THE BIG 10 GIVEAWAY – PART 10

Åh vilken fantastisk tävling!
Jag och min fästman träffades när vi jobbade på samma arbete för ungefär 6 år sedan. Vi började dejta lite i hemlighet och bl.a gick vi hem till mig på luncherna och pussades! :)
Efter några veckor kunde vi inte hålla det hemligt länge och har varit tillsammans sedan dess. Vi förlovade oss på nyår förra året och funderar på att gifta oss nästa år. Vi har inte riktigt bestämt hur vi vill göra det men funderar på att åka utomlands och gifta oss romantiskt och mysigt på en strand kanske. Att vinna den klänningen och få designa en egen ring vore en dröm!

Hey Kenza!

First of all, thank you so much for this giveaway! It’s incredible what you are offering, a really big deal!
I am Meriem and i come from morocco, i follow you from years now and I have to say that i just LOVE all what you do. You are such an inspiration for all the girls!

I met my boyfriend 4 years ago, when we started university. He is now my soulmate, my best friend and whome I share all my life with. I can’t imagine myself without him, we grow up toghether, travelled together, shared bad and good things together. We’ve been separated by distance for one year of exchange (each of us in a country) but always joined by love through it and on holidays.

Winning this giveaway would be a dream come true to our wedding project and it will help us a lot. It’s gonna be a huge encouragement to achieve our goal.

Excuse my english and congratulations for you and Alex!!

Fingers crossed here is my email: [email protected]

Kisses,
Meriem

Jag är 19 år och träffade min blivande man för ca 3,5 år sen, eftersom att han flyttade och började jobba i samhället där jag bor. Vi var bara vänner i början, men efter ett tag började vi träffas mer, prata lite mer, allt var så naturligt! Och vips blev vi tillsammans ungefär, haha! Enda sen dess (lite mindre än två år sedan) har allt bara varit naturligt. Självklart är det vi. Föralltid! Så en oktoberkväll så kidnappade hans kompis mig, bad mig ta på en klänning och åkte iväg. Jag hade ögonbindel och hans vän ledde mig till havet och klipporna, där jag tog av mig ögonbindeln. Där stod han då, omringad av ljus på en klippa i solnedgången och friade till mig. Sen hade han dukat upp ett bord med mat som vi åt i solnedgången!!

Detta skulle betyda så mycket, vi vet att det är VI föralltid, vad som än händer. Men vi är båda studenter haha och har inte världens bästa ekonomi. Dock vill vi ju få vårat bröllop till det perfekta för oss! Därför skulle detta göra saker så mycket enklare. Tack!!

Hej Kenza, vilken drömtävling du slår till med ? jag väljer att berätta om hur jag träffade min fästman, dels för att jag själv tycker det är en riktig movie-love-story, samt att alla min singel vänner smälter och får hopp när de hör den.
ÄR DU MED??

I trean på gymnasiet skulle mina tjejkompisar resa på skidsemester i bad gastein första veckan på året. Jag hade tackat nej och därför lånat ut alla mina kläder till min närmsta kompis som skulle åka, då hon själv inte äger utrustning. En vecka innan avresa hoppar en av tjejerna av och min tanke efter en jobbig höst i skolan är- varför inte??!?!
Jag åker med tjejerna och lyckan är total, inget plugg, inga tråkiga gymnasie fuck Boys bara jag och brudarna.
Första dagen i i skidbacken. Jag och tjejerna står i liften och diskuterar de mest ointressanta sakerna när en blond, kort kille med lockar som hänger utanför hjälmen, sticker fram huvudet och pratar ivrigt med mig, killen står i gul jacka och är tydligen guide för sts alpresor. Naiv som jag är ska jag spela cool och dissande, vi var ju trotsallt på tjejresa.. killen fattar inte haken och fortsätter babbla på och frågar om vi ska åka en guidad tur med sts som kan visa hela skidsystemet. Jag tar då upp kartan över hela systemet och slänger ur mig, jag tror vi klarar oss och så bar det iväg…
Dagen efter vid frukosten kan jag inte tro mina ögon. Där sitter han, killen med lockarna och det otroligt stora leendet, det måste vara ett skämt? Killen har då frykostmingel på vårt hotell, vad är oddsen?!?! Generad som jag är tar jag alla omvägar på hela hotellet för att jag ska undvika han. Så fel jag hade, efter jag hämtat omgång två med käk, vem har då mina “tjejkompisar” hämtat till bordet, om inte guldlock..
-men där är hon ju, tjejen med pjäxorna!! Glömde ju fråga igår om man verkligen kan åka skidor med de där gamla pjuxen…
Han skjuter tillbaka och ingen skäms mer än jag. Men jag räddar situationen med en kommentar – det är inte pjäxorna man åker med… guldlock viker sig av skratt och mina tjejkompisar också.
-vi kanske ska ta en sväng någon dag, en tävling? Jag är ledig på torsdag så möt mig vid bussen klockan 8.30 så liftöppnar vi, förloraren bjuder på shots… killen måste skoja, jag måste skoja?
Men lite intressant var han ju ändå, så torsdag klockan 8 satt jag själv vid frukosten nervösare än någonsin, kommer han vara där???
Jodå vi åkte och jag förlora, killen hade ju åkt denne backe i över en månad, han visste var alla svängar och hopp var… jag satsa allt och flög över 3m tappa alla skidor stavar handskar
.. ingen var lika blåslagen som mig hahahaha.. men jag har heller aldrig sett någon som skrattat så mycket som JON, min fästman som jag efter den dagen aldrig haft en dag utan att jag pratat med just han.. detta var nu 7 år sedan och nästa år ska vi ha ett vinterbröllop i Österrike som vi träffades i. Just därför önskar jag att jag vinner denna tävlingen ?

Wow! Så fint!!

Jag och min fästman träffade varandra när jag var 13 och han 14år. Jag hade en vän över och hon hade med sig en kamera. Jag skulle kolla igenom bilderna vi hade tagit under dagen, då jag råka trycka någon gång för mycket kom jag längre bak i galleriet. På bilden var den en kille som satt i en fåtölj och spela gitarr. Jag tyckte han var så snygg och stirrade på bilden haha. Min vän märkte att jag tyckte han var snygg och någon vecka senare hade hon gett mitt nummer till honom och han samla mod till att smsa mig. Då bestämde vi för att träffa varandra och blev tillsammans samma dag. Vi har hållet ihop sedan dess. Alltså sju år.

Vi är ett par som väntar ett barn i april och vi har pratat om att gifta oss ett långt tag men pengarna har alltid stått i vägen. Därför att få gifta sig i sin drömklänning och ring hade betytt väldigt mycket. Då vi helt plötsligt kan lägga pengar till ett vackert underbart bröllop.

Jag är en driven ung tjej som brinner för marknadsföring medan min fästman brinner för friluftsliv och överlevnadsgrejer.

Hej Kenza,

Här ska jag försöka ge en bild av vår kärlekshistoria som för många verkar vara tagen ur en film. Jag och min man är båda uppvuxna i en förort utanför Göteborg. Vi spelade i samma fotbollsklubb, hängde utanför samma Willys-butik, åt på samma pizzeria och gick i samma korridorer i skolan. 15 år senare ser jag hans bild på mitt nyhetsflöde på Facebook. Wow, tänkte jag och kunde inte göra annat än att puffa honom. Han puffade tillbaka och 6 månader senare var jag gravid. Här har vi två iranier som skulle förklara för sina föräldrar att deras 22-åriga dotter var gravid med en kille hon hade dejtat i 3 månader. Vi trodde att vi skulle ha alla odds emot oss men möttes av inget annat än kärlek av våra föräldrar. Det är inte många som skulle stötta sina barn i en sån situation men vår kärlek till varandra har från början varit så stark och genuin att alla visste att detta lilla under i magen inte var annat än ett kärleksbarn. Min man friade till mig när jag var gravid i 8e månaden. Pga svullna fingrar (av graviditeten) så bestämde jag mig för att välja ring längre fram i framtiden. Nu är vår dotter snart tre och nu finns även en lillasyster som är 6 månader och jag är fortfarande utan ring. Varför? Jo, av den självklara anledningen att vi har valt att bygga upp ett liv åt våra barn och oss själva. Vi har valt att spendera alla våra pengar på att skapa rätt förutsättningar till våra barn. Att låta våra barn växa upp i ett tryggt område var av största prioritetet därför har alla sparpengar gått till att köpa bostad. Snart är min dotter tre år och en av hennes favoritvideos är Maroon 5 video Sugar. Hon häpnas av alla vackra brudklänningar och brukar fråga mig om jag har en sån klänning. För mig skulle det betyda så mycket om jag vann den här tävligen då jag så gärna vill bära en vacker klänning tillsammans med mina vackra döttrar och se min man i ögonen och berätta för honom hur mycket jag älskar honom framför våra nära och kära. Den här mannen är min livskamrat, min själsfrände och den absolut fantastiska pappan till våra döttrar. Att ge honom detta skulle betyda oerhört mycket för mig.

Först och främst! Wow, vilken drömklänning!

Jag ska försöka göra min story kort och rättvis ihop om att få bära denna klänning och ring på mig och min blivande mans kommande bröllop. Det svåra är hur man ska beskriva en kärlekshistoria om någon som man älskar så mycket. Min blivande man är en kille som alltid får mig att sväva några centimeter ovanför marken.

Hursomhelst, 2013 bodde jag i Stockholm där jag studerade. En kväll i november hade jag en tjejkompis över och vi drack lite vin. Vi visste att fotbollsgalan var på gång i grannskapet (Globen) och övertalade varandra om att vi drar till efterfesten på café opera. Vad finns det att förlora?

Påväg in sa vi att vi var spelare i damlandslaget, men efter att vakten frågat om legitimation så insåg han att vi bara hittade på. Tur som vi hade blev vi insläppta ändå och den vakten kan jag tacka för resten av mitt liv.

Denna kvällen träffade jag min blivande man. Vilket jag inte i min vildaste fantasi hade kunnat tänka mig. Men där började vår kärlekshistoria.vi bytte nummer och började dejta. Vi bodde i olika städer och i med att han spelade mycket fotboll var det jag som fick pendla. Jag pendlade varje helg för att kunna träffas. Nu tre år senare har vi blivit sambos och köpt lägenhet tillsammans som vi flyttar in i januari och får äntligen spendera varje dag tillsammans. I november 2016 på treårsdagen vi träffades, friade han på vår resa i New York. Jag kan inte vara lyckligare. Allt detta pga. Jag smet in på en gala. Vad är oddsen? Ibland måste man vinna första pris.

Fortsätt sprid er kärlekshistoria, Kenza!

/ Felicia

Vilka fantastiska kärlekshistorier som beskrivs här ovanför. Jag och min blivande man har inte riktigt en sån skimrande historia. Vi började prata via appen Badoo och hade väl inga planer på att det skulle bli vi för resten av livet. Vi träffades några gånger innan vi insåg att pirret i magen bara växte och växte. Nu kan jag inte tänka mig ett liv utan honom. Att gifta sig handlar för mig om att verkligen bekräfta att vi inte kan leva utan varandra och att få göra det i den klänningen och med en så vacker ring hade varit helt underbart.

Åh drömmen! Nästa år firar jag och sambon 10 år tillsammans! Kan knappt fatta det. ? vi träffades när jag var 16 år och han 17 på en gymnasiefest. Vi föll direkt för varandra, men det skulle ta ytterligare en månad innan vi blev ett par. Under dessa underbara år med både nedgångar och motgångar så har vi lärt oss en sak; vi behöver varandra och vi älskar varandra utan och innan.
År 2012 fick vi vårt första barn, och detta år i maj kom en liten lillebror.
Med tanke på att vi firar 10 år tillsammans nästa år har vi bestämt oss för att fira riktigt ordentligt med ett bröllop. Har inte kommit långt med planeringen än. Men som de flesta föräldrar så är det tufft att få ihop ekonomin redan som den är då blir ett bröllop svårt att få ihop ekonomiskt om man vill ha sitt drömbröllop. (Som jag förmodar att alla vill) ? Hade jag vunnit detta hade jag grinat av glädje, studsat runt och känt att vi äntligen är i mål. Klänningen är ju en dröm! Och tänk att få bära en helt underbar egendesignad ring. ? håller tummarna stenhårt nu. Kärlek! ?✨?

Min fästman är en kille jag aldrig trodde jag skulle träffa.

Jag och min andra halva träffades för ca 4 år sedan genom att han kommenterade på en cover jag hade lagt upp. Han är själv musiker och därför kändes just hans kommentar extra viktig. Därefter fortsatte vi att prata och av en ren slump jobbade vi på samma event en kväll. Jag tillsammans med mitt uf-företag var där som dansunderhållning och min fästman var där som pianist. Jag minns att jag blev supernervös när jag fick syn på honom, men efter den dagen började vi träffas mer och har varit oskiljaktiga sedan dess.

Några dagar innan jul förra året friade han till mig och ingenting har någonsin känts så rätt som just mitt svar. Planerna är i full gång och det vore en dröm att få vinna detta pris. Det skulle betyda att jag skulle slippa kompromissa både klänning och ring för att ha råd med resten, eller att vi kan bjuda de personer vi vill. Det skulle lätta lote på den stress som just nu är väldigt stor.

Hej Kenza! Vilken underbar tävling!

Jag planerar just nu mitt bröllop som kommer ske den 17e juni 2017.

Jag kommer gifta mig med min bästa vän Joost. I januari kommer vi att ha varit tillsammans i 6 år. Han är holländare och ett år äldre än mig. (jag är 26). Vi träffades då vi båda jobbade via samma företag i Spanien. Vi jobbade med underhållning och barn och sport-aktiviteter på Mallorca via ett nederländskt företag.

År 2010 jobbade vi båda på samma ö men inte i samma hotell, men när Joost redan åkt hem för säsongen jobbade jag två veckor på hans gamla hotell och på det sättet fick vi gemensamma vänner. Vintern 2010/2011 åkte jag till Nederländerna för att resa runt och mötas upp med alla mina nyfunna vänner. På en fest som hölls av företaget stötte jag på joost och det var verkligen kärlek vid första ögonkastet. Vi kunde inte slita ögonen från varandra och pratade igenom hela natten. Några dagar senare kom jag och besökte honom i hans hemstad innan jag åkte hem till Sverige igen. Vi började chatta och inom bara ett par dagar kände vi båda att detta var äkta kärlek och vi blev officiellt ett par. Mindre än två veckor senare kom han på besök i Sverige. Den våren flög vi mellan Nederländerna och Sverige en hel del innan vi båda började arbeta i Spanien igen, denna gången i samma stad så vi kunde se varandra nästan varje dag. Den sommaren var underbar som nyförälskade.

När säsongen var slut åkte vi igen mellan Sverige och Nederländerna innan vi flyttade till gran canaria i januari och vår första egna lilla studio. Jag fick jobb på ett hotell och Joost försörjer sig som gatumusikant. Vi klarade oss med nöd och näppe finansiellt men det var mycket spännande och gjorde oss starka. Efter två månader flyttade vi till Italien och bodde där en månad och jobbade och sen var det tillbaks till Mallorca en sommar till, denna gången på samma hotell med mig som chef.

Under den sommaren blev min mamma tyvärr sjuk, hennes cancer kom tillbaka och jag och Joost flyttad hem till Sverige till min mamma. Joost började jobba i Sverige och jag tog hand om min mamma och huset. Tyvärr gick min mamma bort några månader senare, i maj 2013 bara några dagar efter min födelsedag. Jag och Joost stannade kvar i Sverige i ytterligare 1,5 år medan jag studerade på universitet och han jobbade. När min mammas hus till slut såldes så flyttade vi med våra djur (hundar och katter från min mamma) och alla våra ägodelar till Nederländerna där vi nu bott i 2 år.

