THE BIG 10 GIVEAWAY – PART 10

Jag och min blivande fru träffades för första gången på en fest när vi var 16-17 år. Då, ung och ovetandes kunde jag aldrig tro att just DEN tjejen skulle bli min. Jag har även haft turen att få henne som mamma till våra två barn och nu 12 år senare även min fru. Som jag längtat efter att få kalla henne för fru. Under dessa år har det alltid kommit något annat mellan, studier, barn, flytt osv. Fantastiska saker, men nu är det vår tur.

Jag har inte gjort något klassiskt frieri än utan vi har pratat mellan blöjbyten och nattningar om att i augusti 2017 gifter vi oss. Att fria och samtidigt berätta att hon ska få bära denna vackra klänning och/eller ring vore helt underbart. Hon är en kvinna som sätter andra främst, familjen, hemmet, jobbet och unnar sig ofta inget själv men älskling nu är det din tur att få glänsa!

Diana och Björn – the love saga

Efter ett par riktigt jobbiga förhållanden bestämde jag mig för att inte ge upp på kärleken, jag var rädd med redo! Ett dilemma var dock att jag stod där ensamstående på heltid till två barn, pluggade heltid och jobbade extra, när skulle tiden finnas till att hitta någon? Sagt och gjort – jag laddade upp min profil på en dejting site trots att det enda jag tänkte var att här lär det ju enbart finnas massa psychos ( haha lite kul eftersom jag själv var på jakt där ). Efter ett par månader dök Björn upp i mitt flöde. Han var totalt olik allt jag någonsin haft förut och det gjorde mig nyfiken. Inget av det jag haft tidigare hade ju fungerat så det var dags att tänka om. Vi chattade ett tag och det ringdes fram och tillbaka men vi bestämde oss ändå relativt fort för att ses på en fika. Vi träffades upp i Nacka forum en höstdag 2013 och det klickade direkt, det var inte dunder och brak kärlek utan en varm, trygg, skön vuxen kärlek, båda kände den växa och på sitt unika sätt ta oss med storm.
Idag bor vi ihop med mina två barn på heltid och Björns två barn varannan vecka.
Björn är det bästa som har hänt mig, han har fått mig att förstå vad kärlek kan vara, hur fin och trygg kärlek kan vara och att våld inte har något utrymme i kärlek – allt det jag aldrig haft med någon annan. Han får mig att känna mig värdefull, unik, vacker, varm och viktig. Han tar hand om mina två barn som saknar en biologisk pappa, han tar hand om dem som om de vore hans egna från start, han gör läxor med dem, lämnar på skolor, kör till läkare, vabbar, bråkar med dem, skrattar med dem, skäller på dem och älskar dem, han är deras pappa!
Jag som egentligen är rätt traditionell av mig bestämde mig i somras att jag ville visa min kärlek, min dedikation till oss och min tacksamhet för allt han gör för oss genom att fria! Jag designade ett par fina silverringar som fick åka med oss på vår första familjeresa, vi landade på magiska Kos med alla fyra barn. Det var viktigt för mig att alla barn skulle vara med vid det tillfälle jag friade, vi är en familj även om jag inte är Björns två små flickors mamma, jag ville dela detta minne med alla våra barn.
En varm sommarkväll 1/7-16 då vi alla var samlade och hade ätit en fantastisk middag ( jag hade inte ätit något alls för jag var så nervös ) tog jag mod till mig och grät fram ett frieri, han svar var: självklart min älskade!
Vi gifter oss som i en dröm den 7/7-2017 på en rustik vingård i vackra Piemonte i norra Italien, under 4 dagar äter vi, umgås och bara andas kärlek tillsammans med nära vänner och familj. Att få bära denna vackra klänning och smyckas med en ring som får en att totalt tappa andan vore som ett verkligt Askunge avslut på min livsresa, min saga, vår saga, the love saga of Björn och Diana!

Jag och min fästman hittade varandra genom Lunarstorm, efter att jag skrivit ett lajv meddelande. Då var jag 15 år och han 17 år, och det sa klick direkt när vi träffades för första gången i verkligheten. Sedan dess har vi varit oskiljaktiga och vi har satts på prov många gånger genom åren, men det har gjort våran kärlek för varandra så mycket starkare.

Idag har vi 2 barn ihop och är äntligen redo att ta ett steg vidare och visa vår kärlek för alla våra nära och kära genom att gifta oss i juli 2017, och samtidigt fira 10 år tillsammans.

Det är så underbart när man har hittat sin äkta soulmate!
Jag önskar dig och Aleks all lycka på eran stora dag! ??
Kramar från
en spänd och nervös blivande fru ?

Det här skrev min underbara blivande make ihop då jag har svårt att sätta ord på vår kärlekshistoria!

“Jag såg henne för första gången som bartender på en svartklubb sent en lördagskväll. Jag vände mig direkt om till min kompis och sa att det där är den vackraste kvinna jag nånsin sett! Jag måste prata med henne!
Jag vänder mig om igen bara för att upptäcka att hon då är borta. Jag försöker förklara för de andra i barpersonalen att jag letade efter en mycket vacker kvinna som stod här bara alldeles nyss men att göra sig förstådd över en bardisk mitt i natten är inte det lättaste.
Jag lyckades iallafall ta mig bakom baren in i köket och ut på baksidan. Där var hon!
Halvt stammande och andfådd lyckades jag få ur mig några ord antar jag, jag kommer inte ihåg vad jag sa, men nånting måste jag sagt för jag fick hennes nr.
Efter det följde några dagars messande och tillslut bestämde vi oss för att mötas upp en annan lördagskväll.
Hon var lika vacker då och visade sig dessutom vara en helt underbar person. Att hon inte riktigt kom ihåg mig från vårt första möte, då även bartendrar dricker på svartklubb, spelade ingen roll för hon tyckte tydligen jag verkade så intressant att hon drack tre öl (hon hatar öl) och ljög om att hon älskade Slash i Guns n roses bara för imponera på en gitarrnörd som mig den där första dejten.
Sen dess har vi hållt ihop i sju år och hon har även gett mig en underbar son. Men varför har vi inte gift oss då??
Ja vi har väl inte riktigt varit överens om hur det hela ska gå till.
Däremot var vi tydligen väldigt överens om hur ett frieri skulle gå till då vi med varsitt par ringar lyckades fria till varandra nästintill samtidigt på en stjärnupplyst strand i södra Italien i somras!
Så nu vill jag ju naturligtvis ge henne allt jag nånsin kan för att hon ska få det bröllop hon förtjänar och drömt om och det här verkade ju vara en gyllene chans då jag vet att hon hade älskat både klänningen och ringen!”

Dear Kenza,

first of all Congratulations on your wedding! I always feel happy for couples who find each other! God bless you two :)

I’ve never believed that something like soulmates exist, that two people are meant for each other, until I’ve met the one who blew me away. the first The first time we’ve met in a student bar. It was from the beginning like we just know each other for a lifetime. It sounds like a capture from a novel haha but I’m really overwhelmed. His character, his attitude, his love to god, his life goals etc. everything fits together. He proposed just 1 week ago <3 :)) and next year we want to marry :)
As you know the student life, its really hard to get so much money for a wedding party or even a dress or ring.
You would really help us a lot with this big present dear Kenza. A big dream would come true with your help.
I wish you all the best for your future with husband! God bless you :)

Best regards,

Zohal

Tillskickad från många andra berättelser här så var det inte kärlek vid första ögon-kontak för mig och min fästman. Vi träffades genom handbollen som vi båda var aktiva i vid tillfället. Jag som spelare, han ledare. Vår kärlek kom efter 1 år mer som vänner än något annat och när den väl kom var det komplicerat. Att bli kär i en ledare i laget var inte lätt men idag har vi varit tillsammans i 3 år och det var värt allt. I höstas gjorde han mig till världens lyckligaste när han i höstas friade till mig i Central Park, New York. Har aldrig sett han så nervös som han var då och min chock var total! En känsla jag aldrig kommer att glömma. Nu drömmer vi om vårt bröllop och denna vinst skulle göra att vi kom ett stag närmare vår dröm!

Wow! Vilken otroligt vacker klänning och fantastisk glittrande och läcker ring!

Jag och min fästman har varit tillsammans i nästan 7.5 år, varav förlovade snart i 7 år. På julafton detta år, kände jag att nu är det dags. Så jag ställde mig på ett knä framför min fästman under familjemiddagen och frågade om han ville gifta sig med mig. Innan berättade jag hur mycket jag älskar honom. Sedan började jag spela låten “marry you” innan jag gick ner på ett knä. Jag orkade inte vänta på att han skulle fråga så jag tog saken i egna händer. Jag kan verkligen rekommendera detta! Han sa ja och nu är det bestämt att det blir bröllop den 29 juli 2017. Vi planerar för fullt och har bokat både kyrka och präst. Idag berättade vi för våra bästa vänner och frågade om de ville vara tärna och bestman. Och det ville dem. (Hon berättade då om denna tävling.)

Min fästman är den finaste, snällaste och mest omtänksamme person jag vet. Han får mig att må bra och känna mig fin, vacker och uppskattad. Jag känner mig så otroligt trygg med honom. Bröllopet kommer bli fantastiskt! Och vilken dröm det skulle vara att få bära den fina klänningen och vackra ringen.

