• header

WHY CAN’T MY BODY BE MY BODY?

mam

Supporting Seezona’s #checkyourselfmaam campaign

Rosa månad och jag är med och kämpar mot bröstcancer! Köp rosa produkter, ge en gåva eller bär rosa bandet. Och glöm inte att regelbundet kolla era bröst, jag brukar lägga mig och känna lite då och då. Här har ni en guide som visar hur ni ska känna och klämma.

Det är dock inte bröstcancer jag ska skriva om idag, utan något annat som är jobbigt med att vara kvinna. Och det är….att vara just kvinna. Varning för långt inlägg, men det här är viktigt.

Det är 2016, jag är nu 25 år gammal och fortfarande får jag känslan av att jag inte äger min kropp. Att det jag säger, tycker och tänker inte har så stor betydelse. Och det gör mig så fruktansvärt arg för jag vill inte att mina systerdöttrar Anya och Sally, eller min framtida dotter, ska växa upp och känna likadant. Jag vill inte att de någonsin ska känna sig mindre värda.

Jag har några historier att berätta för er. Förra sommaren var jag nära på att bli utslängd från nattklubben Opium i Barcelona för att jag anmälde till en kvinna i personalen (jag tänkte att hon kanske skulle förstå mig) hur en främmande man plötsligt drog sina fingrar upp under min kjol och in mellan mina ben. Det var efter att jag och Klara stått och skrikit på idioten ett tag (han och hans vänner stod bara och flinade mot oss) som jag gick fram till kvinnan. Det visade sig att hon kände mannen och anklagade mig för att hitta på detta, hon blev otroligt upprörd och stod och skrek på mig. Hon går sedan till en vakt och pekar på mig, när de båda kommer gåendes mot mig med arg blick lämnar jag klubben innan de hinner fram till mig. Jag förstod ju att vad jag säger spelar ingen roll, jag är ju inte lika trovärdig.

En annan klassiker, som förmodligen hänt varenda en av oss någongång. Mig alldeles för många gånger. Jag och mina vänner är på en bar för någon månad sedan, vi sitter vid ett bort bredvid ett gäng män som tittar och ropar saker till oss. Bartendern kommer fram med drinkar och säger att det är från gänget bredvid. Vi säger tack men nej tack, vi köper våra egna drinkar. Bartendern förstår inte, han vägrar ta drinkarna därifrån utan han anser att det är vår skyldighet att ta emot dem. Nu när männen så snällt bjudit på dem. Det var ju ingen idé att försöka, vi har ju inte själva rätt att bestämma över våra egna jävla drinkar.

Det som gjorde mig ännu tröttare dock var att på denna bar så blev både jag och min vän tafsade på rumpan av två främmande män när vi går förbi dem från toaletten. När vi pratar med bartendern om det (han var den enda som serverade den sidan vi satt på) så börjar han och männen som sitter intill skratta åt oss. Varför blir ni så upprörda? Ni borde ta det som en komplimang. Ta det lite lugnt. Vi tjafsade emot men efter en stund förstod vi att det var lönlöst, vi måste ju sluta överdriva så mycket. Vår feststämning dog totalt och vi hoppade in i en taxi och åkte hem.

Sen har vi en händelse som jag ännu inte vågat prata om än. Jag har bara berättat det för några få personer för jag tycker fortfarande att det är såpass jobbigt. Det här har gett mig sån stor förståelse kring varför folk inte vågar anmäla sexövergrepp. Rädslan om att inte bli trodd eller tagen på allvar, och sedan när man tagit steget bli uthängd och bemött på ett sätt man inte var beredd på. Och det var precis det som hände i mitt fall.