Jag har jobbat med olika jobb här och lärt mig holländska och lever mig helt in i min fästmans kultur och land.

Nu till själva frieriet: vintern efter min mamma gick bort, januari 2014. Det är vår årsdag och jag kommer hem efter en lång tuff dag. Joost hämtar mig från tåget iklädd kostym, vi åker hem och jag gör mig fin för en middag hemma (vi hade inte den bästa finansiella situationen). Efter vi kollat på en film tillsammans tar han fram en dvd som han själv har gjort, på dvdn har han gjort en fin film med filmklipp och foton från våra 3 år tillsammans med text och musik om alla våra äventyr och historier. I slutet av filmen frågar han om jag vill bli hans fru och då sitter han bredvid mig nervöst skakande på två knän (då han snubblade till av alla nerver). Han frågar mig igen med en liten låda i handen. Såklart sa jag ja! Ringen han valt var en billig silverring son symbol, för han känner mig och vet att jag gärna väljer ut min egen förlovningsring ?.

Först ville vi gärna gifta oss 2015 men då vår finansiella situation inte tillät det fick det vänta, flytten till Nederländerna kostade också en hel del så det var först för ca ett år sen som vi kunde börja riktigt planera. Nu är vi mitt uppe i planering och allt och de stora grejerna är bokade. Men vi behöver fortfarande ta hand om ringar och klänning. Tyvärr har vår budget tagit en enorm smäll då vår älskade hund fick cancer i höstas. Vi gick igenom en dyr operation med honom med goda förhoppningar om överlevnad, tyvärr kom cancern tillbaka 2 månader efter operationen och denna gången fanns inget mer att göra. På julafton somnade vår älskade bebis in. Alla räkningar från veterinären har kommit upp i över 3000 euro som vi fått ta från våra bröllopspengar. Vi hade ingen försäkring då de inte ville försäkra honom när vi flyttade hit eftersom han inte var valp längre.

Att få något så underbart som en specialdesignad ring och denna underbara klänning hade förgyllt vår dag så oerhört! Och underlättat en hel del i vår budget såklart.

Tack igen för en fin tävling och jag tycker det är så spännande att planera mitt bröllop samtidigt som jag följer dina egna planer!

Hey kenzas!!

Me and my fästman met 3 years ago in a small town in Sweden called Nyköping. I’m from Portugal and he’s Swedish! Right from the start I liked him but I didn’t think it would work cause he’s 10 years older than me!! Ahahah!! A month after we met I went back to Portugal for a month and a half and he went travelling with his friends so then I really thought we wouldn’t work out BUT it did. We literally fell in love during that month and a half while skyping everyday :) long story short when I got back to Sweden we decided to make things official! I was working in nykoping at the time and he is from Stockholm so we would meet on the weekends or whenever I was off from work! So we had a long distance relationship… during this time I was kinda sick of my job and wanted to find something different… so I started learning Swedish in the hopes to find a job in my area in Stockholm (I’m a flight attendant so speaking a Scandinavian language is a must) but it was really hard and I started feeling really down cause I really wanted to leave the company I was working for… and so after many months of trying here I gave up for a little while and went to leave in Dubai!!! So we were even further away from each other!! But everything went perfect… we thought it was going to be so hard but it was during this time that we really saw what we were made off… people would ask me: is it difficult? And I would always say: no… cause when you know it’s just so easy even if the circumstances are difficult!! And in may this year he surprised me with a proposal at the airport!!! I was not even believing him!! Just kept saying: oh my god what are you doing? ? Poor guy!! Then after that things started to go really well for us!!! I got a new job working for SAS in Sweden as a flight attendant and moved back here! We were so happy!! Finally after 3 years of long distance we can be together!! Live together!! Cook together!!! It just feels so good!!! I haven’t been this happy in a long time!!! :) there’s much more to the story but I leave a little piece here!

Puss
Ines :)

Jag och min sambo träffades för 5,5 år sedan då våra vänner dejtade. Det blev inget mellan de två medan vi fann varandra. Kommer aldrig glömma när vi träffades ett par dagar efter första mötet och han följde mig hem och sedan blev vi sittandes på trappan utanför min lägenhet och bara pratade bort halva natten innan den första kyssen ägde rum. Pirrar fortfarande i magen när vi går förbi den trappan.

För 3 år sedan så gick han ner på knä på alla hjärtan dag och friade till mig. Planen var då att vi skulle gift oss i år men istället så föddes vårt egna lilla mirakel i maj. Så nu är planerna igång och vi tänker gifta oss nästa vinter alternativt sommaren 2018. Så en ring och en fantastisk klänning skulle hjälpa oss enormt mycke. Både ekonomiskt och planeringsmässigt inför bröllopet

Jag träffade min fästman 2010 på en musikal som vi båda skulle delta i. Han kom till Sverige som ensamkommande barn 2009, han skulle delta för att lära sig bättre svenska. Där träffades vi, det var något spännande med honom. Men det tog ett par månader innan jag vågade inse att jag var förälskad i honom. Efter sista föreställningen flyttade han tillbaka till Norrköping, vilket man även trodde att våren relation skulle göra, avslutas. Men nu står vi här, snart 7 år senare och är förlovade. Vi har gått igenom många olika dalar men alltid klarat detta tillsammans, för att vi älskar varandra. Så vårt bröllop… det kommer bli en blandning av somalisk och svensk kultur. Och vad passar inte bäst till om inte en riktigt pampig klänning.

vilket givaaway♥♥♥♥

År 2007 den 6 oktober träffade jag min sambo för första gången IRL:) Jag var nybliven student i stora staden Malmö.. Singel efter ett låångt och jobbigt förhållande började jag surfa på communitynsidor.. Edin (min sambo) skrev till mig på en populär “balkan” community och vi snackade en månad där innan vi träffades..
Det var en lördag efter att jag hade kuggat på min första tenta. Jag var helt knäckt för att det var första gången i mitt liv jag hade misslyckats med något i skolan och han kom till Malmö för att pigga upp mig.. Vi GICK runt i Malmö i säkert tre timmar och snackade.. efteråt bekännde han att han aldrig i sitt 25 årig liv gått så mycket som den kvällen ?
En puss på kinden avslutade den kvällen och han trodde inte jag var intresserad.. men fortfarande idag 9 år senare så är vi tillsammans och har köpt hus och skapat två fina barn tillsammans ❤❤
År 2017 är det 10 års jubileeum för oss och vi vill gärna gifta oss till hösten då de var höst när vi träffades.. Att få bära denna magiskt fina klänning och att låta Edin designa min ring hade verkligen betytt så otroligt mycket att det inte går att beskriva med ord. Jag håller alla mina tummar och tår för denna vinst ♥♥♥

Hey Kenza!

I got engaged to the love of my life 6 days ago and could not pass on this amazing giveaway!

Me and my fiancé went to the same school so we have known about each other for a long time (possibly since I was 7 years old?) but feelings sparked when I was a junior in high-school and he was a senior. I had kind of noticed him for a while already, as he was the most handsome guy in high-school. In Estonian high schools there is a thing called “foxes day” which means that seniors will welcome juniors in to high school. Sounds nice right.. but it is not. On foxes day, juniors are “foxes” and seniors are their “gods”, which means they can basically do everything they want with juniors. So as he and his friends were tying me (I was already covered in fish oil) on to a post in school, we started talking for the first time. From then on we were inseparable. He is the funniest, nicest, most passionate person I know. On our 5th anniversary he proposed <3. He proposed me the most romantic way, and it would have been perfect if i didn't start full on ugly crying as he was on his knee :D. It was the happiest moment of my life and I can not wait to share the rest of my life with my best friend!! I'm still kind of shocked and can't believe we are engaged.

Grete

Hi,

My name is Quentin. I write you because it is such an opportunity for me to surprise my girlfriend with a gift like this. For our story, I met her 6 years ago in highschool. When I saw her, it was love at first sight. I knew that she was going to be the woman of my life. She was afraid at the beginning because I was her first boyfriend and I hope the last of her life because I proposed her today in Paris, in Montmartre. She said yes, she cried, and she told me that I am and I will always be the best man ever for her.

Despite of our young age, our love is stronger than everything and I will do my best to treat her like a princess !

Thank you for reading our story !

Quentin ?

My boyfriend and I met 7 years ago, when we were both in the club. He was so sweet and nervours asking for my number. I worked at a restaurant at that time and he and his friends would stop by to eat, just so we could meet and talk. Shortly after that I had planned a 4 months travel to New Zealand and Thailand and we were both unsecure if the sparkle would last, but it did and I’m so thankfull. Yesterday on my grandparents 55 years, my boyfriend fell on one knee and asked me to marry him. It is so crazy and I’m so happy!
I would love to win this beautifull dress, it would be a dream dress ?

Happy new year to you and your fiance Dear Kenza ??

From
Malene from Denmark.
[email protected]

Hej,
Trots att jag är något år yngre än dig så verkar du och jag ha samma kärleksår. Jag och min fästman har känt varandra sen jag var 2 år och började på samma dagis som honom och blev bästa vän med hans lillasyster. Ingenting hände förrän jag fick höra av min bästis i sjuan att han tyckte jag var snygg. Wow, så intressant hennes 1 år äldre storebror blev då.
Vi började umgås i gäng och vi blev tillsammans när jag var 15 och han 16, 2009.
Sedan dess har vi flyttat hemifrån, blivit sambos, fått världens finaste son och i somras gick han ner på knä på min födelsedag när min bästa kompis/svägerska stod bredvid.
Vi planerar bröllop, men med barn och en ordentligt stor släkt blir det dyrt. Det skulle vara en dröm att vinna den här tävlingen. Jag har alltid sagt att jag vill bära Idas klänning när jag gifter mig och en glittrande stor ring ska väl alla tjejer få bära?
Så välj mig, en ung tjej som fått vara med kärleken i sitt liv sen barnsben och vill ingenting annat än att gifta sig med honom på studs, i en riktig prinsessdröm.

Hej! Jag och min kille/man träffads när vi började i samma klass 8an sen dess har vi varit tillsammans i 9 år och gifte oss för ett år sedan vi hae alltid velat ha bröllop men ekonomin låter inte oss plus att familjerna va emot detta eftersom vi kommer från olika länder! Det känns hemskt att inte ha bröllop men den fina klänningen kommer få mig att göra bröllopet fastän jag nästan tappat lust för bröllop fastän det är min dröm att ha bröllop och bära på en så fin klänning! Du är min förebild och skulle verkligen vilja bära på den fina klänningen från dig kram!! Önskar dig och din man all lycka ni är underbara och du är bäst!

Vilken drömvinst! Crazy!

Jag och min blivande man (helt sjukt) planerar bröllop till våren 2018. Vi träffades för 4 år sedan då vi jobbade på samma jobb. Men det var egentligen inte där det hela började. Helt ärligt så lade jag inte märke till honom från allra första början haha, men efter ett tag så! Vi jobbade inte på samma avdelning så vi kom inte till att prata så mycket på själva jobbet, istället sökte jag lite diskret upp honom på Facebook och såg till min förvåning att han var gemensam vän med en av mina bästa tjejkompisar. Började fråga lite försiktigt om honom och hon märker att där finns ett intresse. Någon månad senare ska min vännina ha födelsedagsfest och vem har hon bl.a. bjudit om inte honom. (Fått veta i efterhand att han tyckte det var lite konstigt att hon var så på med att han skulle komma, dom pratade ju inte så mycket annars). Det visar sig att hon såklart bjudit honom för “min skull”. Här börjar vi prata på riktigt för första gången och fortsätter via sms i stort sett varje dag därefter. Han bjuder mig snart på vår första dejt där han lagat italienskinspirerad 3 rätters. Han får mig från första början att känna mig extremt trygg. Några månader senare är vi officiellt ett par. Då min pojkvän är halvitalienare brukar jag följa med honom ner till hans släktingar på somrarna. Vi kombinerar alltid besöket med lite andra resmål. I somras blev det Como och Gardasjön. Jag hade lite hintande sagt när vi några månader innan kollat upp resmålen att det där skulle minsann vara ett ställe att förlova sig på! (Inte kunde jag ana vad han hade planerat). Så en kväll, på vår helt sagolika balkong intill comosjön friar han! Förstår ingenting men jag blir där och då världens lyckligaste. Tänk att det är vi. Livet ut.

Efter många jobbiga år av försök till att skaffa barn utan resultat för mig och min sambo har vi bestämt oss för att försöka adoptera, såklart inte ett sämre alternativ bara inte så vi från början hade tänk oss skaffa familj :) I de flesta länder man kan adoptera från vill de att man skall vara gift så jag och min älskade sambo har bestämt oss för att gifta oss så snart vi kan. Det blir tidigare än planerat så bröllopskassan har vi inte hunnit spara så mycket pengar till så en sån fantastisk vinst hade inte suttit fel :)

Efter en längre tid singel tänkte jag som många andra tjejer och killar säkert också tänker..
-Jag kommer vara singel för alltid.
Men en ny kille började på jobbet och jag blev såklart nyfiken på vem han var. Att det börjar män på min arbetsplats hör inte till vanligheterna då jag är sjuksköterska och det finns tyvärr inte många manliga sjuksköterskor. Första dagen Oskar jobbade spanade jag in honom och tänkte tyvärr ytlig som man är att han nog inte var något för mig. Men de tankarna fick jag snart äta upp.. För efter första arbetspasset vi arbetade tillsammans var jag kär i honom, för honom tog det liiite längre tid att fatta att han var kär i mig också.

Några år, två fantastiska hundar och ett hus senare försöker vi planera bröllop med liten budget, det kommer blir hur bra som helst även om det inte blir så som vi tänkt oss, varken bröllopet eller livet för vi kommer i alla fall ha varandra.

Tack för en superbra blogg och hoppas du också får ett fantastiskt bröllop.

Kramar!!

Jag och min fantastiska sambo började gymnasiet tillsammans, men inget hände mellan oss till en början. Vi började smått prata med varandra, för mig var det bara på kompisnivå för vid den tiden ville jag ABSOLUT inte ha någon fast partner. Vi började umgås mer och mer och han visade mig vad kärlek verkligen var. Jag hade innan inte brytt mig alls om någons känslor utan jag gjorde saker för min skull, inte någon annans. Men ju närmre jag kom min nuvarande sambo, desto mer kände jag att jag brydde mig om honom, jag ville få honom att må bra. Han visade mig vad kärlek handlade om, och han gör fortfarande det varje dag. Jag längtar tills den dagen vi gifter oss med hela mitt hjärta, för jag vill verkligen vara hans för resten av mitt liv.

Hej Kenza! Vilken ofattbart generös giveaway! :O det är en bruds största önskan att få vinna detta så jag eller någon annan kvinna kommer att bi så lycklig!

Jag och min fästman blev tillsammans år 2012 efter nästan ett års vänskap, vi lärde känna varandra nä min bästa vän blev tillsammans med hans killkompis. Vi båda var lite småkära i varandra och vi smsade en del, tillslut började vi ses i smyg för våra vänner och utvecklade en relation. Sen dess har vi hållit ihop och haft ett fantastiskt förhållande och den 22 december förra året satt vi på en liten resturang i mall of scandinavia som heter Mangiardino och åt manbgosorbet mitt i all julstress, han började då förklara för mig hur mycket han älskar mig, att jag är det finaste han har och att han aldrig vill ha någon annan än mig, att han vill upptäcka det vi inte har sett tillsammans och spendera sitt lev med mig helt plötsligt stod han på ett knä framför mig med två ringar i handen och frågade “vill du gifta dig med mig”. Jag brast ut i gråt och svarade självklart ja då jag känner allt detsamma för honom.
För ca två månader sedan började vi planera bröllopet som kommer att äga rum den 21 juli 2018 då vi har en del pengar att spara ihop. Jag har drömt om min bröllopsdag sen redan långt innan jag träffade mannen jag vill dela mitt liv med och ser nu fram emot att planera vårat kommande bröllop.
Brudklänningen är HELT FANTASTISK och en vacker diamantring är bara ett måste för mig men kostar så mycket pengar med tanke på den budget vi har för bröllopet, att vinna detta hade varit en helt ofattbar dröm som gått i uppfylelse!