Min fästman jobbade på min mammas nye mans åkeri och det var så vi träffades. Vi pratades vid några gånger när han var hemma hos mamma och fixade med lastbilen. Sedan började vi skicka sms och ringa samt gå på samma fester. Sedan en helg insåg vi att det skulle vara vi resten av livet. Vi båda hade ett förhållande innan men vi båda gjorde slut med respektive och blev tillsammans, allt detta under samma helg. Vi visste att vi var menade för varandra! Och nu ska vi äntligen gifta oss!

Wow när jag fick höra om denna tävling så kände jag att jag bara måste testa å skicka, någon gång kan man ju bli den lyckliga vinnaren i en tävling!
För lycklig vinnare inom kärlek är jag redan!
Jag och min kille har jobbat på samma jobb i flera år och jag har aldrig ens tänkt tanken att det skulle bli vi två. Han var inte min typ och jaaa han vara helt enkelt bara en kollega i mina ögon, ingen som jag spana på. Efter att ha jobbat ihop i fyra år så började vi på nått vis att skriva till varandra. Jag var en fegis så trots att vi skrev med varandra varje dag i över ett halvår så vågade jag ej ta ett steg för att ses. Men en dag samlade jag ihop mig och bjöd hem honom, hade aldrig haft en riktig dejt förut så jag var galet nervös! Han kom hem å vi satt å pratade nonstop i 8 timmar. Vi hade så roligt!! Vem var denna kille som jag jobbat med å hur hade jag kunnat missa honom innan? Killen jag letat efter fanns självklart framför ögonen på mig. Konstigt nog så var båda lika förvånade efter dejten. Jag hade ju som sagt aldrig ens tittat på honom på det sättet å han hade alltid tyckt jag verkade vara en bitch. Hahah där fick vi verkligen se att man ej ska gå efter första intrycket.
Det blev ett par dejter till å sen gick det inte å stoppa, det blev vi!
Nu i år har vi varit ihop två år å åkte på vår första längre resa ihop till Dominikanska republiken och mitt enda “måste” denna resan var att se soluppgången. Två dagar i rad lyckades vi komma försent till stranden för att se solen. Vi bestämde oss för att försöka en tredje gång och vi lyckades, det var så vackert! Å jag var såå nöjd!! Vi hade en så mysig stund ensamma på stranden, Å det slutar inte på topp med det utan det slutar i topp topp topp!!
När vi står där så börjar han säga massa fina saker till mig och jag hör att rösten låter annorlunda, mitt i en fin mening så går han ner på knä och friar!! Jag visste inte vart jag skulle ta vägen, såå överraskad å såååå lycklig!! Grinade till och från hela dagen av lycka.
Fattar fortfarande inte hur han lyckats hitta ringar och packa med detta å hålla gömt nästan hela semestern? Å det är alltid jag som packar å går över alla väskor. Haha fattar verkligen inte.
Den dagen är världens finaste minne vi kommer bära med oss. Senare på morgonen efter frukost satte vi oss och skulle ringa hem, då tog jag en bild rakt ut i luften och fick senare se att det skulle vara en av mina finaste bilder, utan att bilden är något större för världen men för mig, jag blir varm i hjärtat när jag ser den. Jag har lyckats ta en bild på hans knä och hand. Man ser fortfarande hur sandigt knät är efter frieriet och hans hand med en ring på, så underbar känsla!!
Så nu vankas det snart bröllop, känns så konstigt å overkligt men galet underbart!!! ♡

Ta chansen! Det här får du inte missa, gå fram!
Plötsligt gick pulsen upp, hjärtat slog snabbare, de var första gången jag såg henne.

Karin, min modiga, fantastiska sambo.
Under första året tillsammans övade vi som ett lag inför en hinderbanetävling. Jag minns väl när hon satt där, höjdrädd på en stor vägg med enda utvägen att hoppa ner. Efter att ha tittat mig i ögonen släppte hon taget, rakt ner i mina armar.
På ett tak i en solnedgång några år senare kom den stora frågan, om jag alltid fick vara i hennes lag.
Det svaret förändrade mitt liv, de ensamma dagarna är över.

I vardagen jobbar hon med att inspirera, motivera och undervisa, med önskan om att göra världen till en bättre plats.
Hon är ledare för en grupp ensamkommande ungdomar där hon får dem att utvecklas på scenen och idag läser hon till sjuksköterska.

Så, på våran stora dag vet jag att du kommer att gå på universitetet fortfarande. Pengarna vi sparat ihop kommer ligga på att skapa en rolig minnesvärd fest för oss, familj och vänner som du och jag önskat. Därför vill jag ge dig chansen i denna tävling.

Denna nominering skickar jag för att du, Karin, är den absolut finaste människan i hela världen & jag älskar dig.

Din / Mattias

förändrade du mitt liv,

Alltid andra före dig själv
Den där tjejen som alltid tänker på andra och hur den här världen bättre, så nu vill jag göra henn

Januari 2015 flyttade jag ner till Sydney för att studera. Så fort Vlad la ögonen på mig så var han fast, han jagade mig ett tag innan jag gav efter för hans långa mörka hår och spanska brytning. Vi fick 4 månader tillsammans innan han flyttade till Argentina. I December förra året så åkte jag över till Buenos Aires och där frågade han om jag ville vara hans för livet. Nu har vi klarat av 15 månader av lång distans och några enstaka besök. Äntligen har vi landat i Sverige och är i full gång att planera brölloppet som är 15 juli 2017. Eftersom vi båda vartit studenter de senaste 2 åren har vi inte en stor budget och drömklänningen är ur sikte just nu. Att vinna vore overkligt! Tack för den bästa gåvan till en blivande brud någonsin :)

Jag och min fästman träffades på jobbet och eftersom jag höll på att återhämta mig från ett förhållande med psykologisk misshandel så la jag inte märke till hans intresse, men det gjorde alla våra kollegor så med mycket hjälp från dem så stod han helt plötsligt där framför mig och det har varit rätt från början. Han har fått mig att inse hur det är att bli älskad och hur ett förhållande verkligen ska vara och hur bra det kan kännas. Dagen han friade till mig var helt underbar. Vi hade åkt tvärs över Skåne för att komma till en strand för hundar och på eftermiddagen så stod han helt plötsligt där med ringen i handen och frågade om jag ville gifta mig med honom, jag kunde inte göra annat än att säga ja! Så nu är vi här, och ska börja leta lokal till sommaren.

Tja Kenza! Stort grattis till förlovning och det kommande giftermålet!

Jag träffade min blivande wifey av en slump hemma hos en av mina bästa vänner. Helt oplanerat och spontant hamnade vi där och jag fastnade för henne i samma sekund som jag la ögonen på henne!

I år friade jag till henne för att jag inte kan tänka mig ett liv utan all skratt och skoj vi har tillsammans. Hon är min bästa vän och andra halva.
Hon brukar alltid säga “om du inte gråter när jag walk down the isle så kommer jag gå om den 100 ggr till tills du gör det” så snälla, gör mig en tjänst o låt henne få bära sin Ida Sjöstedt, så att hon får lysa upp rummet som ingen annan kan göra så lovar jag att fälla en liten tår ;)

Stort lycka till med era planer!
/F

Hei!
Jeg og forloveden møttes andre året på videregående. Vi gikk i forskjellige klasser, men hadde matte sammen. Vi visste om hverandre, men hadde ikke hengt noe sammen før det. En dag ble vi satt på samme gruppe for å jobbe med et prosjekt, dette førte til at vi byttet MSN adresser (ja så lenge siden). Vi begynte å prate med andre ting enn matte, og etter en del nudge og chatting til langt på natten ble det tydelig at det var kjemi mellom oss.
Det skjedde ikke noe mer på en måneds tid, men så, på min 18-årsdag i mai, møttes vi igjen. Vi ble sittende ved bålet på stranden hvor det var fest å prate sammen. Han la en arm rundt meg, jeg lente meg inntil ham…. og etter en del nøling kysset vi!
Det har vært oss to siden.
Nå er vi 25 år og bor og jobber i Oslo. Vi planlegger å gifte oss i Tinghuset i Oslo i januar, men vi ønsker oss veldig en markering i sommer med velsignelse i kirken for familie og venner i hjembygda. Men det blir litt vanskelig sånn penge messig …
Det hadde derfor vært helt magisk å vinne en kjole og ring!

Godt nytt år fra Norge
Ane

“really important meetings are planned by the souls long before the bodies see each other”

03.04.2014 , datumet jag aldrig glömmer. Två själar “träffas” för första gången genom ett enda klick på facebook. Två helt okända personer får kontakt och faller för varandra med tiden. Långa nätter, många samtal, minnen delas och planer planeras. Med flera timmars distans blir allting mycket svårare men när två pusselbitar faller på plats finns det inget som får de isär.
Han gör mig inte bara lycklig, han gör mig till en bättre människa, till en bättre version av mig.

En liten fråga bara…

Jag skickade in mitt bidrag till bröllops giveaway från Mexico nyss. Här är klockan ca 23.00 den 30 december men i Sverige är det den 31a december ???. Hoppas mitt bidrag får vara med✌.