Ni minns väl att jag och Aleks var på Mauritius i vintras? Vi bodde på ett fantastiskt lyxhotell som är känt för sitt spa. En av eftermiddagarna tog jag och Aleks en massage, jag brukar alltid be om att en kvinna masserar mig men nu blev det en kille och jag var okej med det eftersom att jag och Aleks skulle ligga i samma rum. Massagen var bra och vi bokade en ny för 2 dagar senare, vår sista kväll på detta hotell. Nu var dubbelrummen fullbokade och det fanns ingen kvinnlig massör ledig men det var samma kille som masserade mig sist som skulle göra det igen så jag kände att det var lugnt. Jag valde exakt samma behandling som sist men denna gång var helt annorlunda. Mot slutet när jag har vänt på mig så att jag ligger på rygg så masserar han min mage väldigt länge. Längre och längre ner mot troskanten som redan sitter långt nere kände jag. Fan vad han smekte magen länge, men jag sa ingenting. Sedan gick han upp till nacken och bröstmusklerna, jag har en handduk som täcker mina bröst. Även här höll han på länge, och så började han dra med handen mellan mina bröst ner mot magen. Handduken ligger fortfarande på brösten men jag börjar tycka att det känns väldigt konstigt. Jag börjar fundera på hur jag ska sätta mig upp och be honom sluta. Men jag hinner inte. Jag slutar andas. Han har dragit ner handduken på magen, mina bröst är ute i vädret. Han börjar massera mina bröst, över hela brösten och bröstvårtorna, och jag ligger still som en pinne och vågar inte röra mig. Jag skriker inombords. Jag ryser just nu för jag kan fortfarande höra hans röst i huvudet. “Is this okeeeeey?” varpå jag säger NO, drar upp handduken för att skyla mig själv och sedan TACKAR (?!?!?!) honom för att han slutade? Vad i helv.. De resterande 3 minuterna där han masserar min hårbotten eller vad fan han gjorde så fantiserar jag om hur jag springer därifrån och ropar på Aleks. Men jag vågar inte. Med gråten i halsen möter jag upp Aleks och vi går upp mot vår villa. Han märker att något är fel och jag berättar vad som hänt. Han vill vända om och gå tillbaka men jag vill inte ställa till med en scen (nu önskar jag att vi hade gjort det). Jag säger att jag inte vill prata med killen eller någon men att han kan få ringa till spat från villan när han lugnat ner sig. Och vad hände sen då? Jo, för att korta ner det lite så blev jag inte trodd såklart och han nekar. Dagen efter åker vi hem till Sverige. Det var inte förrän 2 veckor senare, efter att ha pratat med min syster och bästa vänner, som jag vågar kontakta min kontakt på hotellet (han som hade hand om vår vistelse där) och berätta vad som hänt. Berätta hur kränkt jag känner mig och att jag 2 veckor senare fortfarande mår dåligt över detta. Han var väldigt förståelig och lovade att ta det vidare, sådant ska inte hända och de ska ta itu med detta på en gång. Han hälsade även och bad om ursäkt till Aleks (?)

2 månader senare är jag i Paris och får ett mail (till min bloggmail) som sätter hjärtat i halsgropen. Det är en kollega till massören (eller om det var massören själv, jag har ingen aning) som mailat mig och ber mig dra tillbaka anmälan. Hen har sett mitt mail, sökt på mitt namn och hittat min blogg och mina sociala kanaler. Hen säger att jag förstör massörens liv om han förlorar sitt jobb (han var alltså fortfarande kvar men under utredning), att han bara “got carried away” och att jag som ser ut att vara en sån snäll och godhjärtat människa på mina bilder och videos borde förlåta honom. Hen skriver att allt hänger på mig nu och att hen är helt övertygad om att jag kommer göra det rätta. Skulden läggs över på mig. Hen avslutar med “he will contact you”. Jag får ont i magen, de har sett mitt privata mail och kontaktat mig och nu är allt mitt fel. Jag skickar allt vidare till min kontakt på hotellet, berättar att jag är förbannad över att någon annan sett mitt mail och att jag litar på att de tar hand om massören och hans kollega så att detta inte händer någon annan. Jag vill bara släppa det och hoppas på att aldrig bli kontaktad av honom eller hans vän igen. Nu, ett halvår efter mailet, så har jag fortfarande inte fått något konkret svar från hotellet om vad som hände med massören. Jag tar ju för givet att han inte är kvar på sitt jobb men man vet ju aldrig. Jag slängde iväg ett mail till min kontakt på hotellet men får till svar att han (kontakten) bytt jobb. Inget mer. Jag svarade och bad om att få managerns mailadress och fick det, följt av ett “lycka till!” Man ba…tack. (Uppdatering17:49 – massören jobbar kvar på Shanti Maurice och managern anser att det inte fanns bevis nog att detta verkligen hänt.)

Det är så jobbigt att ta denna fight gång på gång och aldrig vinna. Det hade varit så skönt att bara veta att min kropp är min kropp och att jag och mina åsikter är lika viktiga som någon annans, men så är det inte och jag kommer fortsätta kämpa så länge det behövs. Jag kommer alltid tjafsa emot, stå upp för mig själv och fortsätta prata om detta problem som fortfarande är väldigt stort överallt i världen. För Anya och Sally.

// It’s the breast cancer awareness month and I’m joining the fight against breast cancer! Buy pink products, make a donation or wear the pink ribbon. And don’t forget to regularly check your titts, I do it every now and then. Here‘s a guide on how to check your breasts.

However, I’m not gonna write about breast cancer today. I’m gonna write about another thing that makes it hard to be a woman. And that is, well…being a woman. This post is really long, but important.

It’s 2016, I’m now 25 years old and I still get the feeling that I don’t really own my body. I still get the feeling that what I say and think is not so important. That my opinions doesn’t matter. And it makes me so angry because I don’t want my nieces Anya and Sally, or my future daughter, to grow up and feel the same. I don’t want them to feel less worthy, never ever.

