv, om du förstår vad jag menar. Du skulle vara en otroligt bra mamma enligt mig, och Aleks en bra pappa! Hoppas att du finner det du saknar! All lycka till dig fina Kenza!
jag tror den där känslan slår till hos alla ibland, men jag tror att det som gör det bättre är att förändra sin vardag. inte köra på med samma sak hela tiden, utan fylla sig med andra perspektiv. kanske inte jobba arslet av dig och istället njuta lite mer. ;)
Hej Kenza kan varmt rekommendera att gå in på jw.org, har hittat så mkt som hjälpt mig om olika frågor som, vad är meningen med livet eller helt enkelt “livetsstora frågor”. Hoppas det hjälper, kram! :)
http://www.jw.org/sv/publikationer/tidskrifter/g201411/sätt-att-bli-lyckligare/
Trots allt man har i livet, allt det fina som vi egentligen borde vara så lyckliga över att vi fått då inte ens hälften av alla människor i världen kan få det så bra som vi. Trots allt det, allt det materiella, bra relationer och bra jobb, tror jag inte man kan bli riktigt lycklig försen man finner något som är större än detta. En mening med livet. För inte kan det vara att man ska ha ett stort fint hus, några vänner man kan gå ut och äta med och en fin familj? Visst, det är underbart men är det verkligen allt? Vad händer efter livet? Blir det bara svart och allt stannar av? Är det så att vi bara har dom här åren och sedan försvinner allt?
Jag tror verkligen att man måste finna något större. En större mening. Med hjälp utav sin tro kan man komma så mycket längre. Att man vet att man är älskad, att man vet att det finns någon som ser efter en och som man kan be om hjälp när det är svårt, tufft och trist. Att man har något mer att luta sig tillbaks på.
Alla som skriver gå till islam bla bla, glöm det! det skulle aldrig aleks acceptera.
De som skriver gå på bio, middag, yoga, resa etc, nej! sånt gör hon redan och fyller redan positivt
Plugga, flytta. nej! det passar inte in i hennes liv och skulle förmodligen ej hjälpa —-> alternativen som finns
1 skaffa barn
2 psykolog (vilket hon har råd med)
Du har allt, men vad betyder det när du inte har hittat din andliga sida… Du behöver Jesus, Gud, i ditt liv för att det ska ha någon mening. Seek Him and you will find Him!
ÄR SÅ TRÖTT på folk som skall tycka att pengarna har en stor del av ens INRE att göra… Hon är en människa lika mycket som någon annan med mindre cäsh på kontot !.
Alla kommer till en gräns i sitt liv där man är totalt FUCKED UP !. Jag vet hur det känns för jag själv har vart där. När jag kom in i det året jag skulle fylla 25 år insåg jag VEM jag är, vilka mina riktiga vänner är osv, jag hittade mig själv helt enkelt. Jag trodde att jag var bruden som minglade omkring på PUSH i Göteborg. NEJ ABSOLUT INTE !! . OKLART men Hoppas du förstår jag vad vill säga med det. Någon gång i livet bör man göra förändringar, våga ändra livet !.
Try to get inspiration from myths, old tales, stories that always were told and will be told, because every human in the world can relate to them. What are they really about? Or just sit in nature by yourself and just be. No thinking, but beeing.
Hard times are the times you can lrean the most, you know that. The source of big thoughs and inspiration, maybe for your work or just for fun. Reseach out of your field! And you have already done the best you could do with the power of internet, you asked people some essential questions. You’re great at connectiong people.
Du kanske behöver en paus från allt? Gör det som känns bäst för dig. Om du känner att ta paus från jobbet och bloggandet och bara ta dig för dig själv, gör det! Ibland så behöver man bara ta tid och finna sig själv och inte gräva ner sig i jobb osv. Inte tänka på andra. Det är så svårt men ibland måste man det.
Jag har i stort sett gått in i väggen pga jobbet. Har mått riktigt dåligt under en långre period. Idag sa jag upp mig och är arbetslös. Men jag gjorde det som jag vet är bäst för mig själv!
Lycka till och krya på dig.
Kramar Mia!
Hi Kenza, after reading this text I recognized that it is time for you to go back to your roots in Morocco. Search about Islam and you’ll find yourself in safe. I can guarantee it. Today, media is turning Islam up side down. I know you can feel a bit of scare and of course nervous but try it. ALL this questions make sense and I asked this questions too. You’ll find the answers in Islam. I found it in Islam and I am very happy. Life has a meaning. It was one of my best decisions I made. Islam is not a barrier and it does not require many things from you. After searching and maybe visiting a mosque in Morocco you’ll find yourself in Islam. Take the opportunity. If you have any questions, let me know.
https://www.youtube.com/watch?v=-PqP0BCiTlE
Lots of Love to you.
xx
Lykke er noe som kommer og går. Dessverre er det ingen av oss mennesker som kan føle oss lykkelige hele tiden. Jeg aner ikke hva det kan være, men kanskje du skal prøve å tenke litt over det og finne ut av hva du vil med livet ditt og hva du eventuelt vil forandre om du føler noe mangler. Det ordner seg alltid for snille jenter :-)
Hej Kenza,
Jag har läst din blogg i flera år men aldrig kommenterat. Nu kände jag att det var dags!