Kram kram

Vi träffades för flera år sedan när jag hängde med några vänner då han fick syn på mig. Han kontaktade mig och jag lekte som sagt väldigt kall och ointresserad haha. Efter några veckor så kontaktade han mig igen och vi började småprata lite, och när man är i invandrarfamiljer så är det väldigt beskyddande. Det behövde gömmas och vi gömde oss för familj, bröder och släkt. Krigade, krigade och krigade och nu är vi här.
Jag vill vinna för att jag alltid har drömt om att ha värsta bröllopet, men vi har inte råd. Därför valde vi att vänta på att gifta oss och ha bröllop då varken han har råd för en ring och jag har inte råd för en drömkkänning. Vinner jag så kan vi lägga alla pengar som vi har sparar på självaste bröllopet. Det hade betytt sååå mycket för oss. Allting handlar inte om det materiella för mig, men har man drömt om det så länge så kan man vänta. Men som sagt, detta hade varit en dröm för mig, en ren dröm!❤️❤️❤️

Jag träffade min fästman genom en tjejkompis, vi föll båda pladask för varandra och vi har gått igenom så mycket ihop. Han är min stöttepelare och har hjälpt mig igenom många svåra situationer med mina alkoholiserade föräldrar. Idag väntar vi vårt första barn, en son! Vi tänkte gifta oss innan barnet kommer men barn medför stora kostnader och vi har fått skjuta upp det till obestämd tid.

Jag träffade min sambo i alldeles rätt tid, jag och mitt ex hade ett otroligt dåligt slut och jag mådde skit efteråt. När jag träffade honom hade jag äntligen kommit över allt och var redo för ett nytt förhållande igen. Han ör allt jag någonsin drömt om och oavsett om jag skulle vinna denna tävling eller inte så vet jag att vi en dag kommer att bli man och fru, precis som du och Aleks!

Jeg og min samboer planlegger bryllup til sommeren, så dette hadde vært en drøm som kom i oppfyllelse.
14 august er det 10 år siden vi ble sammen, 16 år var vi begge to. vi ønsker og gifte oss på denne spesielle dagen i barcelona ?
Jeg gikk på skole i samme klasse med min samboer, hvem kunne trudd vi skulle falle for hverandre etter skulen var ferdig?
I dag har vi en fantastisk jente på 4 år, hus og nå bryllup i vente. Føler meg heldig som skal gifte meg med min bestevenn ?

Hej Kenza och wow vilken fantastisk giveaway du har.

Jag och min blivande man träffades för snart tio år sedan på krogen i Göteborg. Jag skulle få jobba extra på restaurangen där han var Hovmästare.
Kvällen innan jag skulle köra mitt första pass så träffades vi ute på en nattklubb på Avenyn ( jag var ute väldigt mycket på den tiden ) och vi började prata om att jag skulle åka till Hemsedal med ett gäng vänner några veckor senare.
Han erbjöd mig att låna hans ena snowboard och jag nappade på förslaget och gick med honom hem. Haha… Efter det var vi oskiljaktiga och flyttade ihop redan efter tre veckor. Jag har fortfarande inte sett hans snowboard som han påstod sig ha.
Nu har vi två fina pojkar och det senaste året har vi bott på Mallorca där vi upptäckte den fantastiska ön tillsammans. Han friade på vår altan i maj och vi gifter oss den 5 augusti i år. Vi har hyrt ett slott nere i Skåne och vi ser så framemot den stora dagen och att få fira den med nära och kära.
Den här vinsten hade varit pricken över i då jag älskar Ida Sjöstedts design.
Gott nytt år till er och all lycka i framtiden.
Kram Nina

Jag och min blivande man träffades för första gången när vi var 14 år. Jag var och tittade på min dåvarande killes innebandy-match när han började spana in mig, snabbt därefter hade jag en ny förfrågan på MSN haha. Eftersom jag redan hade en pojkvän då blev vi istället bra vänner, även om han försökte vinna mitt hjärta redan då ;) vi fortsatte att vara vänner under hela högstadiet och gymnasietiden och vi båda bytte pojk- och flickvänner under tiden med råd från den andra. Men under sista året på gymnasiet, med alla vilda studentfest och bal blev vi ännu tajtare vänner än vi varit tidigare. Han var den som alltid ställde upp för mig när det var tufft hemma eller med ex pojkvännen och som kom och hämta mig utan att fråga när jag ringde gråtandes. Jag hade aldrig funderat över honom som mer än en vän trots att vi alltid haft en flörtig ton mot varandra, men när hösten efter gymnasiet kom och jag blev singel och han kysste mig en av dem där utekvällarna förändrades allt. Alla tankar i hjärnan blev snurriga men ändå blev det så självklart att han hade varit den rätta hela tiden. Efter en turbulent start, flyttade han snabbt in till mig, 6,5 år efter den där kyssen gick han ner på knä och fria. Svaret var självklart JA!!!! Och den 27 maj blir vi man och fru och jag är mer nykär än någonsin. Tänk att det var den där lilla killen i målvaltsdräkt med en MSN bild på en sol som var den rätta hela tiden!

My fiance is too shy to tell about how we meet. Radek was raised by his grandma. When he finished university she died ;(. He was so despondent that he couldn’t live. His uncle tried to make him happy and wanted to send him on a date with my friend, which he didn’t see and he didn’t know. Radek decided to go for a blind date for his uncle. That day my friend called me and she said that she don’t want to go there. She also asked me, maybe you wanna go and meet Radek?

I didn’t want go because I just broke up with my bf, being in a 7 years relationship. But I had feeling that I should go…. We met.
After we met, we were meeting every day. We fall in love and we love each other until today.

He support me in my illness…
He is like a summer wind and sun…
He is stubborn but in lovely way…
He is my comrade in all of travels…
He is my air because when he is not near of me, I couldn’t breathe…
He is my inspiration in life…
He is giving me power to live…
He is holding my hand when I need him, even if he is far away…
He is my only love forever!

We get engaged last summer, and we will get married next summer. I got a beautiful ring, maybe not so expensive but I will keep in all of my life.
It could be nice to win a ring and a dress but I’m happy without expensive things. The most important is to have in that day people which we love near of us…. and to have him near of me forever in illness and happiness…

I just regret that I couldn’t meet his grandma….

Best regards from Poland and hope your weeding will be the beginning of new, better life, near of the love of your life:*

Vilken fantastiskt tävling!

Jag och min fästman träffades 2007 när vi konfirmerade oss. I april 2008 bjöd han mig på en dejt, min konfaledare övertalade mig att gå. Vi hade supermysigt och han skickade ett sms på kvällen att han tyckte att det var mysigt att träffas, jag svarade dock aldrig då jag inte visste vad jag skulle skriva! Det gick ett tag men sen började vi umgås igen. Den 9 maj 2008 så kysste vi varandra för första gången, 14 & 15 år gamla, och har hängt ihop sen dess ❤️

Att göra slut har aldrig varit ett alternativ för oss. Vi har sagt att när en träffas så unga så kan en antingen växa isär eller ihop, vi växte ihop. Vi har gått igenom gymnasiet, tonåren, fester, dödsfall, mina föräldrars skilsmässa och universitetsstudier. Vi flyttade ihop när vi var 19 år gamla och förlovade oss när vi var 21 år. Han är mitt livs kärlek och jag är så glad över att vi ska gifta oss 2018, 25 år gamla efter 10 år tillsammans och förhoppningsvis i en lokal som vår gamla konfirmationsledare äger. Tack för möjligheten att tävla i denna fantastiska tävling!

Jag och min fästman läste ihop på universitetet i något år utan att lägga märke till varandra. Jag spelade innebandy på elitnivå och en dag såg han mig i tidningen och en kompis berättade för honom att jag gick i deras klass. Därefter började han ta kontakt och vi gick ut några gånger. Såhär i efterhand har han berättat att han var väldigt säker på sin sak och visste att jag var den rätta redan efter första dejten.
I augusti gjorde han det mest perfekta frieriet när vi var på Nordkap och hälsade på en kompis. Han lurade upp mig på morgonen och sa att han sett valar nere i viken, väl där ledde han upp mig på en höjd med utsikt över havet och bergen. Ivrig som jag var över att få se valar så stirrade jag ut över havet, och la inte alls märke till smyckesskrinet som var format som en sköldpadda (mitt favoritdjur) som stod på en sten precis intill oss. Inuti låg en lapp med texten “Vill du gifta dig med mig”, samt ringen. Som jag började gråta. Och självklart sa jag ja! Svävar nu på moln och är världens lyckligaste!
I augusti gifter vi oss i Göteborgs skärgård, och vi kommer lägga mycket pengar på att alla våra gäster ska kunna vara med i flera dagar, för att fira vår kärlek med de människor vi tycker om mest. Så saker som klänning och ring är något som vi inte kan lägga så mycket pengar på.
Hade förgyllt vår dag/helg/äktenskap SÅ att vinna denna utlottning!
Gott nytt år!

Hej Kenza!

Vill börja med att gratulera till förlovningen, och vilken fantastisk tävling du ordnat dessutom! :-)

Jag heter Emma och är 24 år. När jag var 18 träffade jag min Mattias för första gången.