I have a few stories to tell you. Last summer I was close to being kicked out of the nightclub Opium in Barcelona because I reported to a woman on the staff (I thought that maybe she would understand me) how a stranger suddenly pulled his fingers under my skirt and between my legs. Klara and I started yelling at this idiot for a while (he and his friends just stood there and smiled at us), then I walked up to the woman. It turned out that she knew the man and accused me for making this up, she was extremely upset and yelled at me. Then she walks up to one of the guards and points at me. When the two of them start walking towards me with an angry look, I leave the club before they get to me. I realized that what I say doesn’t really matter, cause I’m not as trustworthy.

Another classic situation is something that probably happened every single one of us at some time. It has happened to me too many times. My friends and I are at a bar about a month ago, we sit at a table next to a bunch of men who’s starring and shouting things to us. The bartender comes to our table with drinks and say that it’s from the “gentlemen over there”. We say thanks but no thanks, we buy our own drinks. The bartender doesn’t understand, he refuses to take the drinks away, he believes it’s our obligation to accept them. Since the men so kindly bought them for us. There wasn’t any worth in trying, cause we can’t even decide over our own fucking drinks.

However, what made me even more tired was that at this bar both me and my friend got molested (they grabbed our butts) by two men when we pass them on the way back from the toilet. When we told the bartender about it (he was the only one who served the side we sat on) he and the men sitting next to us laugh at us. Why are you so upset? You should take that as a compliment. Take it easy. We continued to say that it wasn’t okey but after a while we realized that it was useless, because we have to stop exaggerate so much. Our party mood completely died and we got into a taxi and went home.

Then there’s a thing that I haven’t dared to talk about yet. I have only told a few people, because I still think it is hard. This has given me an understanding of why people do not dare to report sexual abuse. The fear of people not believing you or not taking you seriously, and then when you’ve come forward you get treated in a way you didn’t expect. And that’s what happened to me.

Do you remember that I and Aleks was in Mauritius last winter? We stayed at an amazing luxury hotel that is famous for its spa department. Aleks and I had a massage one afternoon, I always ask for a woman but this time it was a guy but I thought it was okey since Aleks and I were going to be in the same room. The massage was good and we booked another one 2 days later, our last night at this hotel. This time the double rooms were fully booked and there was no female masseuse available, but they gave me the same guy as two days earlier so I thought it was cool. I chose exactly the same treatment at last time, but this time it was completely different. Towards the end when I lie on my back, he massages my stomach for a long time. Further down, closer and closer to my panties, and I felt they were already really low. He’s massaging like that for a long time, but I say nothing. Then he moved on to my neck and chest muscles, I have a towel covering my breasts. He put a lot of time on that area too, and he starts pulling his hand up and down between my breasts down on my stonach. The towel is still on my breasts but I start feeling that this is really strange. I’m starting to think about how I’m gonna sit up and ask him to stop. But I don’t have the time. I stop breathing. The towel is no longer covering me, it’s on my stomach and my breasts are out. He starts massaging my breasts, all over my breasts and nipples, I am completely still and I don’t even dare to move. I’m screaming on the inside. I shiver while writing this because I can still hear his voice in my head. “Is this okeeeeeeey?” and I say NO, pull up the towel to cover myself and then I THANK HIM (?!?!?!?) for stopping? What the f…. The remaining three minutes when he was massaging my scalp or what the fuck he was doing, I fantasize about how I run out and shout for Aleks. But I’m too scared. I meet up with Aleks, we go up to our villa and I’m on the edge of crying. He notice that something is wrong and I tell him what happened. He wants to turn around and go back but I don’t want to make a scene (now I wish we had done it). I say that I don’t want to talk to the guy or anyone but that he can call the spa from the villa when he has calmed down. And what happened? Well to make it short they didn’t believe me and he denied it all. We went home to Sweden the day after. It took me about 2 weeks, after talking with my sister and my best friends, to find the courage to send an e-mail to my contact at the hotel (the guy who was handeling our stay there) to tell him about what happend. To tell him that I feel offended and that I still think about it 2 weeks later. He was very understanding and promised to take it further, stuff like this shouldn’t happend and they were going to deal with it right away. He also sent his apologies to Aleks (?)