Jag känner verkligen igen mig i dina tankar. Jag är 23 år gammal och har allting på det torra. Jag blev i somras klar med min utbildning som alltid har varit mitt mål. Nu jobbar jag på ett bra jobb och trivs väldigt bra. Jag bor tillsammans med min kille sen 3 år tillbaka som jag älskar över allt. Min familjesituation är bättre än på flera år och jag är ändå nöjd med vart jag har familj och även mina vänner. MEN jag är så kluven nu… Vad vill jag göra? Är jag redo för det här livet redan nu? Vill jag resa? Vill vi skaffa barn? Vill jag verkligen leva med denna man resten av livet? Vill jag verkligen jobba med det jag gör? Ska jag starta eget?
Jag vill verkligen ha en förändring även fast jag har det bra. Det känns som att jag är “mittemellan” ungdom och vuxen på ngt sätt. Det känns som att jag bara står och trampar. Ska jag köpa bil bara för att någonting ska hända? Jag behöver ju ingen bil. Ska vi köpa ny lägenhet fast vi älskar den vi har?
Jag hoppas att detta bara är tillfälligt och hör ihop med den dystra hösten! …eller så är det att man faktiskt är i den åldern där man faktiskt börjar bli vuxen på riktigt och ens val man gör nu kommer att spegla resten av livet. Just nu känner jag att jag vill stanna vid 23 år!
I think everyone goes through these moments every so often. It’s normal to wonder what your purpose is and the greater scheme of things in life. One thing I stay focused on that never steers me wrong is simply this : follow your bliss.
xo
V
http://www.lifeplus1.me
Jag är född i Sverige och har en helsvensk mamma och en amerikansk pappa, även fast vi väldigt ofta besökte USA under min barndom kännde jag ändå när jag var kring 16-17 år att jag inte hörde hemma i Sverige, på min 17 årsdag flyttade jag till USA och bodde hos min kusin i ett år, därefter flyttade jag till en egen lägenhet nära Beverlyhills, efter 3 år i USA började jag känna samma sak där, jag hörde inte hemma där häller, precis som du skriver började jag ställa frågor till mig själv om hela min existans, varför? Hur? Meningen med allt? Rätt? Fel? Helt enkelt ifrågasätta presic allt. Jag bestämde mig för att flytta tillbaka till Sverige, och konstigt nog kände jag ett lugn när jag hade gjort mig hemma i Sverige igen. 2010 träffade jag en fantastisk kille, vi flyttade ihop och 2012 år förlovade vi oss. Jag var ett stort frågetecken hela jag under sena tonåren, men med tiden försvinner dem mer och mer! Jag prövade mina vingar och vågade satsas genom att flytta till andra sidan jorden när jag var 17 och lämna min mamma, pappa, och lillasyster hemma i Sverige. Att vara ett ? Tror jag alla går igenom någon gång i livet och sättet jag tror man bäst tar sig ur ? Perioden är att göra de man tänker, hör man inte hemma där man är flytta, hitta en ny vän eller gör något du aldrig vågat tidigare. Att ha en sådan period kan vara fruktansvärt eller fantastiskt, de är de du själv som bestämmer. Att pröva sina vingar gör att man hittar sig själv tillslut och kommer fram till vad dom saknas och att förtränga gör att man tillslut blir instängd i sig själv om ingen närstående fattar läget.
Idag väntar jag en liten flicka som ska kika ut i februari och planerar ett bröllop till sommaren! Jag hittade vad som saknades i mitt liv och det var att våga och prova skapa en trygg miljö omkring mig även fast jag inte hade familjen nära och sedan familj och ett arbete med en plats dit jag gör varje morgon.
Du är en sån fantastiskt framgångsrik och smart kvinna så låt inte dina tankar störa dig! Gör nått galet eller leta efter grundorsakerna till varför du känner som du gör ❤️
skaffa barn/ ta tid för andlighet/ ta tid för dig själv verkar vara ett genomgående tema. Tycker verkligen inte att barn ska vara något man skaffar för att man känner att “något fattas” och tror inte heller att du tycker det. Men du kanske behöver tid att tänka igenom hur du verkligen känner. Om du vet att du har svårt att göra det så kanske du kan avsätta en viss tid varje vecka för att prata med en riktigt bra psykolog som kan hjälpa dig förstå vad det är du saknar. Jag tror att det skulle vara en grym investering i ditt psykiska mående!
Hallå!
Jag tror att om du börjar med lite mer givande till de som har det svårt, hemlösa, cancer osv och ordnar välgörenhetsprojekt så kommer livet att få en helt annan innebörd för dig och du kommer att känna att du behövs. Att livet blir mer givande!
Lycka till!
Kenza! Jag såg en bok de säljer på Urban Outfitters som heter “Make the most of your time on earth”. Kanske något för dig? Den är ganska rolig och kan kanske ta dig ur vinterdeppen :)
Kenza det GÅR att vara lycklig jämt! But you need God :)
Det du behöver kanske är personlig utveckling? Så var det iaf för mig. Jag mådde grymt dåligt förut och tvivlade verkligen på mig själv. Sen satsade jag på att lära mig webbutveckling och sökte till högskolan. Nu när jag kommit in så bara suger jag åt mig lärdomar som en svamp och älskar varje sekund. Även om mycket annat i mitt liv är lite rörigt så vet jag vad jag vill, jag vet vad som krävs av mig och jag har något att verkligen leva för.
Kan handla om vad som helst egentligen. Ha mer roligt kanske, resa mer, lära sig matlagning eller en kampsport eller fotografera. :)
I too believe that the feelings you have are completely normal. First of all, I wouldn’t say it’s possible to be satisfied and happy all the time. Even though it seems like you have everything, I know that feeling of inadequateness. Second of all, I think you need to give it some time. Accept that you’re in a bad period. Easier said than done, I know… But some pain is in a way “necessary”. It often has to do with one’s past. Old feelings can come up even though you’re not in the situation as when you first experienced them. I have come to accept that I can’t get rid of such feelings, they will come once in a while. I had a rough childhood with a mother who was an alcoholic, and I believe that created lots of feelings who have deep roots in me.