Vår historia börjar 2011 – jag och mina vänner firar då en vän som fyller år och vi börjar vår sommarkväll i Tantolunden. Som det brukar bli så kommer även ens vänners vänner, och det är nu Mattias kommer in i bilden. Han har varit och grillat med en kompis och får sedan höra att vi sitter ett gäng en bit längre bort. Så de kommer till oss och hälsar och gratulerar vår kompis på födelsedagen. Jag smygflörtar väl lite och berömmer hans matchning av klocka, halsband och armband, och håller hela tiden kvar blicken under tiden vi pratar med varandra.
Han och hans kompis lämnar oss senare under kvällen.

Efter några veckor ska jag ut med några vänner – Mattias har då fått reda på detta och frågar hans kompis ifall han vet om jag ska med, och han bestämmer sig då för att gå ut han med när han får reda på detta. Här kan man väl säga att vi får upp ögonen allt mer för varandra, vi har en trevlig kväll tillsammans och byter nummer med varandra. Och börjar nu umgås allt mer.

En morgon när vi sovit hemma hos mig ringer telefonen, jag har då några dagar tidigare skickat in en ”Flirt” via Lugna favoriter, så de ringer för att ställa frågor om oss, vem som ringer vem först, vem som är blygast och så vidare. Såå jag skämdes! Här har jag känt denna kille i knappt en månad och så läser de upp det jag skrivit i Flirten: ”som den underbara kille han är förtjänar han det bästa, på ett eller annat vis”. Vi vann biljetter till Josh Grobans konsert och blev efter det officiellt ett par.

Åren går, tillsammans går man igenom både lycka och olycka. Min pappa drabbades av cancer redan när jag gick i gymnasiet, två år innan jag träffade Mattias. Mattias är en väldigt omtänksam kille och har alltid funnits där för mig – tröstat mig när jag varit ledsen och gett både mig och min familj många fina minnen och skratt ihop. När min pappa i maj blev sjukare igen berättade jag för honom att jag och Mattias i september i år firar 5 år tillsammans, och han frågade då om vi inte skulle ta och förlova oss.

Senare i maj går min pappa bort, endast 54 år gammal och med en enorm saknad efter sig.
Ord kan inte beskriva min kärlek till min pappa. Det är jobbigt utan honom och saknaden gör ont varje dag.

September 2016 – det är min och Mattias 5-årsdag – 4 månader efter min pappas bortgång. Chocken börjar långsamt släppa och man börjar inse vad som hänt, försöker hitta tillbaka till någon slags vardag så gott det går.
Vi ger varandra några presenter och av Mattias får jag en resa till Paris där vi ska spendera några nätter i mitten av oktober. Han överraskar mig även med ett hänglås och varsina nycklar vilka han ristat in våra initialer på. (så himla fin).

Oktober kommer och väl framme i Paris checkar vi in på ett jättefint hotell, vi sover gott och går dagen efter till Eiffeltornet där vi åker upp hela vägen och tittar på den fantastiska utsikten. När vi kommer ner igen så låser vi fast vårat kärlekslås på ett staket, och kastar våra nycklar i dammen. Vi står och kramas och Mattias börjar berätta hur mycket jag betyder för honom, att han är så lycklig med mig. Han går därefter ner på knä och FRIAR(!!!), och frågar om jag vill gifta mig med honom. Varpå jag frågar helt mållös ”men du har väl ingen ring?!”, och han säger ”jo” och tar fram ring ur bröstfickan. Så himla vacker, och så så mycket kärlek.

Bröllopet – jag hade gärna gift mig ett år inom frieriet, ett sommarbröllop är någonting vi båda önskar. Det viktigaste är att jag ska må bättre, så utan att stressa fram någonting så har vi sagt att bröllopet får bli antingen i sommar, eller om jag då inte känner mig helt redo ännu – så sommaren efter. Gästlistan är redan klar, och jag vet att allting annat kommer att lösa sig vare sig vi väljer att gifta oss imorgon eller i sommar – tillsammans klarar vi allt, jag och min blivande man <3

Tack för att du tog din tid att läsa vår kärlekshistoria,
varma kramar, Emma S.

P.S Klänningen från Ida Sjöstedt är heelt fantastisk, och ringen kan väl inte heller bli annat än helt underbar (och inte minst unik) när man får chansen att designa den själv :-). D.S

Det var på Valborg 2011 som jag såg han på bild för första gången. Jag hade blivit medlem på mötesplatsen.se några dagar tidigare. När hans profil kom upp fastnade jag direkt. Några saker han tyckte om att göra var att mysa runt i mjukiskläder, gå långpromenader och att hålla hand. Detta måste ju vara mannen i mitt liv, tänkte jag.

Jag skickade iväg ett meddelande och vi bytte MSN. Sedan skrev vi till varandra på kvällen och bestämde en dag när vi skulle ses. Han bodde i Kungsbacka, skulle fylla 24 år och jobbade som elektriker i Göteborg. Han älskade att resa, spela spel, kolla på fotboll, heja på GAIS och att dricka öl. Jag hade hittat min hälft.

Själv borde jag i Halmstad, var 21 år fyllda och hade precis flyttat in i min första lägenhet som jag bodde i andra hand som jag skulle ha i ett år framöver. Det var torsdagen den 12e Maj skulle jag möta han på Halmstad centralstation för första gången.
Han tog tåget från Kungsbacka och jag stod och väntade på perrongen med min cocker spaniel som sällskap. Men han hoppade aldrig av på den perrongen jag stod vid. Jag var väldigt nervös när jag skulle träffa han för första gången, så jag hade ställt mig på perrongen där tåget skulle ta mig till Kungsbacka, inte komma ifrån. Redan där visste han vad han hade framför sig. ;)

Vi åkte hem till mig och han ställde sig i köket och lagade mat. Hans berömda spaghetti och köttfärssås. Har aldrig ätit något liknande och visste redan då att han var mannen i mitt liv. På kvällen låg vi i soffan och myste framför roliga tv-serier och frossade i oss massa gottigheter.

Sedan den dagen var jag helt fast. Han fann mitt hjärta och blev min bästa vän. Vi umgicks väldigt mycket under hela sommaren och hösten och blev bästa kompisar. Han var mitt balsam för själen när livet var tufft. Han har hjälpt mig i motgångar som jag aldrig kunnat ta mig upp ifrån annars.
I januari 2012 flyttade jag till Kungsbacka och vi började året med att resa. Thailand blev vårt första resmål. I december 2012 åkte vi till London och den 12/12-12 förlovade vi oss.

Nu, 5,5 år senare bor vi i en underbar trea i Kungsbacka och väntar en flicka i magen som är beräknad den 5e mars. Två ska bli tre. Vi kommer att bli en familj. Mannen i mitt liv kommer att bli pappa till vår flicka jag bär i magen. Och under samma veva som jag blev gravid höll jag på att planera vårt bröllop som skulle äga rum under sensommaren 2017. Men eftersom att vår efterlängtade flicka kommer i mars kommer vi att få skjuta på bröllopet lite och som det ser ut nu så blir det ett vinter-bröllop 2017 istället.

Det hade varit en SAGOLIK DRÖM att få vinna denna underbara klänning från Ida Sjöstedt och att få designa min egen vigselring från LWL Jewelry. En dröm som jag hoppas kommer att bli till verklighet. <3

Hej Kenza! Vilken fantastisk tävling! Det vore en dröm att få bära Idas klänning och en alldeles egendesignad ring från LWL Jewelry.

Jag och min fästman sågs för första gången för drygt 7 år sen, jag var 19 år och han var 23. Vi träffades på krogen genom gemensamma vänner. Han var inte alls min typ av kille. Han verkade vara en dryg typ och jag hade inte ögonen för honom. Där fick jag lära mig att skenet kan bedra. Ett par månader senare korsades våra vägar återigen och efter det bjöd han ut mig på en dejt. Han var inte alls den killen jag var van vid. Han var omtänksam, rar och en riktig gentleman. Jag blev genast förälskad. Genom dessa år har han lärt mig att bli en mer självsäker person, med honom kände jag mig trygg igen.

I år fyllde han 30 år och jag överraskade honom med en fest där alla våra vänner och familj var på plats. Det var då han hick ner på knä och ställde frågan. Vi blev våda riktigt överraskade denna kväll. Svaret blev såklart JA!

Nu bygger vi vårt drömhus och ska gifta oss den 27e maj år 2018. Jag ser verkligen fram emot vår framtid tillsammans.

Han hann knappt frågade innan jag hängde kring halsen på honom

Alltså vilken dröm. Ett midsommarbröllop. Ute på landet i en gammal lada. Nära och kära. Vigseln är på en liten udde längs med vattnet. Där, där ska vi gifta oss och ha årets kalas för att fira våran kärlek. På vår 10 årsdag.

Vi träffades när vi var 15 år och har hållit ihop sedan dess. Vi har haft en del jobbiga tider, bland annat blev han så sjuk att han hamnade i koma och nu är jag sjukskriven för depression. Men genom dessa 10 år har vi aldrig tvivlat på varandra, trots svajiga tider.
För ett år sedan överraskade han mig, han lurade mig totalt och gick ned på knä på julafton. Han hann knappt fråga innan jag hängde runt halsen på honom.
Vi bor i Västerås tillsammans med våra två fina hundar, Hugo och Walter och vi längtar så till midsommar. Jag är så stolt att snart få kalla han min man, min fina snälla underbara roliga Erik. Du kan gå in på tängstagård.se och se de otroligt fina miljöerna eller läsa min blogg för lite bröllopsinspiration http://nouw.com/evelinanohlgren eller kolla på Instagram med hashtagen #herrochfrulennqvist

Ser så mycket fram emot att det snart är 2017, året vi gifter oss! På vår tio års dag. På min sambos morfar och mormors bröllopsdag, som han saknar enormt.