Ps. Älskar dig blogg och youtubekanal och grattis ännu en gång till det vackra blivande brudparet!

//Veronica

Det har aldrig varit enklare att träffa människor än det är idag. Ändå var jag så skeptisk till dejt-appen tinder när den först kom ut. Vänner och kollegor pratade om hur de träffat killar och dejtade en hel del, och det var så enkelt. Tillfört lyckades de övertala mig att testa, för vad hade jag att förlora. Efter ett par dejter med olika killar, träffade jag Honom. Han. Vi kallar honom H. Vi hade så intressant diskussioner, om både choklad och politik. Vi bestämde en träff på ett fik i Stockholm. Och min första bild av H är den bästa. Han går mot mig, med armarna stärkta rakt ut redo för en kram och ett fantastiskt leende. All nervositet försvann så fort kramen blev verklighet. När vi slår oss ner så sitter vi inte mittemot varandra som man brukar göra, utan han sätter sig bredvid mig, och så klart så bildas en annan känsla. Vi satt där i timmar och pratade om allt möjligt. Så mycket intressant som vi hade gemensamt och så många diskussioner vi pratade om och inte var överens kring. Så klart jag måste träffa H fler gånger.

Eftersom H tillhör en annan folkgrupp/kultur/nationalitet/religion än mig så har vi haft en hel del motgångar. Något som jag inte kan skriva öppet om. Men det har varit så pass stora att vi inte kunnat ha ett bröllop.
Vi bor tillfälligt i USA eftersom H fått ett jobbuppdrag här. En vigsel har ägt rum på statshuset pga visum. Nästa steg är ett bröllop där vi kan fira vår kärlek och visa att inget och ingen kan stoppa kärlek mellan två människor. Att vi tillsammans är starkare än fördomar och alla slagsmål hinder. Att vi tillsammans lever ett lyckligt liv där vi vaknar upp varje morgon med en riktig ödemjuk kram i sängen. Att två personer som vill bygga en framtid tillsammans kan det.

Jag har inte fått ha ett bröllop pga allt som hänt. Men drömmen lever kvar. Och en dag kommer den. För jag har lärt mig att det är hur mycket du kämpar och arbetar för något du tror på, som verkligen tar dig dit du vill.

Hello dear Kenza!
I just want to say that this contest entry isn’t actually for me, but for my sister. She was the one who introduced me to you and your blog, and she’s getting married next year, so I couldn’t imagine getting her greater present than this.
Katarina (my sister’s name) and her fiance have been together FOREVER, and finally they’re going to tie the knot. Funny story is that they’re both from the same small town, went to same elementary and high school, but they’ve met at the seaside! They are the reason why I believe in long-distance relationships because they have made it work even though they’ve been going to colleges in different cities, but that’s only made them stronger. Their little tradition, so to speak, is that they have to travel and visit some place new every few months, so of course the proposal couldn’t be ordinary then, could it? I like to think that they had to travel all the way to Berlin just to get engaged. The poor thing, her boyfriend was so nervous that he almost poisoned himself by drinking some oil for fire instead his drink. Thankfully, he was alright, he worked up his courage and asked her to marry him in the cutest little park.
They are my greatest friends, role models and aspirations, and I hope their relationship inspires you as it has inspire me. Hope their story made your day a little brighter.
Love, Barbara.

Åh herregud vilken dröm! Jag träffade min sambo på ett ganska kul sätt, han jobbar med min vän. Jag frågade henne om hon hade någon kollega som var trevlig och tydligen gjorde min sambo det samma (fall hon har någon trevlig vän). Hon gick igång på tanken att vi ska träffas och visar bilder på oss för varandra. Sedan hittar vi varandra på tinder (kände igen varandra) och han bjuder ut mig på dejt. Vi sitter och pratar och skrattar i flera timmar, och fortsatte träffas. Utan min vän/hans kollega visste, hon fortsatte tjata om att vi måste ses :) till sist styrs en AW upp där hon bjuder in oss båda. Måste erkänna att jag var nervös, gillade verkligen mannen jag träffat. Men kändes mig trygg då vi hade ett lur ihop. Precis när hon ska presenterar oss så pussar vi henne framför hennes ögon. Haha ni skulle sett hennes min. Min sambo och blivande husband är på riktigt den snällaste och mest omtänksamma personenen jag vet. vi har haft tuffa perioder, utomkvedhavandeskap och utmattningssyndrom men tillsammans har vi det tryggt, tror vi kommer klara alla motgångar sol livet bjuder på.

Ida Sjöstedt är grym och att få designa sil egen ring!! Jag vet exakt hur jag vill att den ska se ut.

Tack för tio fina år!

Hej allihop! Jag tävlar inte i denna (not a bride to be tyvärr) men jag älskar att bläddra igenom dessa kommentarer som är SÅ mysiga. #hopplösromantiker

Lycka till! ?

Hej Kenza!
Att vinna denna tävling hade ju varit en dröm! Har alltid läst din blogg och tycker du är en stor inspiration till många tjejer där ute!:) även mig själv! Åh vem älskar inte Ida sjöstedts klänningar? Dem är bara så vackra!!

Jag heter Nina Reale och är 25år & bor i lilla Varberg! Jag och min fästman Bawer, träffades hösten 2007 på en fest. Jag var 16år & han 17år. Jag tyckte han var så sjukt Fin men eftersom jag visste att en annan tjej på festen var intresserad av han så försökte jag ignorera han för att visa respekt! Men några dagar senare så hörde han av sig till mig och vi började dejta!
Vi har nu varit tillsammans i 9år & gått igenom så sjukt mycket tillsammans! Allt från dödsfall inom familjen, svikande vänner och till en pappa som en dag bestämde sig för att han inte längre ville vara pappa till mig och Mina syskon! Så Bawer har alltid varit min trygghet och styrka när livet inte varit lätt. Han är min bästavän & älskling! Åh även om vi kan reta varandra till vansinne ibland så har vi så roligt ihop & Skulle jag aldrig kunna tänka mig ett liv utan honom & hans underbara familj! Så nio år senare & efter att ha bott ihop i 5 år, så i år på vår 9e årsdag friade Bawer till mig!
Vi planerar att gifta oss sommaren 2018 i Juli, om ekonomin tillåter, vilket vi hoppas på:)! Jag är halv italienska & har en enorm släkt & Bawer är kurd från Turkiet så han har också en enormt släkt + alla våra underbara vänner som vi vill ha med!! Så vi räknar redan med ett stort bröllop haha!:) Men vi sparar på för fullt & vi vet redan precis hur vi vill ha vårat bröllop!!:)
Att vinna detta är verkligen en dröm för alla blivande brudar därute åh tycker alla förtjänar åh vinna! Alla brudpar Förtjänar ett drömbröllop!:)
Med vänliga hälsningar Nina

Hej Kenza!

Jag och min käraste träffades under vår gymnasietid. Jag hade precis börjat i första ring och han gick i andra. Efter några månader började han prata med mig, han frågade efter mitt nummer och plötsligt började vi umgås mer och mer. Efter några månader hade vi lärt känna varandra på djupet. Vi pratade ofta om djupa samtalsämnen bara för att vi skulle komma varandra närmre och lära oss om varandras tankesätt. Vi insåg ganska snabbt att vi två skulle vara perfekta för varandra. Där i Januari bestämde vi oss för att vara ett par och sen den dagen började vårt riktiga förhållande. Allt var menat hela tiden.

Hej Kenza!
Jag och min Daniel har varit tillsammans i 10år nästa år och det vill vi fira med att gifta oss!
Jag tar även socionom examen och fyller 35år! Det finns massa att fira nästa år och vi har gått
Igenom väldigt mycket ihop. Vi har två barn och en hund och pluggar bägge två så pengarna ramlar inte in direkt.
Vi skulle så gärna vilja gifta oss med pojkarna och hunden vid vår sida och med våra båda examen i handen på min 35-års dag den 27:e juni. Skulle jag vinna klänningen från fantastiska Ida Sjöstedt och den oerhört vackra ringen skulle detta bröllop bli möjligt!
Snälla Kenza låt oss vinna detta!
Jag kommer sända dej 100 bilder på bröllopet, klänningen och Ringen från bröllopet och du kommer få ta del av allt.
Åh snälla!
Kramar Diana och Daniel

Dear Kenza.
What a perfect give away. My boyfriend just propsed in Dublin to me, in the city we met 3 years ago.
He is actually from Australia and I am from Germany. I was working for a couple of month in Dublin as a childminder when I met him in a club. He was on a trip with his friends and we only had two days together. Three months later he made all the effort to visit me in Germany. Since than we are a couple After that he took a Job offer in Abu Dhabi, so the distance is not as big anymore. From than on I know love knows no distance.
Soon he will move to Germany and we start to plan our wedding.

Hi Kenza,

my fiancé Alex and I met almost six years ago on the Internet. We’ve been in a long distance relationship across different cities, across neighbour countries, across countries that are far away and even across different continents. This only created a special bond between us. He’s my best friend, my lover, my soulmate. He proposed two weeks ago. I’m filled with so much love and excitement ❤

Cheers, Kristina

Jag och min fästman har känt varandra och haft en fling sen högstadiet. Blev dock inget seriöst men nu för 3,5 år sedan blev vi ett par och har suttit ihop sen dess! Vi har gått igenom med och motgångar och vi är övertygade om att kärleken övervinner allt. Under vår första resa ihop som var hösten 2016, gick han ned på knä och friade på Key West. Ett ögonblick jag aldrig glömmer!

Hello Kenza :)

My name is Patricia and I’m from Portugal. I’m getting married next summer to my soulmate. I met him when I was 14 at my cousin’s birthday party and we’ve been together since then. I’m a huge Disney fan so last March on a trip to Disneyland with my parents he proposed at the Auberge de Cendrillion (Cinderella’s restaurant) in front on Hundreds of people and the Disney princesses brought my ring in a glass slipper ❤️ It was the most emotional moment of my life and having my parents there and their blessing made it even more special.
Winning this gifts would mean the world to me and would complete my fairytale.
I wish you all the best and cant wait to see you in your big day… You ll be the most beautiful bride.
Love,

Patricia

Hej Kenza! Jag beundra en människa som gör så gott ifrån sig, genom alla dessa år som jag har följt dig!
Jag träffade min kille för va 3 år sedan, han jobbade som servitris utomlands och jag föll palask på hans vackra ögon som sa mer än tusen ord. Hans ödmjukhet och sorgen som fanns i hans ögon.
Vi blev jätte kära och har haft distans förhållande har varit en tuff period men vi vet vart vår mål är att bli ett och under samma tak! Han har väldig tuff ekonomiskt pga ensam killen i familjen där han fick ta hand om sin mamma och pappa tills båda gick bort för ca 2 år sedan! Jag har varit vid han i alla stunder för stötta han och såg ingen framtid för vi skulle aldrig kunna spara för kunna gifta oss för all hans lön gick till mediciner för hans föräldra. Men nu lever han helt ensam och sparar varenda krona för vi ska kunna gifta oss och bo under samma tak.
Att Vinna ringen och klänningen hade underlättat den stora kärleken som bara växer för varje dag och få ett kärlekspar att hitta varandra och bo ihop.
Hoppas på verkligen att få vinna och kunna leva lycklig med han!

All lycka på din stora dag

Med vänlig hälsning,
Maja

Hej Kenza! Vilken OTROLIG tävling!

Min blivande man och mins historia tar fart i Sydney, Australien. För att göra en vääääldigt lång historia kort så träffades vi för att vara exakt på alla hjärtans dag, på ett hostel, i Bondi. Min bästa kompis (hon är även min kusin) och jag reste dit för enbart 2 veckors semester för att möta upp min andra kusin (min bästa kompis lillebror) som var ute och reste. Vi hade precis sagt hej till min andra kusin och följde med till hans hostel där han bodde. Det visade sig att min pojkvän var rumskompis med min kusin och på så vis träffades vi.

Det finns såååååå mycket stunder jag skulle kunna beskriva och berätta om in i minsta detalj men då skulle jag nog behöva skriva en hel bok haha. Men det är verkligen som om det var meningen att vi skulle träffas, han va ute och reste och hade precis kommit fram till Sydney, Bondi han också från att ha rest i Asien innan. Vi brukar alltid säga det att tänk om jag bara åkt 2 veckor tidigare då hade vi aldrig träffats, men det var nog ödet som ville att vi skulle träffas. Han är min bästa vän och är verkligen min själsfrände. Han som alltid får mig att skratta och alltid får mig att må bra. Som du sa vad är finare än kärleken. Han friade i somras och till sommaren gifter vi oss. Det vore DRÖMMEN att vinna en klänning från Ida Sjöstedt!

Önskar all lycka till er och er stora dag! <3

Hi Kenza!
My name is Jana, i’m 22 years old and i live in germany. My fiance’s name is Sergej and in Mai 2017 is our seven-year anniversary. We met in winter 2009 when i was 15 and he already 19, at my friends party. Back then it was the first party i was allowed to go to and when I met Sergej, honestly, I wasn’t even aware that he was there ?. But after that day he started to text to me on the internet for quite a long time. We talked like that for two or three months before we met for the second time. After that we were going out often but still always with our friends. It was never just the two of us. He always showed me that he liked me and he always made me laugh and made me feel happy around him. So i fell in love with him. He was and still is my first love and i was and am his. We had our first kiss on May the 1st in 2010. After that day we were inseparable. We met almost every day and talked and laughed for hours. Sometimes we talked on the phone until the next morning and we always had so much to tell each other. I wanted to tell him every single detail that happened since i last saw him, even it was nothing special ?. After one month I told my parents I was seeing him and of course they wanted to meet him. When they approved our realationship I knew he is the right one for me. This September we moved together in our own flat and I still think he is the best thing that ever happaned to me. He is the perfect gentleman, he makes me always laugh, he respects me and gives me the freedom i need and so do I. On Christmas, December the 24th 2016 he asked me if I want to be his wife and of course I said yes. I am so lucky to marry the love of my life and I wish that kind of happiness I’m feeling around him every girl and woman in the world with their man. It would make me so happy to have the perfect dress for our upcoming wedding. For him I want to be the perfect bride ❤️☺️.

Men vilken tävling!

Jag och min blivande man träffades när vi jobbade som dykinstruktörer i Thailand för 5 år sedan. Vi bodde kvar där i 2 år innan vi flyttade till hans hemstad Barcelona för 3 år sedan. Vi bor kvar i Barcelona och har nu en 1 årig son tillsammans. Han friade för 2 år sedan och planen är att gifta oss nästa år. Det hade verkligen varit en stor dröm att få gifta sig i denna klänning som annars inte alls hade varit aktuell.
Tack för en super blogg!! :)

Jag tänker ofta på min och min fästmans historia och får ofta känslan WOW. Inte för att den var så superromantisk, utan hur fantastiskt livet kan vara med alla dess tajmingar. Att vara på rätt tid på rätt plats.

Han från Stockholm och jag från Malmö. Jag hade avslutat ett längre förhållande och kommit in på högskolan och skulle börja mitt nya liv. Det var insparksvecka och jag kände för första gången att jag var snygg, stark och singel. Jag var nästan aldrig ute och hade aldrig varit ute själv. Men denna kvällen var jag det och ställde mig i kön till en klubb. Under insparken var en av uppgifterna att man skulle äta rått ägg, riktigt äckligt jag vet. För att slippa göra det själv erbjöd jag mig att hålla äggkartongen och dela ut. Jag ville ju inte ha kvar äggen när jag skulle in på klubben och hade bara ett ägg kvar så vände jag mig om till personen bakom mig. Där var han. Jag blev så till mig att jag minns inte ens vad han gjorde med ägget.