“Happiness is journey not a destination”
Hej Kenza,
Jag tror att många känner såsom du gör. Jag tror starkt på att kärlek är meningen med livet, men inte mänsklig kärlek, utan den kärlek som du får från Gud. Du tycks själv har upplevt att det materiella inte uppfyller dig och inte ger dig lycka, så vad har du kvar? Något som av många kan ses som något abstrakt och incke-materiellt men som jag kallar för Gud och som hjälpt MIG och min familj.Vad har du att förlora genom att vända dig till honom? (p.s han kräver ingenting tillbaka av dig och är barmhärtig :))
Förstår dig men ändå verkar du ha gjort mycket mer än oss andra som är äldre än dig :( jag har utbildat mig och har ett år kvar. Men ändå är jag kvar i Sverige och det känns som att jag inte levt upp till de mål och drömmar jag haft.
You need to come closer to God maybe , because when you get a taste of God goodness then his love will endure you forever :) And you won’t feel this anymore. Nothing in this world doesn’t matter if you don’t have God and live for him.
1 John 4:16
“And so we know and rely on the love God has for us. God is love. Whoever lives in love lives in God, and God in them.”
God bless you Kenza, I hope that this will make you search through God’s words and bring you closer to God so you’ll see his wonderful grace.
Trött på dem som skriver att religion är lösningen. Jag tror att i ditt fall så kan det vara att ditt liv är ganska monotomt? Allt du gör är för omvärlden, ganska ytligt. Det är mode, skönhet och snygga bilder. Du sparar pengar, men till din familj. Tänk om du kunde starta en fond eller bygga en skola i afrika, vara med om såna projekt och inte bara åka utomlands för att bli fotograferad till olika fashion-jobb? Bara en tanke. Minns när du va i Sydafrika och bjöd några barn på glass, kändes inte det bra? Ibland kanske vi som har det bra ska ge till de som har det sämre och på så sätt hitta mening med vårt liv.
From a 23 year old Canadian with not a care in the world.. i know exactly how you feel. We are part of a generation that makes us constantly look for more more more. Especially when beauty is what interests you, like myself, it can be so unfulfilling. All there is to do is keep being true to yourself and your loved ones and things will fall into place!! Big fan of your impeccable sense of style <3
Dear Kenza,
I follow your blog for years now. And you seem an ungrateful bitch with this post. Normal 23 year olds dont have own companies, a lot of money & so many other things that YOU ARE BLESSED WItH. They have shitty jobs at restaurants or some where else and are studying. THey dont have chanel bags and cant travel as often as you do. I have so many other examples, but im not going to write that down. THis is the first and last time i have commented on your blog. Get your priorities checked. And goddamn it be thankful for what you have.
du kanske är deprimerad? om du inte gjort det än kan det vara bra att prata med någon professionell
Det som känns tomt i dit liv kommer du aldrig kunna fylla med kläder,rikedomar,pojkvän eller något annat. Den ändå som kan fylla det hålet är Jesus!
Kram
Jag säger bara Islam. Detta är meningen med livet. Efter att ha bloggat i 6 år, vunnit priser och allt många drömmer om kommer du inte känna sann lycka förrän du vet vem Allah är. Vi skapades för detta.
Läser inte din blogg men hörde om detta. Tro mig… kärlek&meningwn är islam.
Känns som man är från födseln matad med info om vad man ska göra i livet och hur man ska va. Men när flyttat hemifrån och gjort sin grej ett tag så är det nog normalt att sen ifrågasätta, hur blev det såhär? Är detta mina val? Vem är jag? Vad är mina värderingar? – man vill hitta sig själv utan någon annans hjälp eller influenser. Fyllde själv 25 i år och har aldrig tänkt så mycket i mitt liv! Har förändrat livssyn oroligt mycket! Har hittat min sanning och spiritualitet, eller känner iaf att jag är på rätt väg! Lycka till!
Tro på Allah. Börja be dina böner. Hela denna jorden är skapad av Gud. Det enda som saknas i ditt liv är religion!!!!!
Som många skriver, det är inte ovanligt och tror att en behöver de där dipparna för att kunna vara tacksam för det en har! Själv sitter jag ju i och för sig i ensam i ett korridorsrum och även om våra liv skiljer sig mycket åt så sitter vi här i samma sits. Tänker ofta om man bara hittade någon att dela det man har med, men vet mycket väl att jag skulle få dessa känslor i alla fall. Kom precis hem från min andra långa tripp till andra sidan jorden, har fantastiskt familj och framförallt fantastiska vänner. Är hälsosam, ser ok ut (får ofta höra att jag ser bra ut men vad betyder det egentligen, knullbar?) pengar på banken och snart färdig med min drömutbildning, bokstavligen hela livet framför mig. Och jag har inte en jävla aning om vad jag vill göra med det! Men så är det ok att känna ibland, och då är det skönt att skriva av sig! Även om det är i någon annans kommentarfält! Lol. Nu ska jag ta tag i det där plugget jag skjutit upp alldeles för länge, och sedan se massa paradise hotel som jag missade då jag var borta (kom hem för inte ens två veckors sedan, och redan less kylan och mörkret!). Så löser jag mina dåliga perioder, är med fantastiska människor när jag orkar, och mycket tid i sängen med täcket uppdraget till näsan med serier rullandes. Och så en dag, så går det över, och man är på toppen igen! Så, gör det du orkar med människor som ger dig energi, och låt det ta sin tid! (Plus köp D-vitamin, köpte idag och håller tummarna att denna svacka faktiskt har sin förklaring!)