Har följt dig länge och det är så kul att läsa om Mani, alla dina resor osv. Men framförallt om bröllopsinspo. Det är SÅ kul! Jag längtar så och om jag skulle vinna skulle det bara vara en fet bonus!

Gott nytt år!
Evelina, Erik,
Hugo och Walter

Det största i livet hände oss en regnig dag i april. Isabelle föddes, tre dagar över tiden och så vansinnigt efterlängtad. Där låg hon plötsligt på mitt bröst och Jacob och jag kunde inte titta på något annat än henne medan vi torkade tårarna som trillade ner längst våra kinder. För här var hon nu äntligen! Vår dotter. Hon som gjorde oss ännu starkare tillsammans, hon som skapade en familj av oss två. Vi två som nu blivit tre.

Om vi backar några år, till när jag klev in i en lägenhet där jag och min bästa vän Lina skulle förfesta inför en utgång. Han satt där i soffan. Sjukt snygg och ett leende som inte var av denna jord. När min syster hämtade mig utanför hans lägenhet på morgonen pekade jag på hans dörr och sa (på riktigt!); “där inne ligger mannen i mitt liv”. Även ocharmigt bakfull kunde jag inte ha mer rätt! Och om jag nästa sommar får gifta mig med honom medan Isabelle tultar nerför altargången tillsammans med oss, i en dröm signerad Ida Sjöstedt och med en ring som verkligen symboliserar det vi är och vår kärlek… ja, det hade helt enkelt varit fullkomligt magiskt :)

Jag och min fästman vill vara med och tävla i denna tävling då vi gifter oss den 16 september 2017. Haha, jag blir redan sentimental när jag bara har skrivit denna första mening så får se hur det går nu när jag ska beskriva om hur vi träffades. Nu när jag skrivit klart allt ser jag att det blivit lite långt, men hoppas att du tar dig tid till att läsa det :)

Första gången jag såg Marius, min fästman, var på mitt arbete. Jag blev helt blowned away. HAN VAR SÅ SNYGG!!! Jag har aldrig blivit attraherad av någon på detta sätt, det var faktiskt en helt sjuk känsla. Det var något med hans blick och hur våra blickar möttes och när han log mot mig- ja… jag blev helt tagen och jag kunde inte släppa honom ur mina tankar.

Dagarna och veckorna gick, jag fortsatte att spana efter honom i korridorerna på jobbet och fick reda på att han var en norrman som pendlade mellan Norge och Sverige. När jag gjorde i ordning mig på morgonen innan jobbet så gjorde jag mig alltid extra fin bara för att jag ville vara så fin som möjligt inför honom. Jag försökte så ofta som möjligt gå förbi hans plats på jobbet bara för att titta på honom (och för att jag ville att han skulle se mig). Men när jag såg att han såg mig blev jag helt nervös och knäsvag och vågade inte möta hans blickar. Jag vågade heller inte ta steget till att börja prata utan sa bara till alla i min omgivning hur attraherad jag var av honom.

En gång var han i köket på vår arbetsplats och skulle äta sin lunch samtidigt som jag satt där med en av mina bästa kompisar (som även då var min kollega). Han satt vid ett bord framför oss och så att han kunde se mig, jag blev så nervös av detta att jag inte kunde äta. Jag kunde helt enkelt inte ta en enda tugga, för jag hade spagetti och blev så rädd att han skulle se mig äta på ett sådant där ograciöst sätt som man kan äta på när man äter just spaghetti. Nej, så det blev inget ätande av den matlådan förrän han hade ätit klart och lämnat rummet.

Men så en dag så händer det jag önskat ska hända i säkert ett halvt år- men jag lyckas ju såklart tabba till det! Han skriver till mig på Facebook och när jag ser att det är han som skrivit så dör jag. Först och främst vågade jag inte öppna meddelandet på ett dygn för att jag blev så himla nervös. Sedan när jag väl öppnar meddelandet och han frågor om vi ska ses på ett glas så blir jag så ännu mer nervös och säger nej?! Jag skrev att jag hade ganska mycket just denna period och det skulle vara svårt att få till att träffas. MEN HALLÅ?! Vad håller jag på med?!!? Hur dum kan jag vara? Ja, så gick tankarna i cirka två dagar. Varför skulle jag låta min nervositet förstöra detta för mig? Så jag skrev till honom att jag ville träffas och såklart var jag sååååå nervös över detta. Så vad gör jag då? Jo jag tar med min bästa kompis (den gamla kollegan som var med i köket när jag inte kunde äta när han befann sig där) på dejten. Jaa alltså stackars Marius, var väl inte riktigt den dejten han sett framför sig, jaja. När min kompis märkte att det gick bra så lämnade hon oss och dejten gick så bra att vi fortsatte träffa varandra :).
Däremot slutade han på det svenska kontoret efter cirka två månaders dejtande, åh nej! Jag trodde faktiskt inte att vi skulle fortsätta träffas men han ville fortsätta trots att han nu endast skulle bo i Norge. Vi bestämde oss för att bli tillsammans den 12 november 2014 och sedan pendlade han mellan Norge och Sverige i cirka ett år. Denna period var extremt jobbig. Vi kunde bara ses på helgerna och längtan efter varandra blev tillslut olidlig. Vi bestämde att han skulle söka jobb i Sverige och flytta hit permanent. Dock tog det flera månader innan vi fick till detta, men tillslut flyttade han till min lägenhet i januari 2016. I april 2016 åkte vi till Rom och där friade han till mig och denna gång var det hans tur att bli extremt nervös. Jag har faktiskt aldrig sett min fästman nervös tidigare, men när han friade (och gick ner på knä!!) så skakade han som ett asplöv och det var såååå charmerande och sött!

I juli 2016 köpte vi en lägenhet tillsammans här i Stockholm och nu planerar vi bröllopet för fullt. Vi ska gifta oss i Olso den 16 september 2017 och är så lyckliga <3.

Att det blev han och jag… det hade jag aldrig trott de dagarna på jobbet när jag gick i korridoren på jobbet bara för att få se en glimt av honom. När jag tänker tillbaka på hur nervös jag blev bara av att se honom, för att nu få ligga i hans famn varje kväll… tänk om jag vetat det den dagen då jag inte ens kunde äta när han befann sig i samma rum!

Hej! Jag blev tipsad av två nära vänner om denna tävling och jag tycker att det är en jätte fin tävling. Klänning och ring är nog en dröm för alla tjejer och killar som ska gifta sig. Men sen att få tillfället att tänka tillbaka och berätta om sin kärlekshistoria men även läsa andra kärlekshistorier. Det är faktiskt inte så ofta man får det tillfället eller glömmer bort det lite grann. Jag och min pojkvän ska gifta oss den 12 augusti nästa år och han friade till mig på det finaste sätt jag kan tänka mig. Han överraskade mig verkligen och friade framför mina närmsta vänner. De som inte kunde närvara hade gjort en videohälsning och han hade klippt ihop alla videos till ett långt videomontage. Han vet vad min familj och mina vänner betyder för mig och ville att allihopa skulle vara den del av frieriet. Vägen dit vi är idag har varit spännande, rolig, härlig, fantastisk men också svår. Precis innan jag och min fästman träffades så var jag tillsammans med en kille som inte behandlade mig så bra. Jag gick från att ha mycket skinn på näsan med ett bra självförtroende till inget skinn på näsan och självförtroende på botten. Det var ett otroligt jobbigt år med andra ord, jag trodde verkligen att denna kille var den rätte och att han var fantastisk, men för varje dag som gick så blev han elakare och kontrollerande. Han fick mig att tro att jag förtjänade denna behandling, att jag provocerade fram det och att det var mitt fel. Men som tur var så tog jag mitt förnuft till fånga och lämnade honom. Efter det förhållandet och den upplevelsen så var jag totalt ointresserad av killar, tänkte inte ens på dom och fokuserade mest på min familj, mina vänner och att resa. Ett år efter uppbrottet så var jag god i tanken att den stora kärleken troligtvis kommer att vara min familj och mina vänner, för chansen att jag skulle kunna lita på någon kille den fanns inte. Men när jag minst anade det så träffade jag min blivande fästman på en maskeradfest som våra två vänner hade anordnat. Han visade ett tydligt intresse och dansade runt mig som en tok, haha med alla sina bästa (enligt honom själv) dansmoves…. och jag låtsades som ingenting, men det var någonting som fick mig att se honom. Efter den kvällen så hördes vi inte på ett tag, han bodde i Oslo och jag bodde kvar hemma. Men efter någon månad så kom han hem igen och han började höra av sig. Jag tänkte, jaja det blir väl en rolig grej och att ett förhållande var min sista tanke. Men ju mer jag umgicks med honom desto mer så ville jag vara med honom. Så jag gav honom en chans och att jag gav honom den chansen det kommer jag aldrig att ångra. Jag har aldrig mött en kille som är så omtänksam, framåt, smart, fin och som aldrig ger upp. Han har verkligen fått jobbat för att jag ska få tillbaka mitt självförtroende och för att jag ska lita på honom. Det är nog många som hade gett upp, för jag hade så svårt att lita på någon men Han, han körde på och idag 7,5 år senare är han min bästa vän och han är mitt livs kärlek. Det är många som frågar: är han den rätte? Är det ni för alltid nu? Ja man kan aldrig säga aldrig, men just nu idag och vad jag vet nu så är han den rätte och den person som jag vill gifta mig med. Vi har tusan bott i kollektiv tillsammans i flera år, haft distansförhållande i tre år och nu är vi äntligen där vi vill vara. Och om det skulle hända att det inte är så, då kommer jag fortfarande vara så tacksam för honom. För han har gett mig mitt självförtroende tillbaka, min trygghet och tron på kärlek.