Väl inne skildes vi åt och jag började dansa. Jag började blir trött och ställde mig till sidan för att smsa till en kompis. När jag kollar upp råkar han gå förbi just då och ser mig. Han frågar om jag ville dansa vilket jag ville. Jag minns så tydligt att jag kände sån enorm glädje och frihet när vi dansade där. Hade mått så dåligt hela sommaren och där stod jag med en snygg kille som ville dansa med mig och jag skulle studera på min drömlinje.

Som en modern askungesaga kom jag på att min sista buss gick en stund efter och var tvungen att sticka. Han följde mig till bussen och vi bytte nummer.

Nu sitter vi här 3 år senare med en liten dotter på 8 månader och planerar bröllop nästa år. Han är verkligen min klippa och jag kan inte beskriva vilken tur jag hade som träffade honom. Jag har hört många gånger att man träffar sin kärlek när man minst anar det och det stämmer. Vad är oddsen att vi skulle träffas just där och då. Jag vet att vad jag än har på mig när vi dansar igen på vårt bröllop, kommer han få mig att känna mig vackrast i hela världen. Men jag själv hade känt mig som en riktigt prinsessa om jag hade fått ha Ida Sjösteds kreation på mitt bröllop tillsammans med en egendesignad vigselring!

Hey Kenza!

I first saw my hubby in 2013 at my favorite restaurant he was with some friends of him…I thought he was hot but didn’t notice that he was checking me out, forward to few weeks after I don’t know how he managed it : he just found me on FB and sent me this beautiful message listing all the details about the first evening we met!!! He just make my mouth drop open ?? we end up having a great date together and since then we’re together doing what we love the most traveling and laughing so hard ☺️☺️.

He proposed to me at Mauritius Island with a beautiful sunset on a tiny island just the two of us ( the best day of my life)

We’re planning our wedding on the summer of 2018!!!

Vilken fantastisk tävling!
Jag och min fästman träffades i gymnasiet och har sedan sista året där lyckats stå ut med varandra:) Vi är nu inne på 9e året och i våras tyckte jag att han var för dålig på att förstå mina hintar så jag friade själv när vi var i Rom.

Vi har precis köpt hus så vi har sagt att vi måste skjuta lite bröllopet än vad vi hade hoppats men om jag vinner detta så kanske vi kan få till det som vi hoppats?

Hopps ni får ett underbart bröllop! Önskar er all lycka!

Hej!
Till att börja med, tusen tack för en fantastisk blogg. Mycket inspirerande! Och grattis till ert kommande bröllop, visst är det en märklig med spännande känsla att planerna är igång ? :)

Vilken härlig tävling (speciellt för en tjej som mig som slukar Ida Sjöstedts kollektioner nu i bröllopstider)!

Jag och min fästman träffades i Costa Rica i Mars 2012. Jag hade precis kommit hem till Sverige efter en säsong i Spanien där jag jobbat som bartender på nätterna och bagare på dagarna. jag längtade ganska snabbt iväg men hade varken kapital eller resekompisar just då, så att backpacka fanns inte att tänka på. Men så en dag kom min chef in på jobbet och såg så bedrövad ut (jag jobbade vid detta laget extra i en inredningsbutik på en mindre ort i Sverige). Jag frågade vad som var fel varpå hon svarar att hennes dotters resekamrat (som hon skulle resa till Costa Rica med om 3 veckor) hade brutit tummen och kunde under inga omständigheter åka med på resan. Både chefen och hennes dotter (som jag endast träffat ett par gånger tidigare) var mycket ledsna då detta planerats och sparats till i månader. Jag som var väldigt resesugen och lite smått irriterad över hur kallt det var i Sverige denna veckan i februari kläcker ur mig….”Kan jag få ledigt några månader…?Jag kan åka med henne!”
Chefen blev överlycklig och ringde sin dotter på stört! Några timmar senare var biljetten bokad och fjärde mars (som också är min fästmans födelsedag) åkte vi!

Efter tre veckor i Costa Rica checkade vi in på en hostel i Jacò. Väl där chillade jag mest i hammocken tillsammans med alla twiligt-böckerna! Jag fick syn på en extremt snygg kille, solbränd, vältränad och en colgate-leende från HEAVEN! Jag satt och pratade med min mmma på Skype och hade precis lagt på luren när jag upptäcker att den här snyggingen spanar in mig.
Eftersom att han är amerikan så får jag erkänna att han var väldigt rättfram när han frågade om vi skulle gå på dejt. DEJT?!, tänkte jag…jisses…men, ja jättegärna!

Så vi gick ner till stranden och ut i vattnet…simmade en stund (en stund som senare blev 3 timmar). Det var så enkelt på en gång mellan oss, samtalen flöt på, han var så intressant, lyhörd och annorlunda! Han gav mig komplimanger och delade med sig av sina erfarenheter i Central America.

Vi reste några dagar tillsammans och när vi skiljdes åt sa vi till varandra att detta inte är sista gången vi ses. Sedan reste jag runt i Central America med chefens dotter och han stannade kvar i Jacó. Jag kunde inte sluta tänka på honom! Jag ville bara prata med honom eller om honom varje vaken stund. Innerst inne tänkte jag att det här kommer inte gå…han är tretton år äldre än mig, han är amerikan och jag letade ju inte efter någon pojkvän.

Åtta veckor senare sågs vi igen på ett förbestämt ställe i Nicaragua , det var fantastiskt och det var som en bekräftelse på att jag kan inte släppa den här diamanten. Vissa chanser får man bara en gång i livet, tänkte jag. Vi bestämde att vi skulle flytta ihop, i Spanien (då mina föräldrar har ett hus där). Det visade sig att hans moster hade ett hus två gator från vårt hus (VAD ÄR ODDSEN?!).
Vi spenderade sommaren 2012 där och flyttade sedan till Sverige.

Efter alla visum, uppehållstillstånd och SFI så är han nu svensk medborgare och pratar så gott som flytande svenska. Det var inte alltid det gick som en dans. Det har blivit lite missuppfattningar, kaotisk ekonomi då vi båda studerat och många vändor fram och tillbaka till Migrationsverket för att de rätta papprena ska in osv. Men vi har fixat det och nu när vi är på våra fötter så kände vi att det var dags! Han friade i september 2015. Min familj älskar honom och han älskar min familj men viktigast av allt är att vi älskar verkligen varandra, på ett sätt jag inte trodde var möjligt.

I September gifter vi oss (känns helt sjukt att skriva det) och hela hans stora familj kommer hit och jag vet att jag kommer vara universums lyckligaste brud! Och, om möjligt, ännu lyckligare i livets snyggaste klänning ! Jag håller verkligen varenda tumme :)

Såg nu att detta blev extremt långt…sorry för det!
Tack igen för en inspirerande blogg :)

Man blir helt rörd när man läser alla fina berättelser hur folk har träffat sin själsfrände. Jag träffa min när jag var 13 år. Det var en kille som hade flyttat hit från Danmark. På den tiden var man inne på bilddagboken. Då hade en gemensam vän till oss sagt “vill du se en söt tjej” till Patrick och då hade vår vän visat en bild på mig. Senare den kvällen fick jag en kommentar från Patrick där han hade skrivit “söt” sen tog det många år av vänskap tills vi tillslut blev tillsammans. Rättare sagt 7 år. Sen när vi skulle träffas för första gången som inte vänner var jag så nervös. Så när han var på väg till mig ringde jag och sa att jag ville inte träffas och då sa Patrick “antingen gör vi detta eller inte, nu får du bestämma dig?!” Så sa jag vi gör det. Och sen dess har vi bott tillsammans och jag är så lycklig att jag har världens bästa kille!

Oh my god what a dream this giveaway is!

I met my fiance in Spain 2008. We were just 13 and 15 years old! One year later we startet dating and lived four years in long distance relationship. Now we have been together over seven years and we are getting married in June 17th 2017

So…
I met my soon to be husband Albin at platå in linköping 6 years ago, i was here to party the summer away (from Australia) my best friend told me we would meet some of the new volleyball guys out in town and she had no phone credit so she texted them off my phone. I remember when I first saw him in the club and I couldn’t speak any swedish, but I texted him after we had said hello and wrote ‘du ar sot’ cause i could not spel söt. He replied with ” du också”. We were together for the rest of summer and I was trying to not get so attached, convincing myself it was ok with me for it to end when I moved back home. I somehow ended up getting a volleyball contract and moving back 2 months later. I told everyone it was for the volleyball, but it was mainly for him, I knew it was something special. I then got injured and either had to move home or move in with him and not pay rent… our relationship moved quick.. Ha, but it does when Australia is so far away. I have lived with him eversince in sweden and this year he proposed in Australia in cape tribulation, the great barrier reef. I am having two weddings, for those who can’t go to Aus and those who can’t come here to sweden. The random summer trip to sweden to visit some friends (had played volleyball in sweden before one season) worked out perfectly and how it was meant to. I could not be any happier. Apparently all our friends had predicted that this would happen since before I came to sweden that summer.

Vilken fantastisk give away Kenza! Och vad underbart att läsa alla dessa kärleksberättelser.
Här kommer min <3

Jag och min blivande man träffades på flyget mellan Göteborg – Stockholm. Det var en midsommarafton för 3,5 år sedan då båda skulle med ett tidigt flyg mot midsommarfirandet i Stockholm. Han hade bokat sin biljett i sista minuten och jag som egentligen skulle fira midsommar i Köpenhamn styrde spontant om skutan mot Stockholm. Det var alltså ren tur eller ska vi säga ödet som förde oss båda på planet den dagen. Vi hade platserna bredvid varandra och fick en riktigt härlig resa som vi spenderade med att lära känna varandra. Flygresan gick löjligt fort om ni frågar mig ☺ Och väl på Arlanda bytte vi nummer och hördes sedan av under hela resten av kvällen. Tillbaka på hemmaplan började vi sedan träffas och idag är han min bästa vän, sambo och mitt hjärta.

För en månad sedan (den 11 november) fortsatte kärlekssagan då han överraskade mig med en weekend resa till Toscana där han friade bland vingårdarna. (Kändes som om jag var med i en film.) Datumet för bröllopet är inte bestämt ännu men om klänningen och vigselringen finns på plats ska vi kunna komma tillskott tidigare än tänkt och fortsätta vår saga med ett bröllop inom kort. Kanske redan till sommaren?

Vore underbart härligt att vinna. Har alltid föreställt mig att få gifta mig i en Ida Sjöstedt klänning. Så fantastiska! Önskar också dig och Alex ett stort lycka till <3 Kärleken är underbar!

Hej Kenza

Fantastisk giveaway, jeg håber meget at jeg vinder! :-)

Jeg mødte min kæreste 7 år siden da vi startede på Copenhagen Business School sammen. Han var ikke en jeg tænkte jeg havde så meget tilfælles med ved første øjeblik, men har var en flot fyr og vældig sød, så jeg havde et godt øje til ham. Med tiden fik jeg lært ham bedre at kende, og jeg fandt ud af vi havde meget tilfælles, vi delte mange af de samme værdier og havde de samme drømme. Vi blev kærester efter noget tid, og nu syv år efter, kan jeg ikke blive andet end glad af at tænke på, den tid vi har været sammen og de ting vi har oplevet. Noget af det vi elsker mest, er at rejse og opleve verden sammen, specielt til steder hvor menneskerne ikke har de samme muligheder og den samme tryghed som vi har i Skandinavien. Det giver os gang på gang bekræftelse i at vi bor i verdens navle og er så priviligeret at vi også skal huske at værdsætte det vi har, og elske hinanden, i stedet for at brokke over hverdagens små problemer. I november måned friede min kæreste til mig lige inden vi skulle til USA! Det var den vildeste følelse at starte en ferie på, og vide at ham og jeg skal være sammen resten af livet. Det gør mig glad og lykkelig.
Jeg håber derfor at jeg er så heldig at kunne vinde denne giveaway til vores store dag hvor vi skal fejre kærligheden.

Stort tillykke til dig og Aleks også, det bliver så dejligt for jer, og jeg glæder mig sådan til at følge med i planlægningen af jeres store dag!

Knus Xia

Hejsan!
Jag och min pojkvän träffades för snart 3 år sedan. Jag trodde inte den kärleken fanns i verkligheten som vi har för varandra. Trodde bara män som han fanns på film. Det vi har nu är något jag alltid drömt om, och plötsligt så stod han framför mig!
Vi reste runt rätt mycket och njöt av tiden med varandra. Jag blev gravid rätt tidigt, men fick tyvärr missfall. Och för ca 1,5 år sedan så friade han till mig. Nu har vi 1 dotter som är 9 månader, och vi har en dotter tillpåväg nu i maj 2017!
Våran dröm är att gifta oss och få ha samma efternamn, och få dela resten av våra liv tillsammans. Tyvärr har vi inte kunnat spara några pengar till varken ring eller klänning ännu, annars hade vi gärna gift oss imorgon ?.
Det är många kvällar jag har legat och drömt mig bort och kollat på bilder och planerat vårat bröllop.
Med den ekonomin som man har som mammaledig så hade detta betytt så mycket! Min största dröm är att få gifta mig med min andra halva.

Vilken dröm till klänning! ?

Jag ska gifta mig med min sambo den 8/7.
Vi kommer då vara inne på vårat 9:e år tillsammans, jag har längtat efter denna dagen så länge! Vi firar 10 år tillsammans 14/11-17 ?

Vi träffades när jag var 16 år och han 21 år (nu 25 och 30). Han skrev till mig på MSN och undrade ifall jag och min vän ville komma förbi på en fest, jag var inte så sugen så var lite halvt avvisande, men under kvällen så hamnade vi där ändå. Det visade sig att det inte var någon fest, utan att han hade bara sagt så för att få dit mig så vi kunde prata. Tillslut så föll jag för honom när jag lärde känna honom! Inte så jättepopulärt hos mina föräldrar till en början men min mamma blev lika tok-kär som jag så fort hon träffade honom ?

Vi var tillsammans i ca 1år innan han frågade om jag ville flytta ihop. Han är ju som sagt 5 år äldre än mig så han hade redan fixat jobb osv. Så jag flyttade in med godkännande av mina föräldrar och enda kravet var att skolan skulle skötas, vilket det gjorde ?

Han har alltid varit den att han vill fria till mig, och göra det den dagen han vet att vi kan gifta oss 1år därefter.
Så på våran semester till Jamaica 2015, en morgon så tvingade han ut mig på promenad. Jag var lite grinig för jag hade skavsår och var sugen på frukost, men han skulle bestämt ut och ta kort innan.
Så där ute på havet, på en liten sandbank, morgonsolen, går han ner på knä och frågar mig om jag vill gifta mig med honom ?
Jag stortjöt på en gång och skrek “JA!”

Vi har alltid vart stadiga genom vårat förhållande och haft stor tillit till varandra. Det svåraste vi har fått gått genom är många vänners bortgång. På våran bröllopsdag kommer vi sakna många vänner som vi önskar hade varit kvar hos oss. Vi bor i en bruksort där tyvärr droger är ett stort problem så många har gått bort av det..
Vi har skapat en starkt och tryggt förhållande, framförallt av den anledningen att vi har funnits där för varandra vid de tillfällena.

Han är helt fantastisk, ambitiös och omtänksam och kunde aldrig ha hittat en bättre man!
Så härligt att fått spenderat så mycket tid med honom, trots våran ålder. Allting är så rätt och jag känner mig så trygg i honom!

Tack för att du är en sån fanatastik inspirationkälla!
Kram, Mikaela.

Hej fina Kenza!

Här kommer en kort version av min och min stora kärleks historia.