2 months later, I’m in Paris and receive an e-mail (to the e-mail address written on my blog) that gives me this huge lump in my stomach. The e-mail is from a colleague to the masseur (or maybe it was the masseur himself, I have no idea) and he/she asked me to pull back the report. He/she had read the e-mail I sent to my contact at the hotel, searched for my name and found my blog and my social channels. He/she said that I would destroy the masseurs life if he lost his job, he just “got carried away” and that I should forgive him since I look like one of those “sweet and kind-hearted” people in my photos and videos. He/she writes that everything depends on me now and thathe/she believes that I will do the right thing. The blame is suddenly on me. The e-mail ends with “he will contact you.” My stomach hurts, they have read my private letter and contacted me and now everything is my fault. I send everything over to my contact at the hotel, I write that I’m pissed that other people have seen my e-mail, and that I trust that they will take care of the masseur and his colleague so that this doesn’t happen anyone else. I just want to let it go and hope that I will never be contacted by him or his friend again. Now, half a year after that email, I still haven’t received a concrete response from the hotel about what happened to the masseur. Of course I take for granted that he’s not working there anymore, but you never know. I sent an email to my contact at the hotel but he answered that he (my contact) is at a new hotel now. Nothing else. I asked about the manager’s contact details and got them, plus a “good luck!” Well….thanks. (Update 17:49 – the masseur is still working at Shanti Maurice, the manager claims that there weren’t enough proof that this actually happened.)

It’s so hard to take this fight again and again and never win. It would have been so nice to just know that my body is my body and that my opinions are just as important as anyone else’s, but it’s not and I will continue to fight as long as I have to. I will take the fight, always stand up for myself and always spread awareness on this huge problem that is still going on everywhere in the world. For Anya and Sally.

477 Comments

Ingrid

Takk for at du tar opp dette, Kenza! Jeg er utrolig lei meg for at du (og andre som har vært i lignende situasjoner) har måttet oppleve alt dette😔 Det gjorde meg virkelig forbannet å lese hvordan hotellet, bartenderen og den kvinnelige ansatte i de forskjellige situasjonene reagerte. Spesielt det å trygle deg om å ta det tilbake for å spare massørens jobb var helt fucked up! Fullstendig uakseptabelt. Det er faen meg massørens eget ansvar å ikke seksuelt trakassere og antaste!
Det er ikke sånn verden skal være, og det er viktig at vi står sammen for å støtte hverandre, og ikke er redde for å si ifra❤️

Reply
Lovisa Fredriksson

Vad stark du är som delar med dig av detta. Alla människor borde läsa detta!! Framförallt alla män som bjuder på drinkar på krogen och tror att det är okej att tafsa eller antar att man ska följa med dem hem då.

Tack och massa kramar!

Reply
Sofia

Heja dig Kenza! Tack för att du delade mig dig om detta hemska som alla kvinnor känner igen sig i. Tillsammans är vi starka, kram ❤️❤️❤️❤️

Reply
Sofia Olofsson

Fy fan för att vi kvinnor ska behöva vara med om sånt här… Så jävla sjukt att det verkligen har hänt ALLA kvinnor. Blir så ledsen av att läsa detta för jag känner igen den rädslan så väl, men jag vill tacka dig för att du vågar vara öppen och berätta om det du varit med om. Det är jättestarkt och modigt att du använder din plattform till att lyfta det här ämnet. Och du har en hel armé av stöd bakom dig, så bara strunta i alla som misstror dig och fortsätt kämpa! Du är grym! <3

Reply
M

Du är stark o modig som berättar det här. Jag lider med dig som fan, jag kände själv hur jag frös fast när jag läste ditt inlägg, som att det hände mig. Jag har råkat ut för sexuella trakasserier 2 ggr på tbanan, tyvärr inga uppenbara situationer utan snarare diskreta där det kan vara svårt att tyda om personerna verkligen har försökt sexuellt trakassera mig. Svårt att förklara, men i efterhand är jag 100% säker på att de dom gjorde, gjorde dom avsiktligt, men just i de stunderna var jag osäker, kände panik o frös till. Efter varje händelse tyckte jag det var sjuuukt jobbigt o kände ångest i 2-3 v efter varje händelse, jag försökte undvika vissa situationer i tbanan. Jag kan inte föreställa mig hur du har mått, fy fan. Och det värsta av allt är att man går till attack/anklagar kvinnorna/offren och säger “varför” – “varför sa du inte ifrån, varför gick du inte iväg, varför gjorde du (inte) si o så, varför..”. Att man skuldbelägger oss kvinnor, offren. Jag hoppas att du verkligen att du har fått o får den hjälp o stöd du behöver. All styrka o många kramar till dig.

Reply
Julia

This is truly disgusting! Men always behave like this around woman. We never behave like that to men. I wish Alex went up and made a scene. I really don’t care if his live gets destroyed maybe then he learns to keep his hands to himself. Every woman deals with this kind of bull shit. We should support each other and fight this. We are the boss of our own bodies and minds. We should empower each other!! I hope you are okay Kenza. Hugs!! <3

Reply
Monika

OMG Kenza, I didn’t know… It’s really sad. I’m in shock. I think your article can help many girls like you. Now your fans who had similar situations, see they’re not alone. Maybe they’ll fight with men like masseur. Maybe they will be brave to do this. In my opinion men can’t touch us without our permission. Even if we walk on the street naked, nobody can’t touch us!!! This is sick. Those men are sick. They shouldn’t live normal. They should be at prisons. Fight for your rights girls!!! I know it’s not easy but you can’t be silent. Maybe your fight will help another girls.