Tack för detta tillfälle, jag blev alldeles nostalgisk och jag måste faktiskt visa detta för min fästman :)
Gratulerar till ditt giftermål, och tänk i år gifter du dig! Tiden går snabbt och helt plötsligt står man där, nervös som ett darrande löv…hehe.

Gott nytt år!

Hej,

Träffade min fästman i unga år och redan då hade han något som fångade mitt intresse, nämligen en cykel med bockstyre ? något som jag länge hade suktat efter..
Nåväl, åren har gått och i somras förlovade vi oss på stranden i Igrane, Kroatien. Vi hade funderat på bröllop sommaren 2017 alternativt bröllop utomlands när vi fick reda på att en bebis är på kommande nu i maj ☺️ Bröllopet blir troligen istället under 2018 ?

Med mycket kärlek, hälsningar Ingela

Me and fiance met 4 years ago…

It was such a surprise for us both… I was studying in Poland and he came there for his exchange from Stockholm. It was such a perfecr concidence as initially I was not about to be in Poland during his exchange and he prioritized other destinations to go on his exchange. But now we both understand that it was not random as we have met each other thanks to that… I would say that it was love from the first sight… When I first saw him and we got introduced, I thought: we will be together … Our first date was during ice-skating. I did not know how to ice skate and I was too shy to tell it and you know what… He turned to be a professional hockey player during school times!!! I thought I will fell down under the ice… haha… Since we first met and after our first date we were spending every single minute together: going on walks by amazing Old Town in Warsaw, walking in the snowfall, playing snowballs, visiting secret places in the city, swimming, going to Spa cooking together (I had to learn myself cooking as one of the dates was my tunmrn to surprise and I had no idea that Swedish schools learn boys to cook!!!). Everything felt just perfect and as it was a fairytale… It was first relationships for us both and everything happened around Christmas and New Year, so miracles happen and I know this for sure….And how not to believe in love from the first sight after all that???

Everything felt just perfect if not only he had to leave in 1 month to Sweden… I had 1000 000 questions in my head: will we be still together? will we meet more? will somebidy of us move to another country? But my then boyfriend was already sure that he has found the love of his life and is not going to lose it… He came back to Poland and not once… We both have been flying every month to each other for nearly 2 years… I was flying to Stockholm, he was flying to Warsaw. We have been meeting in Crete, Rome, Brussels, Lisbon, Madrid, Cyprus… If I am about to tell what the best that happened in my life, I would for sure answer: meeting my fiance… My life was so empty without him…

After two years of flying to each other and traveling to different places, we have finally moved in together in Stockholm in 2014!!!!! It has become even better… We started to have more time together: breakfasts, dinners, visiting friends and family, exploring Stockholm and Sweden… I have been emersed to Swedish culture and lifestyle and I just love it!!! Maybe I was Swedish in my heart?

Year 2016 was a big year to us… We have been on our trip to Rome and I had no idea that smth is gonna happen, but my then boyfriend was a bit nervous and I could not get why… We have been walking around and suddenly we are stopping near Fontanna di Trevi and he is going down on the knee… And I am asking: is smth wrong with your shoe??? haha… But he started his speech: Julia, I love you very much since the first day we have met. You make every my day a special day. You know how to make me laugh, how to calm me down, how to find lroper wirds with me every time I need it. I can not imagine my life without you… Wiĺl you marry me???

I was speechless for several seconds as I was shocked… “Yes, I will” I have answered…

It was the best moment of my life… I am looking to start our life journey as a wife and a husband… Right now we are in the planning of our wedding that will happen in Maldives, Stockholm and Warsaw in September 2017… I would be veeeery happy if I can wear this amazing wedding dress and this beautiful ring on our wedding!

Thank you Kenza!!! :*

Dagen jag träffade Simon

Hej Kenza,
Här kommer historien om hur jag träffade min Simon. För fem år sedan befann jag mig ensam i Frankrike. Hade inte planerat att resa ensam, men så blev det. En dag träffade jag Simon, en för mig helt fantastisk person som kom att ändra hela mitt liv. Vi hade bara setts en månad när det var dags att åka hem. Simon kom från Belgien och jag vågade inte hoppas på att vi skulle ses igen, men så hände det fantastiska. Hemma i min lilla hemstad bara några veckor senare dök Simon upp. Han hade fått låna en bil och bestämt sig för att köra hela vägen upp till Sverige, om jag var lycklig. Nu har det gått fem år tillsammans och för ett år sedan föll Simon ner på knä och friade. Tiden har gått så fort, under dessa fem år. Vi har bott i både Bryssel och Stockholm, stöttat varandra, lärt oss varandras språk, hitta jobb, nya vänner och idag känns det som vi är närmare än någonsin. Jag är så lycklig att jag träffat Simon och i slutet av maj är det äntligen dags för vårt bröllop. Det hade varit en dröm att få bära en så fin klänning av Ida på bröllopsdagen. Är jätte spänd på att se hur din klänning kommer att se ut! Tack för all din fina bröllopsinspiration, den har verkligen varit till stor hjälp.

Vänliga hälsningar

Therese

Jag och min fästman träffades via nätet, vi förlovade oss igår och har planer att gifta oss nästa år ?? Min fästman är 26 år gammal och bor i Belgien (jag är också 26) han studerar på heltdi, jag är en ensamstående mamma till en underbar 5årig pojke, jobbar deltid som tandsköterska. Som många vet så tjänar man väldigt lite som tandsköterska och som student är det ännu svårare att få ihop ekonomin. Därför har vi båda lite svårt med ekonomin och vi hade tänkt låna pengar från vänner/familj för att sedan betala av allt lite i taget.
varför gifta sig när man har trubbel med ekonom?, ju för att vi har ett distansförhållande och kommer från en muslimsk familj, det går inte att träffas när vi vill eller att bo ihop.
Att gifta oss så snart som möjligt är den enda alternativen.
Sist men inte minst, vi önskar dig och Aleks lycka till, må ni leva länge och lyckliga ihop med en massa fina barn ☺

Promenader under stjärnklar himmel och norrsken över himlen, så började vår resa när jag var 15 och Niclas 16. Vi kommer från en liten by i Tornedalen där alla känner alla, men trots att vi gått på samma dagis och bott grannar lärde vi inte känna varandra förrän i tonåren. Promenaderna slutade med att Niclas tillslut vågade ta steget och pussa mig, det är nu 12 år sedan! En sak som våra familjer än idag skrattar åt är Niclas som alltid hade med sin egen kudde, som han hade under armen när han korsade vägen för att sova hos mig :)

Vi har hunnit vara med om en hel del tillsammans under de här 12 åren och ska äntligen bli herr och fru den 7/10-2017!! Precis som du ska jag få gifta mig med min bästa vän, den underbaraste människan jag vet som alltid finns där i både vått och torrt!

Att få dela denna dag med våra nära och kära är helt otroligt och allt annat spelar egentligen ingen roll! Men att få bära denna klänning och en ring som kan vara den finaste jag sett skulle verkligen vara grädden på moset för denna dag! Håller tummarna! Jag hoppas er dag blir som ni önskar och önskar er all lycka❤?

Nästan fyra år har jag och han varit ett par
Ja, när man räknar på det blir det ganska många dar
Allt började med en påskkonferans
Och sen blev det minst sagt en romans
Kärlek vid första ögonkastet är väl inte riktigt sant
Jag är ju trots allt lite utav en pedant
Men kanske tredje, sjätte eller sjunde
Man skulle nästan kunna säga att allt gick fortare än OS-spurten 1984 gjord av Gunde
Han är såsen till min kebab
Haha den där kanske lockar dig till flabb
Han är jordnöten till mitt smör
Och gud, han är så snygg att jag tror jag dör
Med dessa liknelser förstår säkert också du
Att jag självklart, snabbst möjligt, vill bli hans fru
Frågan ställde han i somras bredvid en sjö i Budapest
Så självklart ska vi nu ställa till med en ordentlig fest!
I Augusti smäller det och då ska allt vara klart
Lokal, kyrka, klänning, ring och mat
Därför hade det varit sjukt kul att vinna en klänning från Ida
Att bära när jag med Oscar går sida vid sida
Genom kyrkan och se ringen på fingret glimma
Nu orkar jag inte längre rimma

Puss o kram
Hoppas jag hann skicka detta inom tävlingens tidsram ;)