Första gången jag och min kille såg varandra var vi bara 13 år, vi var på en gemensam väns födelsedagsfest. Hans vän gillade mig vid den tidpunkten och han skulle wingmana åt sin vän och kom fram till mig och berättade att hans vän satt i rummet och väntade på mig. idag berättar min kille att detta var första gången hans ögon öppnades upp för mig, han tänkte “vad är det som är så speciellt med henne? varför gillar min vän henne?” Han blev därefter nyfiken. Det slutade med att jag och hans vän inte var ett passande par så efter ett par månader började jag och min kille att prata. Du vet hur det var när man var i den åldern, vi smsade till varandra galet mycket med Sony Ericsson Walkman telefonerna du vet? Vi kunde inte sluta prata och varje kväll somnade vi med telefonerna på, kan inte påstå att min mamma var så glad när det kom hem en faktura på 1500 kronor för att jag inte hade slutat prata i telefon. Efter cirka 4 månader tillsammans kände jag att att jag var väldigt ung och inte redo för ett förhållande, vilket gjorde att jag backade och fick kalla fötter. Så det slutade tyvärr med att jag krossade hans hjärta, just för att han förstod att jag hellre valde att vara singel och tyckte att vår ålder bara var en ursäkt. Menmen..

Det gick några år och jag försökte prata med andra killar men ärligt talat var han alltid på något sätt i mitt bakhuvud. Så en dag, när jag var 16 år, och satt på toa (HAHA!) bestämde jag mig för att smsa honom helt random. Jag skrev typ “Hej! Det var längesen allt bra med dig?”, och sen dess slutade aldrig smsen. Det bara på flöt på och kärleken väcktes till liv igen (om den ens nu släktes någongång). Så vi blev officiellt tillsammans 31 maj (detta är ett mycket speciellt datum, det kommer jag till senare). Eftersom jag och min kille har en annan kulturell bakgrund har vi haft det ganska tufft, vi har varit tvungna att hålla vårt förhållande hemligt. Det har både tärt och stärkt oss, vi har fått kämpat för att få träffa varandra, vilket varit otroligt jobbigt men det gjorde oss också starkare i vår kärlek. Allt det där som många av oss tar för givet, såsom att bara gå hand i hand på stan, var en dröm för oss som vi längtade till. Så när vi fyllde 20 år bestämde vi oss för att äntligen berätta för våra föräldrar och vi trolovade (ett steg före förlovning) oss den 31 maj på vårt speciella datum <3 Detta innebar att vi äntligen kunde gå öppet tillsammans, detta tog vårt förhållande och vår kärlek till en ännu starkare och högre nivå!

Idag, 6 år senare, 22 år gamla (ja jag vet många tycker säkert det är ungt, men jag vet till hundra procent att det är RÄTT) skall vi den 13 maj (Vi lyckades inte få till det den 31 maj, men 13 är ju trots allt samma siffror fast omvänt :D) äntligen bli ett! Vi ska äntligen få gifta oss och flytta ihop.
Men…. precis som många andra så är drömmen ett sagolikt bröllop och allt är så dyrt! Min älskade kille har därför ända sen han var 16 år jobbat. kämpat för att spara ihop till oss medan jag studerat på Universitetet för att uppnå min dröm. Gång på gång blir jag påmind om hur bra vi är tillsammans, att han är den bästa delen med mig, vi har liksom växt ihop med varandra, mognat tillsammans. Nu väntar det stora steget med bröllop och egen bostad och även om det kan finnas en del aggressioner med alla krav och förväntningar på oss, kan jag kan ärligt säga att vår kärlek är starkare än någonsin idag. Jag trodde inte man kunde bli mer kär men det blir jag mer och mer för varje dag, vilket du säkert känner igen!

Tack för att du är så fin som du är och gör en sånhär tävling för alla blivande brudar där ute! All lycka till dig och Alex <3

Stor kram från en trogen läsare.

Jag var 16, han 20. Vi träffades genom nära vänner lite av en slump. Min pappa bodde granne med honom och det urartade sig mer på en gårdsfest som ägde rum sommaren 2008. Jag som trodde man älskade varandra efter två dagar man träffats föll pladask. Jag fick se att han hade lika intresse på festen, då vi kysstes offentligt. Då visste vi att det var vi.
Efter 4 år förlovade vi oss. Var min idé att fråga och att gifta sig inom ett år tog mer än så. Sommarbröllop var vår dröm. 2 år senare, 2014 fick vi får första dotter. I juni. Då hade jag inte kroppen att gifta mig. Året efter gifte sig min syster och nu 2016 fick vi vår andra dotter. Nu, i sommar planerar vi hemligt bröllop. Detta genom att locka till 25 och 30 årsfest för oss. Då vore en lyxig brudklänning vara helt underbar att vinna. Komma från kyrkan till festen och glänsa för alla med nyheten. Underbart!
Det är klart ekonomin tryter och vi är småbarnsföräldrar som inte alltid hålls sams. Men oavsett alla utmaningar vi har och kommer fortsätta ha i framtiden är det HAN jag vill leva med för alltid!
I sommar är det dags och på grund av ekonomin blir det enkelt, men jag skulle få mitt sagobröllop och inga pengar kan överrösta kärlek jag vet. Men jag skulle nog ändå känna mig vackrast i världen med en klänning från Ida.

Me and my Fiancé met 2 years ago (Almost 3 !) . I planned a trip to Paris with my BFF (Girls only ) and next to the Basilique du Sacré Coeur she saw and old friend of her . We talked a few and we plan to met at a restaurant so we all could catch up (I wasnt so excted about that because it was a girl trip ! ). So we get to the hotel first so we could dress and fix our hair and make up , and we fix our rendez vous in front of the Louvre pyramid. Her friend came up with his friend who came back from a 6 month trip around asia (He bring him so he could reconnect with the real world ! LOL ) . So we eat , talk and laugh ( A LOT ! ) . We chill around Paris street until 4:00 am ! The next day the 2nd friend ask my number to my BFF and he called me . We never stop talking since this day … The destiny. We planned our wedding on May 13th 2017 ( Our 3rd anniversary ) .

Jag och min karl har alltid bott i samma stad men aldrig riktigt vetat vilka varandra är trots gemensamma vänner.
En dag, när jag bodde i Schweiz och jobbade som au pair, så kommenterade jag ett inlägg som min karl skrivit om hästen Maximus från disneyfilmen Tangled(tänk på att i småstäder är alla vänner med alla och alla är vänner på gejan), sagt och gjort vi började prata. Därefter kom många kvällssamtal och gitarrspelande tills jag somnade via datorn.
Kort och gott. Vi sågs när jag flyttade hem. Han var allt jag någonsin drömt om.
Det var 6 år och ett fantastiskt barn sen och nu ska vi äntligen gifta oss.
Vore lycka med en vacker klänning och härlig ring att matcha våran tilltänkta dag♡

Tack för en skön blogg:)
Puss och Kram!
// C.

Vilken fantastisk tävling! Tack för att du skapar dessa möjligheter för andra.

Okey, here it goes..

Jag och min Danne har kännt varandra i 10 år. Eller rättare sagt vetat vem den andre är…
En kväll för 5 år sedan ser jag en status uppdatering på Facebook, han skriver att han ska ut på krogen i min stad.
Danne har en förmåga att få människor runt omkring honom på väldigt gott humör och skapar ständigt bra fest.
Japp yes yapp, jag skriver. Klart vi ska hänga ikväll!
De blev en början på en nära vänskap.
Vi började hänga väldigt ofta, men bara som vänner då vi dejtade andra. Vi hjälpte varandra med kärlekslivet, vi laga mat, vi va på Millencolin, vi festade, vi hängde , vi va på äventyr! Vi hade verkligen SÅ kul!
Men under sensommaren ledde de ena till de andra och vi blev såkallade friends with benefits.. (såklart när vi avslutat dejtandet)
Men de är INGET att rekommendera. Go BIG or go home!
ALLA i vår närhet tjatade om att vi skulle erkänna att vi va helt nerkärade i varandra. Men vi vägrade, vem skulle “ge sig” först liksom?
Men de blev Danne, han åkte på en 4 månaders lång Asienresa men kom hem efter 1,5 halv månad. Då kunde vi inte förneka de längre.
Han är min största kärlek och fram tills att jag träffade honom har jag alltid tänkt att jag ska sluta upp med en mörkhårig lång kille som gillar att testa ny mat (de sistnämda jobbar vi fortfarande på, but still, drömkillen) så blev de och han är den första som fått höra att jag är hans för alltid.

Han friade efter en liten promenad (dödstur i regnskogen!) på Hawaii. Väl framme vid målet sa han åt mig att vända mig om för att han skulle rigga kameran, så vi kunde ta en bild ihop när vi tittade mot vattenfallet. Jag märker att han inte kommer efter och vänder mig om, och vem står inte på ett skakande knä om Danne Karlsson!
Helt chockad svarade jag TUSEN JA och 5 augusti 2017 säger jag de igen.
Han är min idol, hälft och partner in crime.

Vi planerar ett bröllop på en budget och att vinna denna tävling skulle göra mig så GLAD. Klänningen och ringen är FANTASTISK.
Tackar ödmjukast på förhand.
Du kommer vara världens vackraste brud, stort grattis till er!

Åh! Det skulle vara helt fantastiskt att vinna!
Jag och min sambo träffades först på samma jobb när våda körde tåg.
Jag har genomgått en hälsoutredning i 2 år och fast jag är frisk får jag inte längre köra tåg. Dom tog mitt jobb och min framtid ifrån mig.
Idag studerar jag då jag vägrar sänkas. Men det i son tur gör att man ligger ekonomiskt bakåt. Min sambo friade i november på en av mina favoritplatser i Thailand. 2 veckor innan avresan blev jag uppsagd. 5 dec började jag plugga i år. 2 år framåt för att bli projektledare !

Mitt drömbröllop är i precis den där romantiska vintage bohem stilen.
Det skulle göra så mycket att få känna sej så fin och speciell efter allt man fått gå igenom senaste åren.

Jag hoppas så innerligt!

Åh vilken grym utlottning, helt otroligt! ?

Det är den finaste känslan i världen att ha funnits sin soulmate och ha ett helt liv att se fram emot tillsammans. Jag är jätteglad för din och Alex skull, och ert stundade bröllop. Du verkar vara en så fin och jordnära människa och varje gång jag tittar in här blir jag inspirerad på ett eller annat vis.

Jag och min sambo träffades 2006, vi var bara 16 år och var båda ute på stans enda uteställe för 16-åringar, Babban (?). Eftersom det var skolbal samma kväll så var vi endast ett 20-tal på hela stället. Han var ute med sin granne som kände min väninna, vi dansade hela kvällen och sen dess har det varit vi ? 2009 förlovade vi oss. Vi var på Mallorca (Cala d or) och jag anade ingenting. Den kvällen hittade jag ost-och kexbuffén på hotellet vi bodde, så jag tog för mig ordentligt?. Han blev lite irriterad på mig och frågade ifall jag verkligen skulle äta så mycket ost och kex. Är väl inte hans sak hur mycket ost och kex jag äter tänkte jag. Hur som helst efter middagen tog vi en promenad vid klipporna, där hade han tänt ljus och dukat upp med – ost och kex ? och Sangria. Det var bara vi två, skenet från stearinljusen och ljudet för havets vågor. Det finaste någon någonsin gjort för mig ❤.
Den 6 maj 2017 har vi varit tillsammans i 11 år och vi vill hemskt gärna gifta oss. Vi har börjat planera lite smått, vart vi vill gifta oss, hur vi vill hade det men det är så oerhört mycket att tänka på, därför vore det jätteskönt att kunna bocka av 2 ack så viktiga saker som brudklänning och vigselring.

Önskar dig ett gott nytt år!
Zana

Wow vad generös du är! Så fint av dig!

Jag och min Peter gick på samma gymnasieskola och det var där vi träffades första gången. Han va en snygg hockeykille som jag egentligen inte spanade in så mycket eftersom jag tyckte att han verkade ganska blyg och jag själv är ganska framåt. I ettan började han skriva till mig på MSN (haha gamla godingen) och frågade till och med om jag ville gå på balen med honom! Men jag hade redan bestämt med en annan kille och låtsades som jag inte såg hans fråga… Hehe. Sen gick hela ettan och tvåan och stax innan jul när vi gick i trean började han skriva till mig på sms. En av hans hockeykompisar gick i min klass och han hade frågat honom om mitt nummer! Så vi skrev lite till och från och ganska tidigt innan vi ens hade träffats så skrev han hur jag kändes så rätt på nåt vis.. Vi sågs ute på klubben när vi skulle fira av stapeln hundra dagar till studenten och där och då föll vi pladask båda två!! Jag kommer ihåg hur jag mumlade i fyllan mellan kyssarna vilka ryggmuskler han hade haha! Sen dess har det varit vi. Han är min absolut bästa vän och nu 5,5 år senare är jag fortfarande lika otroligt kär och attraherad av min älskade P. Han kom in i mitt liv och gjorde min stressade och ångestfyllda själ lugn och jag är så otroligt tacksam och rörd över att jag fått honom vid min sida.
Vi gifter oss i vår när blommorna är som vackrast vid en sjö på mina morföräldrars lantställe och jag ser fram emot det otroligt mycket.

Lycka till kära Kenza när det är dags för er!
Stor kram

Hej Kenza!

Vilken underbar människa du är som ger oss chansen till detta.

2017 ska jag gifta mig med mitt livs kärlek. Vi har varit tillsammans i 8 år. Vi träffades i min mammas hemstad i Filippinerna (där han då bodde) när jag var yngre. Vi hade, i måååånga långa år, ett långdistansförhållande. Det var många sms, samtal och videochattar mellan oss i dessa år. När jag väl var och hälsade på så spenderades varje sekund tillsammans. En månad om året kunde vi umgås. Att åka därifrån måste vara den värsta känslan jag hittills har känt. Se honom stå kvar medan man går mot gaten på flygplatsen. Vi hade till och med ett break från vårt förhållande då det var mycket blandade känslor att vara ifrån varandra. Många missförstånd, men framförallt den ständiga svartsjukan.

När jag åkte tillbaka till Filippinerna, för att hälsa på släkten, så hittade vi tillbaka till varandra. Sedan dess har det bara gått uppför i vårt förhållande. 2013, besökte han mig i Sverige, för att även närvara på min studenbal och student. Jag flyttade till Filippinerna för att faktiskt bo med honom, men lyckades tajma både Tyfonen Haiyan och en jordbävning – vilket försvårade mitt sökande av arbete. Så var vi tillbaka till långdistans och 6 timmars tidsskillnad. Har du hört låten Jetlaged? Lite så var det. Men trots det – kunde han göra mina dagar, förstöra mina dagar och få mig att bli förälskad på nytt – på samma gång. Varje dag faktiskt. Inte en dag går utan att vi säger “Jag älskar dig”… efter 8 år!

Nu, 8 år senare, bor han med mig – i SVERIGE. Och som vi längtat. Nu planerar vi vårt bröllop och det skulle betyda allt i världen för mig, att få denna chans att vinna en så fin bröllopsklänning.

Många frågar mig om jag är 100 % säker på att det är HAN jag vill gifta mig med – och utan tvekan svarar jag alltid Ja.

2017 kommer bli det bästa året för oss. Gott nytt år och lycka till med ditt bröllop. Du kommer att vara en mycket vacker brud!

Ja! Vilken fantastisk tävling ?