THE ONLY ONE WHO CAN SATISFY THE HUMAN HEART IS THE ONE WHO MADE IT
First – learn to be grateful for what you have.Imagine that you BF leaves you tomorrow? But you have him. Imagine that you are lonely, and that you don’t have anyone beside you. Why bad things should happen to us, so we can realize how happy we were?!
When you start to appreciate every little thing that you have in life, you will be more satisfied.
It’s hard, I know…when you have a lot, you need a lot. You are hungry for more to happen in your life.
But that’s so sad! Learn to be happy for the little things you have in life. Explore this world, on your own. Learn more every day! Smell the rain! Feel the people! Listen to them! Be true. Be true to you.
Maybe you are just bored. Maybe you need to broaden your perspective of life and views that you have.
Discover yourself girl, and what make you truly happy. And remember, discovering lasts the lifetime.
But that’s actually why this life is so fucking beautiful.
PS. Read some Buddhism facts. I’m not some kind of religious girl, but it really helps.
Hej Kenza,
Är ganska säker på att du inte kommer läsa denna kommentar med tanke på alla 260something kommentarer som du redan fått men jag vill be dig titta på en sak, eller läsa en bok som hjälpt mig och många andra. Du kanske t.o.m. hört talas om detta förut, vad vet jag, men kolla upp filmen eller boken som heter The Secret. Den hjälper mig när jag är nere, eller undrar om mitt liv och vad jag vill eller gör här. Finns flera böcker faktiskt men efter The secret, snälla lär Hero av samma författare. För vi alla vill ha en hjälte, men få vet att vi är våra egna hjältar.
Ha en bra kväll och njuut av den. Det är min önskan till dig :)
Låter precis som de systrar som skrivit och kännt samma sak och sen slutat med att det konverterat till islam! Ta en titt på religonen en titt, du kommer inte ångra dig Kenza! Och islam är det finaste som finns, ta bara och leta efter islam och från riktiga källor så kommer du hitta ro, och du kommer hitta den saknade pusselbiten <3
Ha det bäst!
Hej Kenza! Känner verkligen igen mig i det du säger om att undra vad som är meningen med allt. Det finns något som heter Alpha, som är som en grundkurs i kristen tro som drygt 100 000 svenskar har gått. Finns flera kurser runt om i Sverige, finns säkert flera i Stockholm!
Såhär beskrivs Alpha på deras hemsida:
Alphakurser hålls på många olika platser och på olika tider på dagen. De flesta kurser hålls kvällstid på en bestämd veckodag under 10 veckor. Alphakurser hålls i kyrkor, hemmen, skolor, fängelser, arbetsplatser mm. Varje kurstillfälle inleds med att man äter en måltid tillsammans i en enkel och avslappnad miljö. Därefter lyssnar man på ett föredrag som kretsar kring ett grundtema relaterat till den kristna tron. Efter föredraget tas ofta en kort paus med fika/juice innan deltagarna går till sina smågrupper. I den gruppen, som oftast består av 8-12 personer med en eller ett par ledare, ges möjlighet att ställa frågor, ge uttryck för sina åsikter, studera vad Bibeln säger och diskutera kvällens ämne. I smågrupperna är det lättare att finna nya vänner och ge uttryck för vad man verkligen tycker och tror. Kursen har en fast tid då diskussionerna avslutas.
Här kan du läsa mer: http://www.alphasverige.se
Kram Agnes Gustafsson
Bästa citatet med massa klokhet från One Tree Hill:
“- So, I’ve been thinking about this whole ‘being happy’ thing. And I feel like people get lost when they think of happiness as a destination. We’re always thinking that someday we’ll be happy. You know, we’ll get that car or that job or that person in our lives that’ll fix everything. But happiness is a mood, and it’s a condition, not a destination. It’s like being tired or hungry. It’s not permanent. It comes and goes, and that’s okay. And I feel like if people thought of it that way, they’d find happiness a lot more often.
– So, it’s okay to be a little miserable every now and then? Even when you have great things in your life?
– Is it okay to be a little hungry now and then?
– Happiness is a mood, not a destination. I like that.”
Känner igen känslan. Att allt aldrig kan bara vara bra, så trött på att ständigt känna mig som ett misslyckande. Som student har man det inte så fett och redan innan 1a december har jag grov pengaångest. Köpt kläder på H&M för 400 kr(första shoppingen på 3 månader) samt blev medbjuden att äta på restaurang för att fira en släktings födelsedag = mindre än 1000 kr kvar att leva på. Hur köper man julklappar till familj, busskort, betalar veterinärskostnader och överlever för dem pengarna?
Man får fokusera på det man har istället för på det man saknar, även om det är svårt. Hoppas du mår bättre! Puss och kram!