Reply
Maria

Tack för ett jätteviktigt inlägg! Det är viktigt att vi kvinnor/tjejer påminner varandra om att det här inte är normalt, även om det tyvärr kan bli så att vi vänjer och anpassar oss efter att “boys will be boys”.

En av mina värsta upplevelser av sexuellt ofredande är när jag skulle lämna en fest och krama min kompis pojkvän hejdå, varpå han tar tag och klämmer mig på rumpan med båda händerna, inför alla på hela festen. Jag blev så chockad och gick därifrån och sa ingenting förrän några andra killar (!) som sett det frågade mig om jag var okej och fördömde vad han gjort. Jag berättade det för min kompis några dagar efteråt men hon försökte bortförklara det. Idag umgås vi inte längre.

Reply
Agnes

Jag är så trött på att vi ska behöva stå ut med sånt här. Att det händer tjejer i alla åldrar, det ska inte behöva vara så. Vi ska inte behöva känna oss otrygga.

Du har över 400 kommentarer här, och så gott som alla är skrivna av tjejer som har råkat ut för liknande händelser. Både jag och min äldre syster (jag nästan 15, hon 21) har också blivit utsatta för sådant. Att folk inte förstår hur rädd man börjar känna sig, att folk inte lyssnar och inte någonsin tar en på allvar.

Tack för att du är en bloggare som verkligen skriver om viktiga och meningsfulla saker!! Mår så sjukt dåligt över att du (och så många) behöver råka ut för detta. Skulle liksom bara vilja att du ska veta hur många som tror på dig, som lyssnar och som alltid på ett eller annat sätt kommer finnas här för dig^^ du äger och är så fin pöss på dej

Reply
Eleonore

Du är så modig Kenza! Du är så stark som vågar ta fighten om det här svåra, tunga och jobbiga ämnet.
Jag har varit med om flera händelser och jag håller helt med dig, vi som kvinnor “äger” inte våra kroppar. Iallafall inte ur samhällets synpunkt. Och att vi ska ta tafsande som en komplimang för att vi då får “bekräftat att vi är snygga” är helt befängt. Jag har sällan tagit en fight om det för jag orkar inte, ingen tar en på allvar ändå. Det känns även rent ut sagt för jävligt att man som kvinna ska behöva tänka igenom vad man har på sig när man går ut, är på festival eller bara existerar för att inte vara ett “lovligt byte” och för att män inte ska se ens klädval som en invite till att de får göra vad de vill.

Jag står bakom dig till 110%! Det har jag alltid gjort och det kommer jag alltid göra! Jag hoppas verkligen att hela den här situationen löser sig och att han på hotellet åker ut med huvudet före.

Du är verkligen en förebild och en stor inspiration.
Älskar dig! Puss och kram <3

Reply
Anna

Precis som många andra brukar jag aldrig kommentera MEN jag vill bara flika in och säga att detta var ett så SJUKT viktigt inlägg. TACK <3

Reply
Christine

Go Kenza!
Tack för att du skriver om detta viktiga ämne!
Kände bara hur blodet rusade av illska när jag läser detta. Helt sjukt att dessa vidriga män gör såhär. Hoppas det händer dem något hemskt!

Reply
Shanelle

Jag förstår precis hur du känner dig, kan relatera till det så mycket. Tack för att du är en av dom som står upp för din kropp, det gör att allt känns lite mer hoppfullt! Starkt gjort av dig, sunkigt gjort av dem.

Reply
Anonym

Hej Kenza!
Fyfan vad viktigt att du skriver det här inlägget!!!
Jag blev våldtagen för exakt 10 år sedan om några dagar. Alltså den skammen jag känt!! Hur det bara kändes som att alla snackade skit om en osv… Jag stängde bara av allt, och har sedan anmälan inte snackat med någon om det förutom kuratorn jag träffade då… Senaste åren har det känts lättare, men första iaf 7 åren efteråt har jag knappt kunnat höra ordet, jag kan fortfarande inte säga ordet, och idag är första gången jag skriver ordet.
Kommer ihåg hur allting bara kändes svart och som att jag var i en bubbla och stängde av alla känslor när det hänt.
Kommer också ihåg hur alla jobbiga känslor blev lättare efter att jag läst och kommenterat ett inlägg på Cissi Wallins blogg. Hon skrev ett inlägg om övergrepp, och jag kommenterade något om att jag varit med om det.. Gick in senare och såg att hon svarat på min kommentar att det inte är mitt fel och en massa pepp. Och det gjorde så mycket att bara läsa dom orden från någon annan, allt blev lättare efter att ha läst dom orden ifrån henne. Har inte läst hennes blogg sedan dess, men kommer alltid att gilla henne efter det! Tänk om hon visste att hennes svar på min kommentar skulle betyda så mycket!
Jag har inte pratat med någon om det sedan det hände, men alla vet om det… Nu börjar det närma sig datumet och jag har känt obehag över det i över en månad nu…