Jag och min framtida man träffades för 4 år sedan på sommarrocken 2012. Det är en festival/konsert i Svedala, han arbetade som frivillig i köket och jag med att bygga tält. Jag kommer fortfarande ihåg första gången jag såg honom, han spelade basket med några vänner till mig. Kommer aldrig glömma känslan jag kände när han tittade på mig! Vi pratade inte med varandra men våra blickar sa allt. Dagen efter på kvällen så sågs vi på takida konserten och vi började prata. Det va i det ögonblicket jag visste att det är honom jag ville vara med, jag hade aldrig känt så innan. Men… han hade självklart flickvän, kändes som en kniv hög mig i magen när han sa det.. i 2 år kämpade jag för dumbummen, han va aldrig otrogen och fattade inte att jag va intresserad utan såg mig som en vän. Hans dåvarande tjej och han gick isär 2014, det va den våren han insåg att känslorna för mig inte försvann och att jag va hans allt. Vi skippade nästan hela dejtingen då vi umgåtts i 2 år! Flyttade ihop våren 2015, köpte hund och katt hösten där på och nu vinter 2016 så frågade han mig om jag ville gifta mig med honom. Han frågade till och med min far om lov innan! Helt fantastiskt när han stod där med blommor och den magiska lådan! Han är verkligen min första och sista kärlek, det är honom jag vill sitta bredvid på ålderdoms hemmet och skricka god morgon till. Vår familj består av mig, han och våra älskade djur, men förhoppningsvis får vi 3 underbara barn snart! Jag vill dok gifta mig innan. När barnen kommer så vill jag lägga all min energi på dem och ha mig själv färdig.

Älskar din blogg! Har följt den sen 2011/2012! Du är helt fantastisk och förtjänar allt du har kämpat för! Grattis igen till förlovningen

Jag och min sambo träffades när vi var 15 år gamla. Vi träffades genom en gemensam vän, som jag då var och hälsade på. Han bodde i Norrland och jag i Stockholm, över 50 mil ifrån varandra. Vi hade distansförhållande de första fem åren.
2010 friade han, men jobb och skola kom i vägen och något bröllop blev aldrig av. I år frågade han igen, och 3 juni 2017 gifter vi oss!
Det roligaste med mig och min sambo, är att vi verkligen inte har något gemensamt. Men på något sätt så är han allt jag vill ha och behöver i mitt liv! Och trots 11 år tillsammans, så får han mig fortfarande att skratta varje dag!

Hej finaste Kenza! Detta priset låter ju bara för bra för att våga hoppas på!

Jag och min fästman blev faktiskt ihopparade av min storasyster och hennes dåvarande kille. vi var bara 16 och 18 år gamla när vi träffades och nu på nyårsafton firar vi hela 6,5 år tillsammans. Det finns ingen annan människa på jorden som finns för mig, stöttar mig och älskar mig så som han gör. Vi har gått igenom ganska många tuffa stunder ihop men tillsammans klarar vi ALLT! Han står bakom mig vilka konstiga idéer och saker jag får för mig, och tro mig, det har blivit en del galenskaper under dessa åren? jag kan känna igen vårt förhållande så mycket i den bilden man har fått av din och Aleks relation, vi delar både samma intresse som er för att resa och den kärleken man ser mellan er finns hos oss med. Sånt är så fint att se❤️
Vi har nu varit förlovade i 3 år och detta hade varit ett perfekt sätt för oss att komma till skott med att gifta oss då det är vår högsta önskan just nu.
Så vi håller tummar och tår att vi får turen att vinna❤️Kraaaam

Sitter i bilen med min sambo/fästman och vår snart 1 åriga son när jag läser din blogg. Den här tävligen är som gjord för mig då jag suttit och trånat efter just DEN klänningen. Du vet när man ser något och bara känner att där är Den med stort D.

Så var det lite när jag träffade min fästman också.
Vi både är uppväxta i en liten stad i Västmanland (6 mil från Västerås). Vi har gått i parallell klass med varandra i hela mellan och högstadiet. Vid ett tillfälle var vi danspartners på idrotten. Minns du? När man fick dansa foxtrot och bugg? Dock minns jag inte han från den tiden, vilket jag skäms massor för! Jag valde att flytta direkt jag kunde efter skolan så valde gymnasium på annan ort och efter det rörde jag mig vidare till London och sedan Göteborg.

10 år efter att vi slutat nian bor jag alltså i Göteborg, jobbar, lever singel livet och festar som vilken 20+ åring som helst, när en inbjudan till 10 års återträff från hemstaden trillar in. Spännande! Jag har inte träffat någon från den tiden på 10 år! Knyter kontakt med en gammal vän och bestämmer mig för att åka de ca 50 milen för att träffa alla igen.

Så är dagen kommen, ALLT går fel, jag fastnar på jobbet och får rent utsagt SPRINGA allt jag kan till tåget. Tåget är försenat vilket leder till att jag måste byta om och fixa iordning mig på tågets toalett! Vet ni hur svårt det är i ett så litet utrymme. Du vet när man inte träffat någon på 10 år och sen ska ses igen, då vill man gärna se så bea ut som möjligt.. tågtoaletten satte stopp för det kan vi väll säga. Förseningen gör att jag missar fördrinken som min gamla klass samlats för innan själva eventet.. typiskt. Tillslut kom jag iallafall fram till eventet på den lokala krogen och trånade efter en drink!

Och oj så skoj det var att se alla igen! Första timmen spenderades åt att bara krama om gamla vänner ovh skick snacka. Efter ett tag får jag syn på en kille, lutar mot mot en vän och frågar vem är han? Jag känner inte igen någon av killarna.. dom var ju bara pojkspolingar sist jag såg dem.. men nu var de lixom män, med massa skägg och tränade kroppar! Min vän svarade: “Det är M.. känner du inte igen han?” – svaret var nej. Jag hade ingen aning om vem han var och kom inte ihåg någon med det namnet från skolan.

Kvällen fortsatte och vi festade på. En av mina vänner som bor kvar i den lilla staden och har fått 3(!) barn sen vi sågs sist festade för första gången på 8 år och blev lite lätt förfriskad. Hon försökte få med mig upp på dans golvet men jag var mest sugen på att snacka med alla jag inte träffat på så länge. Med ett glas vin i handen började jag trots vännens bedjande att dansa ge mig ut på terassen och BANG! en kille går rakt in i mig och ber inte ens om ursäkt! Med irritation i blicken skickar jag blixtar efter honom och försöker på nytt.. denna gången är det jag som nästan går rakt in i någon. Det var M. Han såg vad som hände och bad om ursäkt åt sin väns vägar… sen frågade han fall han kunde följa mig ut.

Väl ute på terassen började vi prata.. och vi slutade inte förrän tidigt morgonen efter. Jag är en sån person som aldrig trott på kärlek i första ögonkastet… men när jag frågade min vän vem han var, min M, visste jag redan då att han var speciell.

Dagen efter återträffen var jag tvungen att åka hem till Göteborg igen.. MEN jag hade turen att Han skulle just till Göteborg och vi spenderade så mycket tid vi bara kunde tillsammans.

6 månader kämpade vi med distansförhållande, fy vad jobbigt det var. Tillslut gjorde jag de jag aldrig trott jag skulle göra. Jag sa upp mig från mitt jobb, gav upp mitt första handskontrakt på lägenheten och flyttade Hem.
6 månader efter det bestämde vi att vi ville starta familj.. och vips så hade jag våran son i magen. 6 månader efter det friade Han till mig! Sen kom sonen och 6 månader efter det upptäckte vi att en liten flicka ligger och jäser i magen. Så våra planer på ett sommar bröllop blev uppskjutna då våran dotter kommer i April. Så 2018 ska bli Vårat år. Året då vi äntligen gifter oss. Och det vill jag göra i en Ida klänning!

10 år senare, hittade jag min Han med stort H. Och vi är i tillgång att skapa Livet med stort L!

Jag och min fästman träffades i en sunkig källare mitt på den skånska slätten. Båda var bjudna av en gemensam vän och ingen av oss kände oss särskilt bekväma med att vara där. Efter ett tag började vi prata och det enda jag tänkte var “denna mannen är inte klok, honom ska jag ha”. Tidigare, på den tiden då jag var ute och festade mycket, brukade jag “testa” killar genom att se om dom ville göra piruetter på dansgolvet. Ville dom inte det ansåg jag att de var på tok för macho och up tight och ville därmed inte ha något med dom att göra. Under festen då jag träffade min fästman testade jag detta på honom också. Jag har aldrig sett en person göra så många piruetter i mitt liv.

Då jag bodde några mil bort bjöd jag så småningom upp honom till min lägenhet. När han väl kom berättade han att han skulle flytta till Island. Vi hann alltså dejta i tre dagar innan han bestämde sig för att fly landet. Han var borta i två månader och vi pratade i telefon mest hela tiden. När han kom tillbaka fanns det inte en tvekan om att jag behövde honom i mitt liv. Jag frågade därför chans genom att ge honom en lapp som det stod “Får jag chans på dig?” på, men svaren “Ja”, “Nej” och “Kanske”. Jag fick ett väldigt inringat “Ja” tillbaka. Lappen är i dagsläget väldigt väl bevarad.

Sommaren 2016 åkte vi till Island. Vi åkte bland annat till Látrabjarg (rekommenderar både en googling och en resa dit). Jag har alltid sagt att jag absolut inte vill bi friad till bland folk, och trots att Látrabjarg är ett populärt resmål var vi relativt ensamma. Så när vi går där i den Isländska sommaren (sol, vind och 12 grader) vänder jag mig om för att se min framtida fästman sakta gå ner på ett knä. Samtidigt som ett lyckorus sprider sig i kroppen ser jag två turister 10 meter bakom honom. Jag tittar därför ner på min väldigt nervösa framtida fästman och säger “Inte nu. Det kommer folk.”. Mitt i frieriet sätter han alltså sig ner på ena skinkan (lite snopet) och jag sätter mig bredvid honom och tillsammans ser på när två turister går förbi. När de gått förbi (och en bit till) säger jag “Nu går det bra”.

Som ovanstående historia skvallrar om är jag nog inte lätt att leva med. Men enligt egen utsago vill han inget hellre. Och jag kan definitivt inte tänka mig ett liv utan honom.

Hey! I met my fiancé when I was 18 years old and I was working in a shool as a volunteer and he also.on the first day I saw him – I was like “oh, this job has already been a good idea” we immidetly had a chemistry and he became my best friend and most important person.
10 years later he asked me to be his wife and I am really happy and proud.

Would really appreciate if I could win the dress and ring!

My email address: [email protected]
Thank you

Hello, my name is Roya Almostafa…i’m from Syria “Aleppo” i had to leave my contry because of the war. now i’m in France “Lyon” city. I live with my mom and my brother..my wedding is in 25 march 2017..
I have met my fiancé for the first time in lyon..he came with an italian journalist who wanted to do an interview with me to know more about the war in my contry…the next day he invited me to see a movie and we started to date:)
when he knew that my mom is trying to come he told me : Maybe i should ask your mom to marry you…i was realy happy coz i love love love love him soooo much …he suported me a lot and helpt me to forget all the bad things i have been through…i’m getting married soon…my only wish is that my dad and my sister get a visa for france “wich is kinda impossible for the syrians…but i really hope to see them in my wedding.
Thank you for this giveaway…congratulations for you to..i love you sooo much…kisses
Roya Almostafa
[email protected]
Roya almostafa

Fredrik och jag var ett otippat kort. Tänk att det vi har idag och vart vi är på väg blivit så stort. Ett år av sorg och svek, då insåg jag att mitt liv inte var en lek. Vi hade delat en kväll för 3 år sen, i malmö parken vi dansade under månsken. Utan att glömma, fanns du kvar i mitt minne och gav hopp åt mitt omtumlade sinne. Kärlek är inte bara gåvor och beröm, bara att få dela vardagen med honom är en livsdröm. När det är rätt, känns valet alltid lätt. Vigseln 2017 blir fager , när jag dig som min livspartner tager. Klänning eller ej, så är jag en lycklig tjej. Tillsammans ska vi om livets motgångar lära och alltid varandra genom dessa bära. Älskar dig F! / S “bobo”

Hej Kenza! Hade missat detta blogginlägg av dig, men fick snabbt meddelanden från vänner om att jag måste vara med! Efter att ha sett brudklänningen som tävlas ut så måste jag faktiskt det!! Viiiilken dröm klänning! My god!

Hur som helst så träffades jag och min blivande make Sebastian på en nattklubb.. haha (romantiskt).. Men det var ändå så annorlunda, den kvällen förändrade våra liv helt! Vi dejtade lite mer än ett halv år (jag lekte svår).. och har snart varit tillsammans i två år, men det känns seriöst som 10 år. Kort efter att vi blev tillsammans fick han träffa mina föräldrar, som efter fem minuter bjöd med honom till vår “familjesemester”.. Så man kan säga att de också föll för honom direkt. Vi flyttade ihop efter ett halvår och i somras när vi var i Rom Italien så friade han!! Sån kliché – I know, men det var så himla vackert!

Jag vet att Du och många andra som kommenterat detta blogginlägg förstår mig när jag säger att det är bara något i mig, i mitt hjärta som säger att han är mannen jag ska spendera mitt liv med. Han är den mest kärleksfulla Man jag träffat och helt, helt perfekt i mina ögon. Innan honom var jag en sådan tjej som tyckte att allt skulle ta tid, man ska vänta.. Men det är nästan omöjligt med honom, jag skrev liksom vår bröllopslista i smyg strax efter att vi flyttade ihop.. hehe scary.. Och vi pratar konstant om vår framtid ihop med varandra. Så gissa om vi längtar till bröllopet nu!!

Jag har kikat på klänningar och hittat några jag blivit inspirerad av, men “Paradise dress” är ju på en helt annan nivå!! Skulle bli superglad om jag vann tävlingen! Håller tummarna! Och lycka till med ert bröllop, kan tänka mig att det blir magiskt!

Med vänlig hälsning
Mire

Jag träffade min blivande man så nära men ändå så långt borta. Vi levde nära varandra länge utan vår kärlek kunde blomma ut! En lång tid av längtan och en kärlek stark att den nästan kändes overklig.
Till slut fick vi blomma ut och då fick min älskade veta att han skulle göra utanldtjänst och var borta 6 månader, under denna tid flyttade jag in i vårt drömhus som vi precis hann köpa.
Nu lever vi tillsammans och på en romantisk bal på Karlbergs slott så gick han ned på ett knä och friade i somras. Han överraskade mig på ett sätt jag aldrig trott var möjligt!
Jag är så lycklig över äntligen få kalla honom min fästman och att ha funnit en man som delar min passion i livet: cheerleading!…där jag idag driver en av Sveriges största föreningar och han tillsammans med mig, för han älskar mig! Han har själv en dansbakgrund men had ingen erfarenhet av sporten cheerleading, men för min skulle lärde han sig allt om detta. Han är en sådan framgångsrik man med stora ambitioner som skulle göra allt för mig! Vi vill sprida cheerleading och kunna ge chansen att många unga atleter får möjlighet utöva denna glädjespridande sport. Du vet ju hur kul det är? ;-)
Nu väntar vårt dröm bröllop i Augusti och detta skulle vara grädden på moset att få denna chans att vinna!
Jag älskar allt som har med bröllop att göra och ser så fram emot vår stora dag!