Ja hörni, Kenza må ha allt några av oss bara kan drömma om. Jag har ingenting av det Kenza har och skulle jag ha det känns det som att jag skulle ha världens bästa liv. Men tydligen är inte det lösningen eftersom till och med Kenza verkar lite olycklig. Det handlar inte om otacksamt, hon är säkert mycket tacksam över det hon har. Sedan när har inte människor rätten att vara olyckliga och känna att det fattas någonting bara för att de redan råkar ha det många av oss ser som väldigt mycket? Har inte jag rätten att vara olycklig? Jag som har mer än någon som bor på gatan. Mitt liv kanske är allt den personen drömmer om och skulle tycka att jag är världens otacksammaste person som känner att allt inte står rätt till. I så fall är vi alla otacksamma, alltid. För hur vi än vänder och vrider på det finns det alltid någon som har det värre.
kärlek till alla mina systrar som påminner om Islam för andras bästa. så omtänksamt <3
Hej! Jag brukar inte kommentera på bloggar men när jag läste ditt inlägg var jag tvungen. Tänker inte säga som många andra att du borde vara glad och blabla, jag vet att även om man har allt man drömmer om så kan dessa känslor komma, en av de jobbigaste känslorna enligt mig. Men vad jag tänker säga till dig är att det finns något större, det finns en större mening med livet än att vara framgångsrik eller hitta your soulmate. Det större är Islam, läs om islam, läs om Gud,om du inte orkar läsa så lyssna på youtube, finns flera sheikh som talar på engelska, lyssna, om du lyckas hitta rätt kommer detta vara din största lycka :) Islam, tro mig. Kolla in Yousef Estes t.ex,eller Dr Zakir Naik
Hej älskade bästa Kenza! Såhär är det, jag är bara 13 år men tänker ändå som du. Kanske inte så mycket på att jag kommer ångra saker när jag blir gammal osv eftersom att det är långt kvar:) Men jag tänker ofta annars på mitt liv och hur det mesta inte blir som man tänkt sig och inte är perfekt oså… Jag fick reda på ganska nyligen att min mamma har fått cancer vilket varit en otroligt stor belastning för mig… I vissa lägen har jag bara velat åka bort någonstans långt borta från “livet” och ta ett sabbatsår och åka utomlands. Jag skulle åkt med familjen till Dubai i 2 dagar o sen till Sydafrika i 2 veckor men resan blev inställd pga mamma och allt. Jag har alltid varit en person som varit positiv till det mesta och alltid varit duktig i skolan osv men nu när jag har fått det här att bära på har mitt liv förändrats mycket. Redan i våras så började mitt liv falla i bitar om man kan kalla det så… Båda mina bästa kompisar skulle byta till en annan skola som ligger på söder (vi bor norr om stan) och de slutar ca 5 varje dag och kommer därför hem vid 6 på kvällarna… Vi kan oftast inte ses på helgerna heller eftersom att vi har aktiviteter mm. Sen började jag bråka med en av mina bästa killkompisar (som jag dessutom gillat mer än en kompis under en längre period) och vi pratade inte på hela sommaren…:/ Under sommaren fick jag även reda på att min farmor har fått Alzheimers och här om dagen frågade hon min storebror (16år) var han bodde fast hon vet att han bor här hemma med mig, mamma och pappa. Inte nog med det ska självklart min farbror skilja sig så att mamman tar med sig min lilla 5-åriga kusin till Belgien där hon bor nu…:( Jag har haft det tufft sista halvåret och det har verkligen varit svårt att hålla humöret uppe… Något som däremot har hjälpt mig lite är att tänka på allt jag har eller vad man ska säga, så jag brukar ofta sjunga eftersom att det är något jag gjort sen jag var liten och som jag älskar:) Du kan tänka på Aleks och alla dina fina bloggläsare osv:) Jag älskar att uttrycka mig i dans och musik och därför håller jag bla på med musikal:) Jag har tyvärr ingen nära jag har kunnat prata om med allt som har hänt heller. Några av mina kompisar vet om vad som hänt men inte hur jag känner eller att veckan efter jag fick reda på att mamma hade cancer somnade jag i gråt varje kväll. Därför har jag tagit stöd av min dagbok. Jag har skrivit ner exakt hur jag känner om allting och ibland har jag skrivit flera sidor:D Jag har haft svårt i skolan, inte kunnat koncentrera mig, inte kunnat sova (nu är klockan 01:02 så kan inte sova idag heller) och det har bara stört mig otroligt mycket tyvärr:( Man tänker alltid att allt händer alla andra men inte en själv och därför är man så dåligt förberedd på det mesta också. Men ville bara säga att du inte är ensam om att ha det och tänka sådär och med inspiration från dig ska jag försöka starta min egen blogg (lovisa.se fick domänen i födelsedagspresent nu när jag fyllde år i torsdags:)) Så glöm inte bort Kenza, att det du gör är bra och du är otroligt duktig på det:) Jag skriver inte det här för att jag försöker hitta på eller för att någon ska lägga uppmärksamhet till mig utan för att förklara att Kenza inte är ensam:) Så puss och kram från lilla mig<3
Du är inte ensam om att känna så. Alla mår dåligt ibland, hur bra man än har det. Ibland kan jag nästan skämmas för att jag mår dåligt när det finns andra som inte har någonting och här sitter jag med allt jag önskat mig och är deppig liksom. Men men, det är bara att bita ihop å pina dig igenom den här jobbiga perioden. Prata med dina vänner, avboka saker som du inte måste göra och gör något annat som du känner att du mår bättre av istället. :)
Kram <3
Wow! I’m sorry for you… I alsofelt the same just one year ago… it was very depressing and I felt so alone every day (although I got a nice job, a nice boyfriend, a nice family and some nice friends). One day you have to decide to stop thinking that much or taking a decision to change your life. Otherwise, you won’t go forward with all those thinkings.
Good luck to you!
Så skönt. Såååååå jäääääkla skööönt att läsa det inlägget. Jag kämpar med ätstörning och är sjukskriven. Funderar över meningen med att äta. Jag menar, varför? Vad är vitsen? Långt där under min ätstörning gror ett problem. Det är inte maten i sig, det är bla en strävan efter nöjsamhet. En nöjsamhet jag aldrig riktigt hittar. Det kunde alltid vara mer, det kunde alltid vara bättre.