Fan, alltså skulle någon göra något nu, då jävlar!!! Vill typ bara gå ut och slå alla killar.. Fan vad idioter det finns och vilken jävla skev syn de flesta killar har!

Tycker vi tjejer borde göra något, det här måste uppmärksammas mer!!!
TACK KENZA!

Reply
Linda

Det gör så ont i mig att få läsa din och alla kommentarers berättelser.
Själv är det bara det “vanliga” som har hänt mig: killar som pressar sitt skrev mot min rumpa när jag dansar på krogen, vägrar sluta fast jag ber dem. Måste hitta en “trevlig kille” på dansgolvet som låtsas vara min pojkvän varpå killen som taffsar ber om ursäkt till “pojkvännen”…
Det är en sjuk värld som anser att min kropp är antingen en allmän egendom eller så är det en mans egendom, för aldrig är min kropp min egen att bestämma över.

Sen har jag blivit kallad för diverse namn för att jag inte vill bli kletad på. Blivit skrattad åt när jag visar att jag blivit upprörd.

Jag lider så med alla kvinnor som har varit med om värre saker än mig. Jag mår dåligt över att tänka på vad jag har blivit utsatt för, så jag kan bara tänka mig hur ni som har blivit utsatt för värre saker känner.

Reply
Elsie

Så otroligt viktigt att prata om dessa saker! Det är vidrigt hur vi fortfarande inte kan äga vår egen kvinnokropp! Så sorgligt. Jag har själv varit i vissa liknande situationer, precis som så många andra pratar om här… Var utsatt för ett sexuellt övergrepp för 8 år sedan ungefär, det var en man jag hade ett förhållande med, och ung och “dum” som jag var så förstod jag faktiskt inte direkt att det var ett övergrepp. Fastän jag grät och önskade att min mamma var där och räddade mig… Fastän jag dagen efter var full av blåmärken på kroppen. Fy fan.
För 2-3 år sedan misstänker jag att jag blev drogad på en rätt stor fest. Jag gick från att vara småberusad till att få en total blackout! Jag brukar ALDRIG få minnesluckor eller liknande. Men plötsligt vaknade jag och visste in var jag var, hur jag hamnat där, och vad som hänt sedan typ kl 22 kvällen innan. Som tur var så var jag hemma i min egen säng med pojkvännen där. Han visste att inget hade hänt den kvällen, mer än att jag blivit “skitfull”. Han trodde inte på min teori om att jag blivit drogad. Precis som mina tjejkompisar, de var helt emot, trodde bara att jag försökte lägga skulden på fyllan på någon annan, trots att jag annars aldrig skämts över att ha blivit för full och aldrig brukar hitta på ursäkter! Och då är trots allt mina vänner mycket högutbildade, starka kvinnor, som rakt ut kallar sig för feminister! Men de trodde inte en sekund på mig, sa bara saker som “Varför skulle någon där velat droga dig?”, “Nej då, det är akademiker, de drogar inte andra!”, “Nää men vi känner ju alla där och de gör inte sådant!”… Så otroligt besviken jag blev på dem.

Reply
Alexandra

Jag är 19 år och ingenting sådant har hänt mig. Men det känns fortfarande obehagligt att det kan hända i framtiden och att man inte vet hur man kommer att reagera på situationen. Det är bra att du skriver om detta, kanske kommer många flera våga stå upp för sig själva om detta händer. Det är nog bra att gå kurser där man lär sig att försvara sig själv.

Reply
Linda

Shit vad det gör ont i mitt hjärta att läsa detta. Samtidigt blir jag så förbannad.
Stark är du hursomhelst!

Reply
Siri

Tack för att du delade dina erfarenheter och PÅMINDE oss alla om detta. Jag glömmer det själv för hela vårt samhälle är så präglat av detta och för att det är så socialt accepterat. Tack Kenza!

Reply
Lotta

Jätteviktigt och ledsamt inlägg. Detta händer allt för ofta och jag blev så rörd när jag läste detta. Det ska inte behöva hända. Det ska inte hända. Jag är jätteledsen för att det hände dig(och att jag kan relatera) och alla våra andra systrar. Väldigt modigt skrivet <3

Reply
Isabella

Fy jag höll på att börja gråta när jag läste det här. Att det är 2016 och män fortfarande äger kvinnors kroppar. Jag blir så arg och frustrerad att detta är något som vi måste tvingas leva med!