I maj ska jag bli sjömanshustru! Jag var egentligen ett stöldgods. När min blivande man klev in över tröskeln på den där hemmafesten (i en stad ingen av oss bodde i) och började prata så föll allt på plats. Jag tänkte redan den kvällen, men det är ju SÅHÄR det ska kännas. Han är dock sjöman, och borta på havet tre månader i streck, så han började skriva handskrivna brev till mig, som han sen postade i varje hamn han kom till. Det tog ett år innan vi kysstes första gången. Breven han skrev gjorde jag sen till en bok, som han fick en födelsedag. Detta är snart sju år sedan, och vi har fortfarande två vardagar: en tillsammans hemma där vi spelar Mario Go Kart varje kväll innan vi lägger oss, en vardag där han är på havet utan varken vanlig telefon eller internet. Vi kan då höras via en satellittelefon. Man längtar tillbaka, och drömmer sig framåt.
Vi ser så fram emot maj, och det vore alldeles underbart att få starta nästa del av vårt liv i den ljuvliga Ida-klänningen. Sen heter hon ju SJÖstedt, det passar oss lite extra :)

Jag och min sambo träffades när vi båda gick på gymnasiet. Vi var tillsammans i ett år sedan gjorde han slut för att han skulle satsa på fotbollen och kände att han inte hann med flickvän. När det gått cirka en månad kände jag att jag absolut aldrig skulle klara av att leva utan honom och projektet att få honom att förstå att han inte kunde leva utan mig började. Vi började i gås som vänner och jag var en så bra vän. Och tillslut insåg han att han faktiskt var kör i mig. Nu 9 år senare har vi en nio månaders son tillsammans och nästa steg är bröllop. Men med aningens knackig ekonomi när en av oss är föräldraledig så är det inte lätt att få ihop det och dra in på alla utgifter men ändå få ihop sitt drömbröllop. Denna vinst skulle vara underbar och hjälpa mig att få vara en prinsessa på mitt bröllop.

Istället för att börja med att berätta om hur vi träffades, vill jag säga ett par ord om min fantastiska fästman, som jag är så stolt över. Han har en helt fantastisk syn på människor, där alla är lika mycket värda och har rätt till precis samma chans i livet, oavsett vem man är eller var man kommer ifrån. De senaste åren har han jobbat i sjukvården men för ett år sedan bestämde han sig, vid 28 års ålder, att påbörja en femårig utbildning till att bli gymnasielärare. Detta för att han vill hjälpa ungdomar som har det svårt. Har har dessutom varit en otrolig klippa för mig de senaste åren då jag haft, och har, det väldigt svårt i vissa familjerelationer. Jag skulle kunna skriva oändligt mycket om honom och hur fin han är, men sammanfattningsvis vill jag säga att han får mig att vilja bli en bättre medmänniska varje dag och för det är jag så tacksam.

Hur träffade jag denna klippa då?

I oktober 2011 började jag på ett nytt jobb, och ett par månader därefter började han som skulle komma att bli min fästman. Vi fick samma schema och tillbringade väldigt mycket tid tillsammans på raster och luncher, och blev snabbt goda vänner. Efter några månader bestämde vi oss för att skaffa gymkort på gymmet vid jobbet, för att peppa varandra att gå och träna. Jag minns det så väl – hur jag första vid träningspasset kommer ut från omklädningsrummet och ser honom en bit bort, springandes på löpbandet. Det var som att bli slagen av något hårt i huvudet, allt vändes upp och ner. Efter den dagen pirrade det i mig varje gång jag såg honom – och några veckor senare kysstes vi för första gången. Kanske inte världens mest romantiska plats – vi snackar på dansgolvet på en svartklubb i midsommarkransen – men för mig var det helt underbart.

En sommarkväll i juli, efter fem år tillsammans, friade R till mig ute på hans familjs landställe. Vi hade ätit middag tillsammans och begav oss på en långpromenad. När vi kom längst ut på en pir i havet gick han ner på knä och frågade om jag ville gifta sig med honom. Ett helt underbart ögonblick om det inte vore för att jag mådde så jäkla illa efter att ha ätit alldeles för mycket vid middagen innan, haha. Men det är precis så det ska vara – inte perfekt, men ändå helt magiskt.

Min dröm är att vi ska kunna gifta oss om ett år, men tyvärr pluggar vi båda och har inte alls ekonomin för att klara det. Att vinna klänningen och ringen skulle vara helt otroligt och det skulle hjälpa oss en väldigt bra bit på vägen.

Kramar och god fortsättning!

Vilken fantastisk tävling Kenza, blir helt rörd! Chansen att vinna må inte vara stor, men chansen att träffa sin livs kärlek i tidig ålder känner jag är densamma. Så varför ska det inte fungera den här gången också?

Jag och min blivande man träffades när jag fick mitt allra första arbete. Han var väldigt högt uppsatt på det lilla företaget som var relativt nystartat. Jag arbetade på och var mer än nöjd med mitt arbete. I samma veva som jag utvecklades och blev befordrad till högre positioner så började vi arbete närmare och närmare varandra. Vi hade så himla roligt när vi arbetade och blev bättre och bättre vänner. Av vår högsta chef hade han fått order om att aldrig stöta på anställda som han inte såg som något problem tills jag kom innanför dörren(detta har jag fått reda på i efterhand). Men sagt och gjort så höll han sig tills.. jag vann en säljresa och nästan hela kontoret åkte utomlands för att fira.
På ett hotellrum i en annan del av världen så lättade han på sitt hjärta och gav mig den vackraste kärleksförklaringen jag någonsin hört. Detta gjorde han med risk att förlora sitt arbete men som han sa, en sån här chans får man bara EN gång i livet och då måste man ta den.
Efter den resan var det vi, vi flyttade ihop bara någon månad efter det(är det rätt så är de). Idag så har vi skaffat oss en liten hund dessutom som är vår lilla ögonsten.
Vi är väldigt nyförlovade men drömmen om det perfekta bröllopet finns alltid där. Om två år så har jag studerat klart och vi önskar med hela våra hjärtan att ekonomin tillåter vårt drömbröllop.
Jag kämpar så tårarna rinner i skolan för det här ska jag klara då det är de jag alltid drömt om och min blivande man håller på att uppfylla sin dröm som egenföretagare. Båda vill vi att ekonomin ska bli bättre så att den tillåter det liv vi drömmer om och tro mig vi KÄMPAR båda två.
Om vi skulle få chansen att vinna en helt fantastisk dröm till klänning och ring så är vårt mål med det perfekta giftemålet inte långt borta.
Vi är båda måna om att allt ska bli perfekt för vi gifter oss bara en gång(fingers crossed).

Så Kenza om vi får chansen att vinna detta så hjälper du oss att få leva den dröm vi i detta nu bara kan drömma om.

Du har en fantastisk blogg och du har gjort en fantastisk resa genom livet. Hoppas att du är stolt över dig själv och den starka människa du blivit för du är fantastisk.

Kram B, har följt dig sen 2009.

Oh what a competition you have made for us! Me and my boyfriend are getting married in August 2017. We started dating in 2007, ten years ago ! Back then we were just babies :D We both played floorball and that is how we met. It is so funny and amazing how fast the time has passed by and we are still together and he is also my best friend. Next year will be so special for us, ten years dating behind and we are getting married, yei!

Hej Kenza!

Jag och min fästman träffades sommaren 2009. Jag hade precis fått sommarjobb på Willys och var inne i personalrummet och åt min första lunch där och då kom det in världens snyggaste kille som också jobbade där och började prata med mig och jag föll pladask! Där var det verkligen kärlek vid första ögonkastet och jag skuttade hem till min bästa kompis efter jobbet och sa att jag hade träffat mannen i mitt liv! Så senare efter mycket stalking och mod blev han äntligen min(haha) och jag är så otroligt tacksam över det. Han är mitt allt, min bästa vän, min soulmate och jag påminns varje dag över vilken tur jag har som har honom i mitt liv. Hösten 2014 friade han till mig och vi ska gifta oss 5 augusti 2017!

En annan sak som gör honom till världens bästa människa är att jag precis har blivit diagnostiserad med Crohns Sjukdom viket har gjort mig mycket sjuk och gör att jag ofta blir sängliggandes antingen på sjukhus eller hemma (vilket jag gör i just detta nuet jag skriver) pga smärtor och infektioner och har ingen ork till någonting och han finns alltid där för mig och ställer upp oavsett vad. Håller om mig när all känns hopplöst och en axel att gråta mot, städar och fixar, går ut med hunden. Han är bäst helt enkelt!

Skulle va superkul att vinna detta och få lite mindre saker att tänka på prismässigt inför bröllopet!

Stor kram!

Jag och min man (redan gifta) träffades klyschigt nog genom internet, jag kunde inte i min vildaste fantasi tro att det verkligen skulle bli så bra som det faktiskt blev. Vi skrev med varandra utan att träffas i säkert över 3 år, och vart förälskade i varandra. Dock var vår ålderskillnad så stor, och vi ville helst vänta tills vi träffades. Tiden gick och vi träffades äntligen och det var kärlek vid första ögonblicket. Jag vet inte om det berodde på all långvarig kontakt i redan haft men jag kände mig äntligen hemma hos honom.
Efter att spenderat år med killar som varit otrogna så var detta något helt ifrån vad jag var van vid. Han behandlade mig som en prinsessa och än idag gör han allt för mig och för att bevara min lycka.

Den 12 mars 2015 fick vi reda på att vi var gravida, något vi kämpat för att bli i mer än 1 år. Vi var överlyckliga, planerade framtiden och kunde äntligen se ljuset i vår tunnel. Den 26 maj samma år förlorade vi dock barnet i magen, och sorgen blev total. Vår dröm om att få bilda en familj och bli 3 att dela all kärlek på gick itu… Mitt i all sorg bokade vi en resa till min mans hemland. Vi skulle bli borta i 1 månad. Vi åkte, försökte njuta av god mat, värme, nya människor och släkt. 5 dagar innan vi skulle hem märke jag att min mens var sen, vi tog ett test som vi köpte mitt bland dem utländska gatorna i ett ruttet apotek där jag fick kämpa mig fram på urusel engelska och mycket riktigt så visade det positivt. Vi vågade inte tro för mycket då det endast var ett pat månader sedan vi fick missfall. Men lyckan var återigen total.
Vi kom hem, tiden gick, vi levde som vanligt, jag försökte dölja magen. Helt plötsligt kom kallelsen till ultraljud. Vi hade klarat oss till VECKA 20!!! i graviditeten. Vi klarade oss till vecka 35… och här började vi stöta på problem. Vår son i magen växte inte, han hade inte växt på flera veckor och vi fick åka till förlossningen varje dag en period för att räkna hans rörelser. Tillslut beslutades det för att han mådde så pass bra att jag skulle kunna fortsätta min graviditet i lugn och ro hemma.
Jag och min vart livrädda, vi har läst så många historier där mamman dör vid förlossningen och pappan inte får ta hand om barnet eftersom att föräldrarna inte var gifta. Min magkäbsla sa att något hemskt skulle hända vid förlossningen så jag sa åt min man att vi måste gifta oss, vi måste ingå äktenskap. Ifall något händer mig. För ingen annan får ha vår son.

Den 21 mars 2016 gifte vi oss, vi skrev på ett papper med darrig underskrift i ett litet rum i vårt kommunhus. Jag skämdes nästan. Jag har alltid drömt om ett stort bröllop, med en vacker klänning och få ha hela min familj samlad. Vi var ensamma… Utan något som helst sällskap. Jag hade inte ens en klänning på mig, men jag var så rädd. Nu visste jag att min man skulle få ta hand om vår son ifall något hände.

Vår son föddes 1,5 senare, i ett akut kejsarsnitt då hans hjärtfrekvens inte såg bra ut. Men han var frisk och är idag vår sol.
Min man kämpar med att lägga undan pengar för att kunna ge mig det bröllop jag vill ha, och jag kämpar med planeringen då min mamma så himla gärna vill hinna se mig gifta mig. Hon har gått igenom cancer, och har nu epilepsi vilket gör henne livrädd att missa dessa stora ögonblick… Jag vill ge henne detta. Jag vill ge mig själv detta… Jag skulle bli så fruktansvärt glad!

Hej!

Jag och min blivande man träffades faktiskt på Tinder! Trodde aldrig att jag skulle träffa någon där utan jag och en kompis skaffade det för skojs skull. Vi skulle ut och dejta var planen. Två dejter hann jag gå på innan jag träffade min Emil. Vi träffades första gången en lördag i augusti, sen träffades vi varje dag i en vecka efter det. Jag kunde de inte slita mig från honom, han fick mig att känna mig hel.

Friade gjorde han nu den 15/12. Jag kom hem efter att jag hade jobbat kväll, öppnar dörren, och i hela hallen ligger det rosor och ljus står tända. I vardagsrummet ligger hunden med en röd fluga runt halsen, på en vit filt, och skäller för att han inte får komma fram och hälsa. ?Så hör jag att våran låt spelas, och sambon står nyklippt och med en ny fin skjorta på sig. Sedan väntar en väldigt fin kärleksförklaring och han går ner på knä och friar. Helt perfekt enligt mig då jag är ganska så privat av mig.

Nu planerar vi för ett vinterbröllop i fjällen 2018 då jag älskar snö, mysiga ljus och varma fällar. Den där klänningen skulle vara helt perfekt för ett vinterbröllop! Jag har också varit inne på tunna fina ringar som de du lagt upp som inspirationsbilder, så det vore ju toppen med samma företag som gör din ring!

Det är så kul att läsa om era bröllopsplaner när man själv går i samma tankar och funderingar. ❤?

Hej Kenza!

Vilken härlig “tävling” och vilken fin människa du är som gör en sådan grej och gör någon väldigt väldigt lycklig, speciellt nu när en stor del av världen går genom en tuff tid, där krig och fattigdom splittrar människor, tar liv och lämnar bara ett tomt hål med sorg och smärta. Det är underbart att veta att det finns även en annan sida, människor fyllda med kärlek som är beredda att sprida den vidare, du Kenza är en av dessa fina själar och så länga såna finns så finns det hopp.

Jag och min sambo träffades på nätet, det krävdes en timma på Tinder för att vi skulle inse att för oss två finns inga hinder. Han frågade om min hand i lördags, på julafton, jag sa så klart ja och nu tänker vi gifta oss i sommar, junibröllop, strax efter min 31a födelsedag. Jag är från forna Jugoslavien och han är svensk, vi lever efter båda traditionerna och kompleterar varandra. Vi jobbar båda inom missbruksvården, har stor passion för att hjälpa människor som inte har det lätt, allt med min man känns rätt.

Massa kramar och Gott Nytt år.

Hej Kenza!
Vilken jädrans giveaway!
Jag och min blivande man träffades för snart 8 år sedan. Vi träffades en sommarnatt under TTTT. Tommys tokiga torsdags timme. Romantiskt, jag vet.
Jag spelade svår och efter en övernattning sa jag: “det kommer inte att bli mer än såhär, bara så du vet”.
Som tur va så insåg jag inte långt efter att vi var ju faktiskt som gjorda för varandra. Nu, 8 år och två barn senare är vi redo för giftemål.
Vi har länge pratat om hur vi vill ha våran dag och bestämde oss för att köra på en enkel vigsel i stadshuset i maj. Men hur vi än vred och vände på det så blir det ändå inte som vi vill.
Idag skickade jag ut ett sms till min familj att vi ställer in vigseln i maj och väntar tills vi har råd med ett “riktigt” bröllop. Jag vill dela den fina dagen med min familj och vänner och jag hoppas verkligen att den dagen kommer snart!

Hej! Gud vilken chans för mig att tävla om något såhär stort!

Jag och min kille har varit tillsammans i snart nio år. Vi började först prata över (lunarstorm) jag vet.. lunar (så längesen) när jag var 14 år och han 15. Nu är jag snart 23 & han 24. Vi har sedan dag ett varit bästa vänner och alltid hållt ihop! det är helt sjukt hur vi har funnit varandra.

Jag och han är förlovade och ska ha bröllop i sommar! längtar sjukt mycket. Det vore helt (overkligt) fantastiskt att vinna en klänning & en ring!!

Ha en fin dag och tack för att du delar med dig denna sjukt underbara chans till oss alla.

I know him since school, like 10 years and since 3 years we’re in a relationship and engaged since May.

It was a fantastic day in Den Haag at the beach while the sunset.

I love him so much and I can’t wait to be his wife in August next year.

Sorry for my english, it isn’t very well.

Much love,
K.