Vilken möjlighet och gåva det här skulle vara, för mig och min älskade underbara! I april 2014 blev det vi, och sedan dess har vi legat i. Studier, jobb, hund, hyra och hus – ja jisses, vårt liv tillsammans är ett enda glädjerus. Vi träffades på hans bands spelning, jag hade inte tänkt gå dit, jag mådde ärligt talat skit. Men tack o lov så kom jag dit, sedan dess har han varit min favorit, en pusselbit. Väl på plats, han inget direkt sa, men därefter pratade vi var dag. Sena nätter och eviga samtal om allt mellan himmel och jord och ett tu tre så tittade vi på köksbord. Han min sambo har varit i snart 2 år, det är inte alltid lätt och ibland fäller man en tår. Men sånt är livet och det är ingen fara, jag vet ju att vi har varann och med honom får jag livet erfara. Han är givmild, lugn och varm, han fick mig på fall med sin härliga charm. Vi varandras motsatser är, jag har temperament och kan ofta bli tvär, men han vänder mitt humör, nästan som en trollkonstnär. Han är slarvig, inte direkt någon fena på ordning och reda. Men han tar fram det bästa i mig och jag i honom, vi kompletterar varann. Vår kärlek den är sann. Vårt liv har redan börjat ihop, men jag längtar efter och är ödmjuk inför resten av våra liv – vår vardag och våra äventyr – vilket ljuvligt tidsfördriv. Det är ett privilegium att så småningom få äkta denna man, vår kärlek går över hav och land. Han friade i november och bröllopet är tänkt att stå i september. En vinst som denna, hade varit en skänk från ovan, sannerligen den bästa gåvan. Eftersom vi båda studenter är, så växer inte pengar som skogsbär. Men det gör ingenting, det spelar inte så stor roll, bara jag inte behöver se ut som ett troll. Jag önskar bara att få känna mig vacker, ja kanske så pass så jag orsaker hjärtattacker.

Oh my what a dream this would be.. I met my wonderful fiancé at new years eve for 6 years ago! (31 december 2010!). He knew who I was, but I didnt know who he was. (we went to the same school, and he had been looking at me for a long time but didnt have the guts to ask me out..). At new years eve we danced, talked and kissed. After that, we talked on the Phone every day, and went on our first date in february (where i actually stepped in dog shit just before i went in to the restaurant, so that was a “succes”),haha. Anyways, ever since that day, we have been a couple through difficult times, and wonderful times..and i love him more than i thought was ever possible to love someone. He proposed to me the 25th of oktober 2014. We are still planning, but obviously we have to save up money for our dream wedding. This dress and ring would be more than a dream come true for me. :)

My e mail: [email protected].
– Isabelle :)

Jag träffade min Emil på jobbet.. första gången såg jag honom på lagret liksom typ lite snabbt. Tyckte han var sjukt fin men jag hade ingen chans på honom tänkte jag. Så tittade på honom i smyg i 2 år. Sen tog min kompis och slängde iväg vänförfrågan på fb. Han acceptera den och jag blev nervös för han hade inte lagt märke till mig.. men efter 1 vecka så träffades vi själva. Jag var så nervös. Men vi träffades i ca 3 månader och samma veva åkte han utomlands och där insåg han att han tyckte om mig för mycket. Så när han kom hem så blev det vi förevigt.

Hej !
På julafton för 4 år sedan såg jag min kvinna för första gången. Jag blev stormförälskad vid första ögonkastet. Där var hon och jag bara visste att hon var min. Vackrare än någon jag någonsin hade sett. Jag hade ingen aning om att man kunde känna så starkt för någon man just träffat, men min känsla sa allt. Hon var allt jag någonsin kunde önska och efter 3 månader var vi ett par offentligt! 4 år har nu gått och det har varit de bästa åren i mitt liv, hon gör mitt liv komplett. Hon är den starkaste kvinnan jag mött, ett tålamod man sällan stöter på och med ett hjärta av guld. Hon lyfter alla i sin omgivning och sätter sig själv alltid sist. Hon sprider glädje, trygghet och omtanke till alla hon håller kärt. Hon är en ängel utan dess like. Hon sliter hela tiden med motgångar och olyckor i sin omgivning och jag vet helt ärligt inte hur hon orkar fortsätta med samma styrka gång efter gång. Jag vet om att hon drömmer om att gifta sig, det gör jag med. Jag ser hur ögonen tåras på henne när Vi pratar om dagen och jag önskar så att kunna få fria till henne snart.
Hon är värd den vackraste ringen och det ska hon få men skulle jag vinna denna tävling så vore det möjligt inom en snarare framtid.

Min tvillingsyster är nyförlovad. Min bästa, finaste tvillingsyster. Hon har ställt upp i vått och torrt, ända sen vi var små. Hon stöttade mig i beslutet att säga upp kontakten med vår pappa, trots att hon själv inte sa upp kontakten med honom. Hon har stöttat mig under mina depressioner som pågått till och från sen jag var 15 – hon har alltid kunnat få mig att skratta även när det känts som mörkast. Hon lät alltid mig vara prinsessa i alla lekar, och hon fick vara prins. Jag skulle så himla gärna vilja ge henne chansen att vara en prinsessa på sin bröllopsdag.

Hon och hennes blivande man träffades på en jobbfest för fem år sedan. När jag pratade med Hanna dagen efter festen var hon redan head over heels för Dennis. Jag var lite skeptisk – hon hade ganska nyss gjort slut med sin tidigare pojkvän. Men sen den dagen har dom varit oskiljaktiga. Hanna och Dennis är det paret jag känner som har roligast med varandra. Jag har inte sett min bästa, finaste tvillingsyster såhär glad någonsin, och det har hållit i sig i fem år och förhoppningsvis för resten av sitt liv. Dennis har blivit en självklar del i vår familj, och har funnits i vått och torrt även för mig. Deras kärlekshistoria består av mycket skratt, men även motgångar som dom gemensamt tagit sig igenom. Det är den finaste kärlekshistorien jag vet.

Min tvillingsyster förtjänar verkligen det här, och det vore så fantastiskt att få ge henne chansen att få den vackraste bröllopsdagen hon kan önska sig.

Hej Kenza,
Vilken vacker klänning och såna ringar!!
Jag och min fästman Kim träffades genom gemensamma kompisar under gymnasiet när vi var 16 år. Var kompisar under ett par år när vi sedan upptäckte att det vi hade var mer än vänskap vid 20 års ålder och nu åtta år senare är vi fortfarande lika nykära och förlovade sen två år tilllbaka.
Mitt drömbröllop är i en vacker klänning med min bättre hälft och bästa vän vid min sida, med den närmsta familj och våra vänner som vittnen. Alltid älskat havet så på en strand någonstans hade jag velat säga ja till honom, vid västkusten där vi bor eller utomlands spelar mindre roll bara det är vi två. Pratat om att 2017 är det år det är dags att bli man och hustru och längtar tills dess.