Vi har kanske egentligen det SÅ BRA, att det blir svårt att vara nöjd. Svårt att se det vackra när det vackra ALLTID finns runtom oss. Så kanske vi borde lära oss på nytt. Lära oss att se det vackra igen. Kommentera det vackra vädret, det fina trädet som vi alltid passerar, berätta kärlek till dom vi ju faktiskt skulle sakna om vi miste dom. Berätta värde till, ja till allt vi skulle sakna om vi miste! Som mannen som fick cancer och dog, och började leva sitt liv först efter sjukdomsbeskedet. Och i praktiken kanske vi måste göra detta lite löjligt, och verkligen kommentera ALLT som vi kan hitta minsta livsmening med. Påminna oss själva hur bra vi har det. Varva ner och känna efter, stänga av allt annat. Jag tycker jag får det att låta så enkelt, men detta är så svårt i praktiken. Vi kör ändå på som alltid och stressar vidare. Men stressar mot vad, livets slut?
Jag tror vi måste ge oss mer tid att reflektera. Sätta oss ner och bara vara i nuet för oss själva, i skogen på en sten eller under täcket i soffan. Men bara ge oss tystnad och låta tankarna komma ikapp, Jag skall själv testa det nu, bara lägga mig i sängen i fem-tio minuter och se vilka tankar som väcks.
Jag är bara en människa mitt i livet, men mina tips jag vill ge är GE DIG TID ATT REFLEKTERA och KOMMENTERA HÖGT ALLT SOM GER DITT LIV MENING.
Kram på dig <3
Hej Kenza!
Jag har hört att det finns 3 faktorer som skapar en bra bas för en människa att kunna vara lycklig. Detta är något jag själv strävar efter och tror väldigt starkt på.
1. Att ha någon att älska. (Eftersom att känslan att älska någon är mycket starkare än att bli älskad)
2. Att ha ett jobb.
3. Att ha något att se fram emot.
Ha än bra dag!
Amanda
Hej Kenza,
Jag känner med dig så mycket. Det du skrev berörde mig in i hjärtat och därför skulle jag vilja skriva några rader av uppmuntran till dig…Precis som många andra sagt hör dina tankar till det normala. Alla vi tänker så. Jag har sett att några även kommit in på det andliga området, vilket jag skulle vilja spinna vidare på.
Här kommer en tanke från bibeln som kanske/ kanske inte kan intressera dig med tanke på den situation du befinner dig i just nu. Det jag talar om är det som står i Matteus kapitel 5 och vers 3, där det står såhär:
“Lyckliga är de som är medvetna om sitt andliga behov /…/”
Det som menas är att om man förstår att Gud finns och att man är beroende av att göra såsom han vill, då får man uppleva bestående lycka och mening med livet. Det har jag gjort.
Det var bara det jag ville säga. Jag hoppas verkligen att det kan hjälpa dig att må bättre på något sätt.
Kram
M
Oj, är som att läsa om mina egna känslor för precis ett år sedan (24 år idag). Känns som om det är en fas i livet, precis som allt annat. Kan glädja dig med att det går över, hur vet jag inte riktigt men känslan försvinner på något sätt. Jag tror inte jag blev något klokare över att fundera över meningen med livet, eller syftet med att arbeta och handla.. För nej, rent krast kanske inget har något syfte, det hör liksom bara livet till och sedan glädjs man åt det vilket fall. Totalt flummigt..
Allt handlar väl egentligen över ens egna inställning, tillåt dig vara deppig för att sedan tillåta dig att vara lycklig och uppskatta livets enkla. Du hittar tillbaka, det är jag säker på!
Ha det bra :)
När jag känner så brukar jag se det som ett sunt tecken. Typ att mitt inre, där jaget är i samspel med universum, påminner mig om något jag behöver göra. Magkänslan brukar vara en trygg guide att följa. Gör det. Och försök att lev så mycket du kan i nuet, meditera. Om man lever ett stressigt liv så är det lätt att tappa kontakten med sig själv. Jag vet att du haft en jobbig uppväxt, om det är sådant som spökar kan man vända sig till Al-anon, som är en arm från Anonyma Alkoholister, till för anhöriga som behöver stöd och hjälp i sin egen utveckling. Det finns massa grupper i Stockholm och man går dit anonymt. (Jag själv är från en dyssig uppväxt och har fått många bra insikter där.) Hoppas du finner din väg :)
Oh sweetie, I feel ya! On one hand you got everything you need, everything you have maybe ever dreamed of, but on the other hand you feel like something is missing.
I just want to tell you that it is God you are missing. Please don’t just ignore this comment. You might feel like that this is nonsense. Like if He even existed, you wouldn’t gone through so much pain and loss. Maybe you don’t really know in WHAT way God can even satisfy you or fill the empty space in your heart. But I want to tell you that you got nothing to loose. If God doesn’t exist and you will try to seek Him, then what so terrible can happen? Ok, maybe you’ll waste some time.
But I believe with my whole heart that God does exist and that He even WANTS you to talk to Him, to have a relationship with Him. He is the meaning of my life, He is that “thing” that will make everything in your life clear.
I could talk and talk and talk about this haha but I just want to ask you to think about this and try it! Just try to say something like: “God, if you are there, let me see you. Let me feel you. Show me that you exist.”
Trust me – He will use this chance to show Himself to you.
With love
Kristyna :-)
Du o aleks kanske borde åka iväg på en volontärresa? En språkresa? Bo någon annan stans en längre tid.. lämna Sverige o hetsen!