Hmm, jag önskar nog jag kunde berätta en mer romantisk historia än detta men min o min fästmans kärlekshistoria är nog inte vidare sådan. Vi träffades som en ren och super oskyldig flört bakom ryggen på min storebror (japp, de va hans precis nybliven ovän som tidigare var hans bästa vän). Jag är dessutom 4 år yngre än min kille och bror så allt i denna träff var ju egentligen fel. Men en flört blev mer och vi blev galet kära istället. två år senare la brorsan min ner yxan och idag, 6 år senare är det (iallafall relativt) accepterat.

Mitt förhållande som började vid 17 år och där jag idag är 23 är mitt allt. Det fina med att börja så ung är att man bokstavligen växer ihop. Jag har bara blivit en finare, starkare och bättre person av att ha vuxit upp i detta förhållandet. 2018 har vi som mål att gifta oss. Jag som 25 och min kille som 29. Egentligen borde vi nog egentligen vänta längre för en budget som räcker till mer. Men jag vill gifta mig nu! Iallafall snart. För jag vill vara ung, pigg och snyggare än någonsin.

Oj!! Du är inte bara otroligt vacker, du är extremt givmild och omtänksam. Vår värld skulle behöva fler som dig!

Jag och min sambo Niklas träffades för snart 7 är sedan. Vi träffades på polishögskolan i Stockholm och vi förstod snabbt att vi båda var av samma “skot och korn”. Det var en kärlek som jag aldrig upplevt tidigare och vi båda kände snabbt att detta var på riktigt och det fanns ingen tvekan om att vi skulle leva ett liv ihop. Tyvärr startade vår relation mindre kul, vi fick jobb på varsitt håll i detta avlånga land och fick ses på lediga helger under ett års tid. Anledningen till att jag kunde flytta hem till honom var att det växte ett litet liv i min mage. Så här 7 år senare har vi två fina killar och ett hus tillsammans. Huset vi bor i idag hade vi turen att köpa.. det var ett renoveringsobjekt och under två års tid är renovering och barnen och jobb som har varit prioriterat. Vi har verkligen kärleken kvar mellan oss men vi har kanske inte skämt bort oss med kvalitetstid. Till våren när jag blir 30 så har vi sagt att vi vill säga “ja” till varandra inför våra nära och kära, för “ja” sa vi till varandra redan för 7 år sedan. Alla extra pengar som blivit över har gått direkt till huset.. de har inte varit många eftersom varken f-penning eller polislön gör någon rik ?

Det hade därför varit en dröm att få bära en drömklänning och en ring som bara är helt fantastisk.

Oavsett vinst eller inte så önskar jag er alla lycka i framtiden!

Tänk på att kärleken övervinner allt!

Hej Kenza,

Vilken drömtävling!

Jag och min kille har varit tillsammans i 12 år och är idag 28 och 29 år gamla. I somras friade min kille till mig på mitt sommarställe och vi gifter oss den 2 september 2017! Det är så otroligt häftigt att vi efter 12 år tillsammans ska bli man och fru. Att bli tillsammans så unga har varit både fantastiskt och utmanande – vi bestämde oss tidigt för att låta varandra förverkliga sina drömmar även om det innebar att vi ibland var ifrån varandra under lång tid. När min fästman ville plugga i Singapore i 1 år och jag ville flytta till Oslo, var det bara att bestämma sig för att vi skulle klara det ändå. Vilket vi också gjorde – thank you Skype! Vi har vuxit oss så starka ihop och att få gifta mig med min stora kärlek i en av Idas kreationer vore en dröm! Jag har testat några brudklänningar hos andra designers men inte hittat rätt än – och när jag såg att klänningen i denna tävling var just en av de klänningar jag har spanat på Idas hemsida blev jag såå glad! Tänk om det är den som är den rätta! Och tänk att få designa sin egen vigselring, vilken dröm!!!!

Lycka till med bröllopsplaneringen!

Kram Linn

Oj vilken spännande tävling! Självklart ska jag vara med och tävla då jag och min fästman längtar ihjäl oss att få bli en familj. Jag som student och min fästman som är 26 är ju kanske som vissa tycker väldigt unga. Men vi har varit tillsammans i snart 7 år.
Historian om hur vi träffades kanske är lite som den här låten från Carly ray jepson – Call me maybe. Vi träffades när jag gick mitt första år i gymnasiet och han redan hade just tagit studenten det året jag började. Men eftersom han hade släktingar som jobbade där så fick han extra jobb där. Vilket var det som leddes till att vi träffades. Jag hade sett honom där i korridoren i flera veckor och en dag bestämde jag mig att skriva mitt nr på en lapp och gå fram till han och ge den till honom.

Jag gick fram och sa: Hej, det här är jätte konstigt. (Räcker sedan fram lappen till honom, när han tittar ner på den så springer jag där ifrån)

Det tog flera plågsamma timmar innan han svarade, och när han väl gjorde det så har det varit den bästa tiden i mitt liv. Han är verkligen den mest omtänksammaste personen som jag någonsin träffat och jag är så otroligt tacksam över att jag har honom. Så nästa 7 år senare har vi nu en katt, ostadigt boende men kärleken som är större än någonsin och längtar att få gifta oss och skaffa barn.

Lycka till alla där ute och hoppas du haft en mysig jul! ☺️?

Jag var på en middag hos en vän och där var flera som jag aldrig tidigare träffat, däribland en kille som jag av någon anledning kände gemenskap med, kan inte förklara känslan närmare än så. Vi pratade inte så mycket den kvällen och jag skulle iväg tidigt så det fanns inte så mycket tid. Kunde dock inte sluta tänka på honom så var tillslut tvungen att leta upp honom på Facebook. Nervöst velade jag fram och tillbaka jättelänge om jag skulle skriva till honom eller inte, tillslut så slängde jag iväg ett meddelande till honom mitt i natten. Det visade sig vara bästa beslutet jag tagit hittills i mitt liv. Sedan den dagen har vi pratat med varandra varje dag och jag har aldrig träffat en underbarare människa!

Fem månader senare så blev jag gravid… Ångest över hur vi skulle klara detta, hur skulle det gå rent ekonomiskt? Hur skulle vårat förhållande bli, vi som varit tillsammans så kort stund? Men vi löste det, tillsammans! Och efter en riktigt tung graviditet så fick vi världens finaste pojke! Och vi var starkare än någonsin i vårat förhållande, kändes som att vi skulle klara allt.

Sen kom den den dära svackan som många får efter en förlossning. Jag står naken i badrummet och gråter över att jag är ful, det rinner mjölk från mina bröst, magen hänger, inga muskler finns att se någonstans, trött, helt slutkörd och känslan av att inte räcka till och vara helt värdelös är det enda som finns. Då kommer min blivande man in i badrummet, sätter sig på toalettlocket, tittar noggrant på mig och säger att jag är så vacker, att han älskar mig och frågar om jag inte vill gifta mig med honom.

Kanske inte det finaste eller mest välplanerade frieriet men det kändes som att det kom rakt från hjärtat, och ärligt talat, älskade han mig så som jag var då så kommer han nog alltid att älska mig.

Det är nu nästan två år sedan, giftermålet har fått vänta lite då det inte gått ihop ekonomiskt på något sätt med studier och föräldraledighet. Nu tar jag alldeles snart examen och planerna är i full gång! Ser så mycket fram emot den dagen och att få möjlighet att ha en sådan vacker klänning och få designa en ring utifrån våra egna önskemål vore ju helt underbart!

Jag och min pojkvän träffades för 4+ år sedan när jag jobbade på en bar. Han löjligt nog raggade upp mig medans jag stod och blandade drinkar. Detta ledde till en dejt några veckor senare. Innan vi blev tillsammans åkte vi en djup berg & dal bana, men hittade oss djupt förälskade med varandra ❤️ Endast 1.5 år senare föddes vår gemensamma son och nu 2.5 år senare vår dotter. Vi är lika lyckliga nu som då. Vi har precis förlovat oss och längtar tills vi kan ta egentid och åka iväg för att välja ringar. ❤️

Hej och WOW vilken tävling och vilket pris!! Genialiskt att ha starten på allas kärlekar som motivation, man blir så glad av att läsa allas historier! Sååå mycket kärlek i denna värld ändå så man blir varm i hjärtat!!
J❤D
Via en gemensam vän strolla vi in för att överlämna en snabb flaska cava på inflyttningsfesten en lördag och att jag just i den lägenheten skulle hitta min blivande man och far till våra barn visste jag absolut inte då…

Partyprissen tog sin tid på sig att spela “svårflörtad” men sommaren efter tog det fart, helt plötsligt kom vi på att vi ständigt köpte nya matvaror i bådas lägenheter tills vi bestämde oss för att flytta ihop.
Ny gemensam lya till bebbe nr 1 -9mån senare, 6månader efter var det dags att leta nytt igen – bebbe nr 2 på ingång -9mån senare igen! Ny lägenhet igen och 2 minis, nu är vi en riktig familj, 3 lägenheter senare och 2år! Phu, glömde vi oss själva på vägen?! Nu är det vår tur, vår kärlek som ska hyllas, stärkas och ge trygghet åt oss alla fyra! ❤Underbara klänningen plus ringdesign vore kronan på verket!?

?Härliga kvinna, fortsätt vara du och inspirera, du är magisk på det, varma kramar /J

Vilken grym giveaway!

Jag hoppas verkligen att jag blir den lyckligt lottade!

Jag träffade min fästman på pendeltåget mellan Sthlm-Södertälje när jag var 16 år. Han gick förbi mig först, blev lite besviken… Men sen kom han tillbaka, satte sig mitt emot mig och efter en liten stund bjöd han mig på en Twix choklad! Jag blev så himla pirrig och glad, älskar choklad så det var en fullträff ;)

Vi presenterade oss, jag tänkte bara på hur snygg han var och hur gulligt det var.
Innan jag var tvungen att gå av tåget så frågade han vad jag hette på facebook, sen vinkade vi av varandra.. Jag blev så sur på mig själv för att jag inte tog hans nummer!

I 3 dagar tänkte jag på honom, konstant!
Men sen kom äntligen meddelandet på Facebook.
Vi bestämde att vi skulle ses någon vecka efter. Det blev date med mat, bio och hotell. Allting var såå mysigt, han var perfekt för mig, allting pirrade!

Vi pratade konstant efter det, träffades igen och blev tillsammans kort därefter. Det var den 9 mars 2011..

Sen dess har vi gått igenom sååå mycket, flera flyttar, bråk, kärlek, uppbrott osv men alltid hittat tillbaka till varandra.

Vi fick våran första dotter 2014 och våran andra 2016. Vi har varit förlovade sedan 2012, 4 hela år nu… Så vi vill gifta oss här snart, problemet är pengar. Därför, skulle det vara underbart om jag vann den här tävlingen.

Skulle aldrig ha råd med mitt drömbröllop, så att få vinna det här skulle göra mig så lycklig!!

Vi vill gifta oss väldigt snart, nu har vi ju allt man kan önska sig, hus barn och bil, bara giftermål kvar.

Önskar så mycket att det blir jag som vinner, har aldrig vunnit något..

Kramar, Elin

DRÖMMEN!!!

För två år sedan bodde jag på Gotland och träffade den kille som jag då inte visste skulle vara den allra bästaste favoritperson jag kunnat tänka mig. Han tog med mig till gymmet på första daten, jag var livrädd-han fick mig att skratta och jag glömde bort att jag var nervös. Vi avslutade kvällen med en sagolik solnedgång över Visby och sedan dess har det varit vi. Längtade ihjäl mig efter honom på veckorna och grinade på färjan eller flyget påväg tillbaka till Visby varje söndag. Efter några månader flyttade jag till Stockholm och ganska snart ihop med min favorit. I somras gick han ner på knä precis vid havet, hemma i mitt Norrland och nästa sommar gifter vi oss hemma i hans Värmland❤️.

Jag och min blivande man träffades under en väldigt mörk period i mitt liv. Efter en kväll på krogen för tre år sedan fanns han bara där i mitt liv och såg till att det blev mycket ljusare igen. Han får mig att känna att jag duger precis som jag är, han kompletterar mina svaga sidor och får mig att le och skratta varje dag.

Idag väntar vi på att få flytta in i vår nyinköpta villa och planerar vårt bröllop nästa vinter. Jag har alltid drömt om ett vinterbröllop. Det vore en dröm att få bära denna klänningen på vår dag.

Första dagen i skolan (folkhögskolan) satt en kille i soffan i kafeterian och pratade med ett gäng andra killar. Våra blickar möttes och jag smälte inombords. Vem var han? Månaderna gick och jag blev kärare och kärare i denna killen. Han var mannen i mitt liv och jag skulle gifta mig med honom. Problemet var bara att jag vågade inte visa det minsta intresse för tänk om han inte kände de samma.. så en dag skulle två personer åka på en konferens i Stockholm och gissa vilka som blev utvalda? Jo han och jag! Ödet jag vet! Dagen kom då vi skulle åka till Sthlm och jag var fixad frön topp till tå, packat mina bästa outfits och snyggaste kläder. Tre timmars tågresa och inte en minuts tystnad, var det ens några andra på de tåget? Dagen efter vaknade jag upp i hans armar och har gjort varje dag sedan dess. Nu 6 år senare med två små barn en son på 4a och en dotter på 2 Friade han i somras på en strand i Grekland! Att få gifta mig med honom är som att sluta cirkeln och vi bestämde oss för att ha bröllop nästa sommar! Men som student och små barnsförälder är ett bröllop något enormt ekonomiskt påfrestande och vi fick därför ställa in våra större planer. och istället tänka lite mindre. Men störst av allt är kärleken! Lycka till med ditt bröllop vackra Kenza! Massa kramar

Me and my Fiancé met 2 years ago (Almost 3 !) . I planned a trip to Paris with my BFF (Girls only ) and next to the Basilique du Sacré Coeur she saw and old friend of her . We talked a few and we plan to met at a restaurant so we all could catch up (I wasnt so excted about that because it was a girl trip ! ). So we get to the hotel first so we could dress and fix our hair and make up , and we fix our rendez vous in front of the Louvre pyramid. Her friend came up with his friend who came back from a 6 month trip around asia (He bring him so he could reconnect with the real world ! LOL ) . So we eat , talk and laugh ( A LOT ! ) . We chill around Paris street until 4:00 am ! The next day the 2nd friend ask my number to my BFF and he called me . We never stop talking since this day … The destiny. We planned our wedding on May 13th 2017 ( Our 3rd anniversary ) .

I wish I could be beautiful as you on my Big Day . I love you #TeamRevel !

Vilken sagolik historia jag skulle ha att berätta för mina framtida barn!

Precis som en riktig saga hade jag varit hemligt kär i min kille under en längre tid. Vi gick båda i gymnasiet, han var den lite tuffare typen (såklart) och visste inte vem jag, tjejen i naturklassen var. MEN vi hamnade en gång på samma valborgsfirande och under ca 7 minuter stod vi och pratade!! Det va tillräckligt länge för att väcka känslor hos båda. Jag var världens lyckligaste tjej! Adam hade blivit min. 6 månader fick vi ihop, tills hans familj bestämde sig för att flytta tillbaka till Chile. Minns fortfarande dagen som vi sa hejdå på Arlanda, ungefär känslan av att dra ur hjärtat och låta en bil köra över det. Efter 1 år 5 månader och 18 dagar ringde det på dörren. Där stod spöket, min första och sista kärlek, han som snott mitt hjärta! Han stod där och ingen av oss hade förmågan att prata. Han hade åkt från sin familj för att bo här med mig.

Nu ska vi visa för alla att sann kärlek inte har nån ålder. Att även om man träffas som unga kan man åstadkomma drömmar, mål och äventyr ändå. Jag har min Adam att tacka som oavsett distans alltid funnits där för mig. ❤️