Reply
NewCreations

Det är så sjukt äckligt att killar tror att dom kan behandla tjejer hur som helst och komma undan med det. Det ger mig rysningar när jag tänker på hur samhället ser ut. Att man inte ens får hjälp när man ber om det när en sån här sak händer när det ändå är så självklart. Usch!!

Reply
J

Tack för att du vågar dela och prata ut om det här. Jag kan, som så många andra, verkligen känna igen mig i känslan av att frysa till men skrika inombords, att ha panik men inte kunna göra något. Tack för att du bidrar till att kämpa mot stigmat, tystheten, skamen…

Reply
Zandrah

Vilken styrka du har! Beundrar ditt mod! Tack å alla kvinnors (och mäns) vägnar att du tar upp detta problem i en av Sveriges mest lästa bloggar! Har tre små döttrar som jag ständigt kommer att oroa mig för, men följer de bloggerskor som du finns det hopp om att i alla fall de inser sitt eget värde. För problemet kommer tyvärr inte försvinna innan de är vuxna kvinnor… You keep going girl! Kraaam!

Reply
Camilla

Man känner sig så maktlös och det är tungt att läsa om allt du varit med om. För en vecka sen var jag på tåget på väg till skolan och en man tog mig mellan benen. Det var på morgonen under rusningstrafik och jag skrek på honom rakt ut när det hände, ingen reagerade. Sen gick fort där ifrån och började gråta. Efter ett tag gick jag tillbaka och knäppte en bild rakt framför näsan på honom och har nu anmält. Man känner sig så äcklad, frustrerad och kränkt, hade en klump i magen flera dagar efter. Hoppas nu innerligt att dom tar fast honom.

Reply
Sofia

Hej Kenza!

Förstår att dina samtal med hotellmanagern inte går framåt. Du vet att vi bara är en mening ifrån att hjälpa dig! Du har en arme av tjejer/människor som enkelt kan utöva påtryckningar. Du behöver egentligen säkert bara svara på en av kommentarerna att du vill att vi ska göra något, om du inte vill skriva det öppet i ett inlägg. Tillsammans är vi starka!

I hela mitt liv har jag halvt om halvt tänkt att det går väl (även om jag förstår att de inte alltid går såklart) att sparka, bitas, skrika, rivas, spotta för att komma ur en eventuell obehaglig eller våldsam tvångssituation. Tills jag för ett år sen i Barcelona blir utelåst från mitt rum där jag bodde, och hamnar bredvid en äldre (och berusad) man i trappuppgången. Han blir mer och mer närgången innan han till slut lägger handen på mitt ben och drar den närmare skrevet. Jag puttar undan handen, men i nästa ögonblick har han handen bakom mitt huvud och tvingar mitt huvud mot sitt för att kyssa mig. Jag blev riktigt äcklad och vänder bort huvudet så mycket jag kan och säger tydligt nej. Efter en stund, när jag hotar med att skrika högt, så ger han upp och går upp till sig. Jag lider inte idag av händelsen (som skedde för fyra år sen), men drog på något sätt en viktig lärdom av det, naiv som jag är/var. Och det är att man inte har en chans mot en fysiskt överlägsen person som har allt att vinna på att hålla fast dig (alltså som verkligen vill hålla fast dig). Då kanske inte alla slag, sparkar eller spottloskor i världen kan hjälpa.

Reply
Tina

I feel you K.!!!! My boyfriend is a bartender and I always go dancing to the bar where he is working (honestly mostly because all the staff and security are my friends and they would protect me if something happened and I would be scared to go to some other place where I don’t know anybody) and still there come men that touch me and try to talk to me (even after I tell them he is actually there) I get furious if somebody touches me… they all think they have some right to do it just because we are there girls having fun … and it’s sooo disgusting, my blood boils when I think about it… all I want to say to every woman around the world is Don’t let them! Do your thing though. Be everything you wanna be and FUCK what they want and FUCK what they think.

Reply
Jacqueline

Thank you for writing about this, Kenza. I experience similar behaviour on a weekly basis – even on my commute to work. It’s really difficult to share it because even in 2016, women are not believed and feel helpless. Sending you strength from the UK ♥

Reply
M

Tack för att du delar med dig Kenza, väldigt starkt gjort! Känner igen mig och HATAR det faktum att vi kvinnor måste stå ut med så mycket extra skit. Och att det dessutom fotas bortförklaras som “boy’s talk”. Att vi inte kommit längre år 2016 är helt sjukt. Jag bor i USA och att detta land, ett av världens mäktigaste, kanske tom kommer att få en PRESIDENT som trakasserat och förgripit sig på kvinnor är helt ofattbart.