Kenza, jag tror du behöver en paus i ditt liv. En paus från jobbet, bloggen och alla krav. Res någonstans och bara var! Jag tror din depression kommer vända efter surfingresan, men vill påminna dig om att ta sådana pauser ibland. Naturen är en bra plats att finna ro på. Inga krav och inga måsten. Ta med dig dina närmaste. Koppla bort dig från alla måsten du har och andas ut.
Hej Kenza! Snälla kolla på de här klippen och lyssna på spoken word i mitten av låten: https://www.youtube.com/watch?v=huFra1mnIVE & https://www.youtube.com/watch?v=E6MzgVsP2uE. Du behöver detta, JAG LOVAR! Och en sak till! Gå med din kompis Andreas Wijk till Hillsong Stockholm nu på söndag. Du kommer inte att ångra dig, JAG LOVAR.
Massa Kärlek
Hej Kenza! Här kommer jag med ett väldigt cheezy tips så här lite i efterhand: You’re Beautiful. En koreansk dramaserie som jag är helt besatt av just nu för den är så sjukt fjantig och romantisk, hihi. Den är det enda som hindrar mig från att sitta och deppa konstant såhär i vintermörkret. Jag avskyr hösten och vintern precis som du. Annars kanske du inte behöver någon religion men meditation? Jag tycker det är skönt att få sitta och fundera på saker och ting i lugn och ro, speciellt de där 10-15 minuternas avslappning efter ett yogapass.
En annan grej som oftast gör att livet känns lite bättre för mig är att ge bort saker eller pengar, till second hand och välgörenhet. Du har ju bloggat en del om sånt förut och haft bloppisar och har för mig att du stöder WWF, du kanske kan dra igång någon liknande grej? :) Hoppas du känner dig bättre snart! Har följt din blogg till och från i flera år och är lika “kär” nu som då, du verkar vara en helt fantastisk människa ^^
(…vad mer ska man skriva… får nästan lite omg-min-idol-panik nu av tanken på att du kanske läser det här, haha :D )
Hej!
Som många ändå varit inne på så kanske du saknar den andliga biten för trots allt så har vi fysiska behov men även andliga behov. De känslor du har kanske försvinner imorgon men kommer alltid finnas där “runt hörnet”.
En vilsen själ kommer förbli en vilsen själ oavsett om man befinner sig på världens vackraste plats eller hemma.
Jag skulle ge dig rådet att ta tid ensam till att reflektera och söka efter svar, du kanske inte hittar svaren med detsamma men ger du det tid och tålamod så ska det gå bra. Lycka till!
hej kenza.
jag ville bara säga att jag förstår. jag fyllde 25 i år och det känns som att hela mitt liv rasat i år. det är mycket jobbigt som har hänt, relationer som dött och arbetslöshet och bara allmänt att man inte riktigt vet vad man ska göra av med sitt liv. man vill ju göra nåt som har betydelse. jag tror att livet nog faller lite platt om man inte känner att man behövs, må det då vara i jobb eller privatliv eller kanske helt båda två.
jag tror du börjar komma till en fas där du fått uppfylla en massa egna drömmar och saker som du som individ verkligen velat göra. men kanske det inte räcker att bara uppfylla sina egna drömmar? kanske det är dags att fundera på vad man kan göra som gagnar andra? det här är bara en retorisk fråga du kan fundera på, men ville ta fram den för själv har jag insett att för mig kommer det inte att räcka att jag får designa mina egna produkter (jag är föremålsdesigner till yrket) och se dem hemma hos folk, för det gör ingen större skillnad i sådana människors liv som jag verkligen vill påverka. det skulle ju verkligen uppfylla mina drömmar om att få vara känd och uppskattad designer men de e nog det. inget mer. därför har jag inte ens försökt komma in på den branchen för att slå igenom med någon fenomenal produkt. istället söker jag mig till projekt och organisationer där jag kan vara med och planera en bättre framtid för människor både i i- och u-länder. jag vill använda min kreativitet till att skapa nåt roligt för människor som behöver hjälp påriktigt, inte människor som behöver byta ut sina vardagsrumsmöbler vartannat år.
jag vet inte om du förstår min poäng. jag hoppas det. kanske det är lite samma grej med dig och din blogg. du har fått uppfylla dina drömmar, få utflöd för din kreativitet och fått uppskattning och blivit känd. but what about the rest of the world? utan att ge dig nån press, du har en sådan enorm inverkan på en hel hög människor som uppskattar och följer dig. du har ett stort nätverk med folk omkring dig. du kan ju göra precis vad som helst med ditt liv ! fundera på vad för saker som ligger dig nära hjärtat (må det då vara mode eller utsatta människor i syrien). vad brinner du för, och på vilket sätt kunde du göra en skillnad genom det du brinner för? mode behöver inte bara vara en ytlig grej där vi framhäver oss som individer, mode kan också användas för att stärka flickors självförtroende eller för att ge någon ensamförsörjande mamma ett jobb. tänk liksom out of the box. som jag redan sa, du har alla verktyg du behöver för att uppfylla helt nya radikala fina idéer, du behöver inte hålla på med blogg eller eget modeföretag resten av livet om du inte vill det. det vet du nog.
lycka till med allt och ge dig själv mer tid att fundera. det är ingen dålig sak att ibland stanna upp och fundera vad man vill med sitt liv.
:) och, jag vet att du sa att du inte skulle börja med någon religion. det tycker jag inte heller att du ska göra. men personlig tro är awesome. vill bara säga dig, ifall det kanske skulle ge dig tröst, att det finns nån som är större än mänskligheten. någon som vet precis vad som sker i ditt liv, vad som kommer att ske. någon som vill dig det allra allra bästa. och att få ge sig hän en sådan övermänsklig kärlek har gjort mitt liv till ett äventyr.