Kram Michaela

Dear Kenza,

I will try my best to find the words in English while telling you our and a kind of my story. Actually, i never really was a positive thinking person. Like my dad, I tend to think negative for not getting disappointed afterwards. But this time, I am so happy like I never was since I found my beautiful future husband Alex. So I want to try being positive and competing in your ‘The Big Giveaway Part 10′!! You cannot imagine how happy I was when I saw this post!! Dreaming about a wonderful dress and a gorgeous wedding ring seems to be in our roots :)) The dress ist breathtaking and looks so beautiful on you :) I really wish that I could have the luck to marry in such a beautiful dress, too.
To myself: My name is Linda Funk, i am from Germany and study in Münster since 3 years now. When I moved to Münster I was so confused and I always dream about finding my Disney-Dream-Prince that kisses me out of my dreams and shows me how wonderful the world is when you experience everything as a couple. But at first, there was no one, who really wanted a serious relationship. I already knew Alex, but he didn’t see me, when you know what I mean haha.. I mean, it was always during parties that I saw him and maybe a man doesn’t look for his woman in a club. Years went by and by pure chance, I run into him many times. I was always wondering how charming he is and that I reaallly like his humor. But I never ever thought that I already knew the man that I’ll marry some day and have children (awwwww *.*)..
Almost 3 years ago, Germany was playing football in the European Cup against Ghana I think, and then all the people in Münster where celebrating in the City. I lived there in a little student-appartment-share. My friend, Jenny, texted me I should come there and celebrate with them, but I had to learn for an exam… When my head was so full that i couldn’t think so more :D how so often..I went there and she celebrated with the friends of Alex!! I was excited when I saw him. And after some time, he came to me and that was the first time I saw that he really saw me AS A WOMAN :) haha I was so happy, BUT like God I wanted, I don’t know.. I was meeting another guy and i don’t wanted to behave inappropriately. Alex asked me If I had a boyfriend, and unfortunately I had to tell him the truth, because I just couldn’t lie to him^^ I told him that i was meeting someone and he seemed to be sad, he expected an other answer to his question. Maybe someone told him that I was single.. I was sad to, because I liked him so much.. I don’t know why, but I continued to meet this other guy who didn’t really make me happy. Nowadays I cannot understand why I did this, but it is no more relevant for today, as everything turned into the right direction :-)) Alex didn’t want to stop contacting me and I always told him I was in a relationship now. My life was like a Sinus-Curve, between family, university, my ex-boyfriend with whom I always had complications, and me… In this time my little beautiful sister Sina was born ( I LOVE HER SOOOO MUCH!!!) she is so beautiful has blonde hair and biiiig brown eyes. She’ an angel. <3 Then my grandpa died.. And that was a really hard time for me, because he was like a dad for me. He taught me how to live and always encouraged me to want more! I miss him so much. After the loss of my grandpa, I realized that no one would help me to make my life a better one! This is only my choice and it's me who can do this! I finished with my ex and tried to be positive and work on myself. I planned a semester abroad in France and was really happy about what was happening. In this moment Alex knocked another time at my door… hehe :) Today I am so happy that he never gave up. He asked me for a date in a Shisha Bar.
I don't really wanted a relationship, because I was going to go to France for 5 months. But God knew what was better for me! He sent me Alex, who was courting me:) We had 8 Dates and we never kissed, because I was shy and not sure if i should began a relationship before going to France. The 9th Date was soon beautiful. We were at a Sushi restaurant and everything felt like we were never not a couple (even if we did not kiss to this moment :D). For me, it was really a romantic way to get him to know. He was looking at me as if I am the most beautiful woman on earth. And I loooooved to look in his eyes while he was looking at me. I was so intensive and in this moment I knew, that I never ever no more wanted to live without this guy !!!!! The next Sunday I was chilling in bed at my parents house and texting with him, I was so emotional about my semester abroad and about him and I told him that i was scared to go to France without him.. And he told me that he doesn't want me to to go neither. I knocked at my sisters door (her name is Sophie and the ist 18 years old and my maid of honor :))))) I am so proud that I could ask my sister for that. Yessss, and I asked her if I should take the car drive to him and just kiss him! ohhhh.. She was shocked that this didn't happen till then ;D But I had do tell her that he tried to kiss me 2 times, but I was so scared that the kiss would disappoint me as everything was so beautiful…. it was so beautiful!! I was and am so in love..:)
You see, I can really write a book about us :D haha my friends are always telling me to come to the point. So hahahah. We kisses, I went to France. During my stay of 5 months he called me every night at 11 PM FaceTime. And he visited me there. That were 3 very romantic days. We were at Cannes, Monaco and Antibes and enjoyed the time. At the sea in the night in Cannes, he told me that some day he wants to marry me. And 2016 would be our year. :)))))) Yes, and then he told me that after the first date, when he returned at home, he already knew that I would be the woman he marries and the woman with whom he would have kids someday. That touched me so much.. so much. And as you can imagine, I was waiting the first half of 2016 everyday that he askes me if i want to marry him :D hahaha. But I had to wait until June. In June 2016 :) the 13th June 2016 was the night he proposed me. We made vacation in Menorca, had dinner in a restaurant. He told put on my high heels :) and after dinner we went for a walk and he stopped at a bay. He said 'Let's make some photos there.' I was soon naive :D He embraced me..'Linda, my life was always beautiful, I never had a moment where I was not happy, I thought this was a good life, but now since I have you I really know what life means. With you I am far more lucky than I ever was..' I was shocked!!! I thought he would cry and didn't know what was going on!! I looked at him and he stepped some steps back opened his little bag and bring a casket out!!! His hands we're shaking so much and he fell to his knees and asked me:'Linda do you want to be with me for the rest of your life and marry me?' AAAAAAAHHHH, I thought that I never would cry when someone proposes me! BUT I was crying linke a baby.. hihihihi Ohh.. yes. It was so beautiful and romantic. It was only us 2 in the moonlight :)
And now, we are living together in Münster in a little appartment. I love to live with him together. We are planning our wedding and already registered for the registry office. We will marry on 3th May :) And on 10th June we will marry in a church.
I am happy to marry the best man on earth and live with him till the end :) Far longer than forever (My favorite song of the disney movie: The Swan Princess) that our motto for the wedding, too :)

PS: I hope that the resemblance of the names of our fiancés will bring good luck!
I wish you a Happy New Year and love and luck for you two!! I am happy or you that you found you better half, too.:)

I am competing here maybe as the last girl, but I wanted to try it! Thank you for your time reading it. My sister and maid of honor is telling me now to wait, because we and our boys are going to Köln to celebrate the New Year:) Thank you so much and wish you all the best!!!

Jag har alltid haft mottot “är det rätt känns det lätt”, trots detta har jag sällan trott på det när det gäller mitt eget kärleksliv. Jag har genom åren kämpat och slitit för killar som inte är intresserade, gått på dejter med killar jag inte ser en framtid med och försökt övertala mig själv att det nog kan bli bra ändå.. Efter över 6 år som mer eller mindre singel bestämde sig en av mina vänner för att ta tag i mitt kärleksliv och laddade ner Tinder (i mitt namn!). Morgonen efter vaknade jag med en kraftig baksmälla och en hög matchningar. Det var direkt en av konversationerna som fångade mig och när jag en vecka senare bestämt mig för att det här med Tinder inte var något för mig gav jag ändå denna kille mitt namn så att vi kunde fortsätta konversationen på Facebook.

Sagt och gjort.. dock blev konversationen innan första dejten mer utdragen än det var tänkt. Jag fick ett jobb i London och var tvungen att ställa in vår planerade dejt. Istället fortsatte vi prata varje dag i flera månader. När vi äntligen befann oss i Stockholm samtidigt fick vi till en dejt som skulle vara en lunch, men tog slut 12 timmar senare. Dagen efter sågs vi igen, och sedan dess har vi i princip bott ihop. Helt plötsligt var det både rätt och lätt – även för mig!

I somras tog min kärlek med mig till ett fantastiskt slott i Italien och frågade om jag ville gifta mig med honom. Mitt svar var ett självklart ja!

(Än idag vet jag inte om det var jag eller min kompis som “swipeade höger” för snart tre år sen – men jag vet att jag är väldigt lycklig att det hände <3 )

Hej Kenza!
Det började en fredagförmiddag i september 2012 när jag satt i min soffa på tredje våningen och åt en sen frukost. Helt plötsligt dyker en kille upp utanför mitt fönster. Det slutar med att jag har första parkett till att spana in världens hunk, det jag såg av kroppen i alla fall. Ansiktet missade jag då det var över fönsterkarmen. Helgen därpå såg jag en kille på dansgolvet med samma kropp och kroppsspråk som han i skyliften utanför fönstret. Jag gick fram och frågade vad han gjort utanför mitt fönster. Efter den kvällen blev det en första dejt, en promenad i ösregn. Sen träffades vi nästan varje dag efter det fram till december utan att bestämt säga vad vi var. När jag sen skulle åka utomlands en månad fick Jonas panik och ville veta om det var vi eller inte, så han frågade “chans “på mig. Jag åkte på min resa och sen efter att jag kom hem har det varit vi.
Vi har gjort spännande resor tillsammans, höjdpunkterna var att bestiga Kebnekaise och Kilimanjaro. Jonas har stöttat mig genom hypertyreossjukdomen. Vi har klarat av att flytta ihop och sen flytta ytterligare en gång till vår bostadsrätt.
Jonas friade på ett jättegulligt sätt men jag var så klart jättesur. Vi skulle på cykeltur och sen fika på ett mysigt café. På vägen dit ville han visa mig sin favoritlöprunda. Vad han inte sa var att det var en skogsstig. Det slutar med att jag, gravid i 6e månaden, jättehungrig och kissenödig försöker ta mig fram över stenar och rötter och blir jättesur. Självklart får han “punktering” och vill att jag ska komma tillbaka och hjälpa honom. Till slut vänder jag tillbaka för att titta på det punkterade däcket. Där står han på knä och petar på däcket. När jag kommer fram vänder han sig mot mig och frågar om jag vill gifta mig med honom. Jag svarar “ja, men det är väl klart att jag vill. Jag har ju din bäbis i magen och cyklar offroad för att titta på din löprunda, så vad tror du. Och varför gråter du?” Kanske inte helt optimalt att fria till en gravid, svettig, hungrig och kissenödig tjej och ha förhoppningen att vederbörande ska bli sprudlande glad och hoppa upp och ner.
Men som det ser ut nu ligger min blivande man i soffan med vår snart två månader gamla son på magen, hunden vid sidan och katten vid fötterna. Min lilla perfekta familj!
Vi planerar vårt bröllop till nästa vinter och jag hade så gärna haft denna vackra klänning på mig!

Hallo!!

Min fästmö och jag har känt vararandra hela livet typ, dansat och hånglat på högstadie diskon när vi var unga. Efter skoltiden kom vi ifrån varandra. Träffades av en slump för ca 3 år sedan och nu har vi hus och barn på kommande.

Hej.
Jag vill nominera min fina fästmö till denna tävling! På vår femårsdag i år bestämde jag mig för att gå ner på knä och fråga om hon ville fortsätta livet ut. Vi träffades första gången på krogen, där jag föll på en gång. Hon va svårare. Jag försökte kyssa henne redan där och då, men hon hävdade att hon inte var “en sån tjej”. Efter detta hördes vi hela tiden, och trots att hon hade tänkt vara singel ett tag (nyligen dumpad), så blev det vi två rätt snabbt. Vi är 26 idag och planerar att gifta oss (eller, givetvis är det mest hon som planerar.. ?) nästa sommar. Mest för att få ihop allt ekonomiskt och enligt planer. Hennes favoritdesigner är Ida Sjöstedt, men vi båda har insett att det är ingenting som vi kommer kunna ha råd med. Skulle hon vinna denna tävling, kommer hon definitivt få sitt drömbröllop. Och självklart, vill jag kunna ge henne allt i hela världen. ?❤