Hej Kenza, först och främst: KRAM. För det behöver du nu verkar det som.
Jag har precis kommit hem efter att ha varit i Florida och volontärarbetat på ett wild horse rescue center där jag har jobbat med mustanger. Det var en fantastisk resa, jag kände att jag gjorde något fint och att jag tillförde något viktigt under min tid där. Hästarna (och hundarna) där är i behov av oändliga mängder kärlek och att vara där och varje dag få se hur djuren blev succesivt lyckligare var fantastiskt.
Du som älskar att resa, kanske volontärarbete är något för dig? Det finns ju hur mycket som helst att välja på överallt i hela världen!
Hoppas du finner din livsglädje igen. Tänd ditt ljus, och låt det brinna <3
Kärlek till dig! Sara
Hej Kenza! Jag ser att du har fått en massa kommentarer men jag hoppas du hinner läsa min i varje fall. Du är en galet vacker kvinna och du gör det som för många unga kvinnor är en stor dröm, du är frisk och har vackra kläder och går på roliga fester och lyxiga spabesök. Det är dock inte en garanti till ett lyckligt liv, som du vet. Jag vet hur du känner, nåt fattas. Du är nöjd och tacksam över allt du har men känner att det saknas ett djup. Jag vill inte tränga mig men jag har ett svar på din ångest.
Alla människor vill känna tillfredsställelse, och man jobbar ofta på att må bra fysiskt socialt och psykiskt, eftersom de delarna märks och syns bäst. Vad många struntar i att ta hand om är den andliga delen. Vi behöver alla någon som är större, mäktigare och starkare än oss själva för att känna trygghet och att vi inte måste klara oss själva. I dagens samhälle får vi ofta höra att vi ska stå på oss, klara oss själva, bli framgångsrika.. men det finns saker som blir för tunga att bära också fast man får stöd av sin man/sambo/familj.
Jag har tagit emot Gud i mitt liv och låter honom vara mitt stöd och min hjälp i vardagen. Jag vet att han bryr sig om mig och älskar mig villkorslöst oavsett vad jag gör, lyckas med, misslyckas med.
Jag kommenterar inte blogginlägg i vanliga fall, men efter ditt inlägg ville jag dela med mig av den största gåvan jag fått: att ta emot Jesus. Jag vill ge dig möjligheten, om du inte känner dig redo, min kommentar kanske avfärdar,avskräcker eller äcklar dig, vill jag i alla fall ge dig möjligheten. När livet känns omöjligt och problemen och ångesten känns för stor och kvävande så ska du veta att Gud finns kvar. Han älskar dig Kenza, är stolt över dig och han vill lära känna dig. Bara tala med honom och han kommer fylla tomrummet i ditt liv. Idag eller om trettio år.
Många kramar till dig! Du är fantastisk ♥
Du lever ju vad många skulle säga “värsta lyxlivet” med massor med pengar, fancy kläder, resor och allt vad det kan tänkas innebära… Men jag förstår, jag tror ingen skulle vara tillfredsställd med enbart det i längden… Tyvärr verkar inte ens rika, snygga och lyckliga människor vara lyckliga.. utan oftast ganska tomma vad jag märkt. Jag menar, vem skriver du din blogg för? Vad innehåller den? Vad vill du säga med den? Du har all makt i världen att verkligen påverka dig själv och andra. Så ta en titt på världen (jag vet att du säkert inte är helt omedveten om vad som pågår där) och fråga dig själv – vad skulle jag vilja och vad skulle jag kunna bidra med? Vad tror jag på? Lever jag som jag lär? Hur påverkar min livsstil mig själv? Andra? Fattiga människor? Naturen? Djuren? Att hjälpa andra är faktiskt bevisat att ge bättre psykisk hälsa och en mening med ens liv, vi mår bra av att bry oss om ett större sammanhang. Som du vet står människorna inför stora utmaningar om de ska kunna fortsätta här på jorden, för om det fortsätter som nu kommer allt att förstöras förmodligen. Fundera över vad du kan bidra med för att stoppa upp den miljöförstöring som håller på att ske och att klyftorna mellan människor bara ökar. Och bli lyckligare på köpet… :) För din egen skull men också för andras skull.
Sen är en sak som för de allra flesta är väldigt läkande och meningsskapande att ägna sig åt kreativ verksamhet… Du gör säkert det en hel del i och med ditt modeskapande och allt. Men pröva något nytt, eller många nya saker!! Och inte via en datorskärm… Använd händerna och sinnena, kreativiteten har en kraft som icke är att förglömma! :)
Åh jag har känt exakt likadant i några veckor. Det är fruktansvärt när man inte vet vad det beror på och känner sig nöjd med allt i livet. Men kanske är det bara så att man har sina upp- och nergångar. Det behöver kanske inte betyda att man måste ändra något. Eller så gör det det, och i sånna fall kommer nog både du och jag inse inom sinom tid vad det är som borde förändras. Men jag tror inte att det hjälper att gå runt och tänka för mycket på vad det är i livet som känns fel, för då kan man börja tvivla på för mycket. För mig hjälper det att ta en kopp te och lägga mig på spikmattan, eller gå på yoga, då blir jag lugn och trygg i mig själv igen.
Hoppas du mår bättre snart.
[…] habe lange überlegt ob ich dieses Thema überhaupt auf meinem Blog thematisieren soll, aber nach diesem Blogeintrag von meiner Lieblingsbloggerin Kenza habe ich mich dafür […]