Säg till om det finns nåt vi kan göra för att hjälpa dig! Förutom att anmäla idioten på hotellet skulle vi kanske kunna starta en grupp eller nån form av rörelse som stöttar utsatta kvinnor?!

Stå på dig och känn att det (tyvärr) är MÅNGA som står bakom dig och vet hur det känns!
Massa kramar <3

Reply
Elsa

Var med om extremt lik händelse under en massage på fem stjärnigt hotell i Spanien. Som om det skulle vara en garant för att slippa sådan skit. Låste mig också. Kände obehag. Betalade på hotellnotan och reste hem. Går numera mkt mer sällan på massage och minns med en klump i magen hur otroligt utsaty jag kände mig.

Reply
Agathe

I am just so glad you talked about such an important issue… This kind of harassment/agression happens all the time to so many women, and I thank you for speaking out loud as a “public figure” and as a woman. I was really moved to read your article, many times I have found myself in one of those situations, and I remember to have feel ashamed, to be unable to speak about it to anyone because for too many people those numerous harassments are “ordinary”, “ok”.

Thank you Kenza <3

Reply
Salle

Jag är 25, blivit utsatt för minst 2 sexuella övergrepp och i somras kunde jag lägga till en våldtäkt på listan.. Var superfull, följde med en okänd man hem för att ladda telefonen och typ bara efterfesta. Jag sa flera gånger att jag har kille. Låg avdäckad i hans säng när jag vaknar av att han ligger på mig med sin tunga kropp och sätter på mig fast att jag har en tampong i slidan. Oavsett vad någon säger – man fryser. Blir förlamad. I mitt fall kände jag inte han. Tänkte, “dödar han mig nu om jag försöker slå han?” då han enbart blev ännu hetsigare och körde på ännu hårdare..

Det skönaste av allt är nog min s k bästa vän, som tog avstånd efter detta och inte verkade tro mig för fem öre.

Reply
Linn

Nej fy fan, Kenza! Börjar nästan gråta. Så INTE okej!!!! Din kropp är din kropp och bara din att bestämma över.
Kramar <3

Reply
Matilda

Jag sitter och ryser för att det är så jävla obehagligt och jag känner så igen mig när jag läser ditt inlägg. Jag har aldrig varit med om liknande som du var med om på hotellet, men jag har flertalet gånger fått “klappar” i baken av okända män ute på krogen och nu idag kan jag önska att mitt nittonåriga jag hade vågat säga ifrån (rent av slagit till aset på käften) men jag vågade aldrig. Jag är lika gammal som du, 25, och jag tänker också mycket på hur världen ser ut idag och på hur detta kommer påverka mina framtida barn, söner som döttrar, för tyvärr blir även killar tafsade på krogen av medelålders fulla kvinnor också, men det känns som att det oftast är killarna som tafsar på oss tjejer och det är som du säger, varför kan inte min kropp få tillhöra BARA mig?
Jag vet inte vad som är värst, att råka ut för sådana här trakasserier eller att inte bli betrodd, men du är den starkaste finaste människan som finns, genom att prata om detta så kan vi uppmärksamma hur vanligt detta är och att vi måste sätta ner foten och vägra acceptera att det skulle vara vårt fel!

Reply
Nela

Fan va bra skrivet. Tack för att du orkar gå ut med det offentligt. Det här behöver lyftas och pratas om hela tiden varje dag. När ska vårt lidande vara slut? När ska vi få finnas för vår egen skull och bestämma över våra egna kroppar och vad vi vill och inte vill.

Reply
Magda

Thank you for sharing this post Kenza, I never commented on anything on your blog but I was reading this and nearly crying…. You have done the right thing, sending you a lot of warm thoughts. Stay strong!

Reply
Sanna

Fy. Fan. Vad vidriga saker du varit med om och vissa saker känner jag ( tyvärr) igen. Att en kvinna inte skall kunna gå omkring och bara få vara utan dessa jävla avskum skall utnyttja det och vad som än värre är att folk inte tar det på allvar utan bara skrattar, viftar bort det eller skäller ut en när man väl säger till. Det är så jävla sorgligt och jag blir riktigt jävla arg och ledsen när jag läser sånt här. Sjukt modigt att du delar med dig.
Kram!

Reply
ebba

KENZA! Det här är förjävligt man tappar ju hoppet på världen. Men jag antar att det enda man kan göra är att kämpa vidare, och kämpa vidare och kämpa vidare… Det var precis vad du gjorde i detta inlägg, you go girl!

Reply
Tanja Persona

Dear Kenza and every other beautiful girl and woman out there,

I read this article and was stunned by it. Your life always seems so perfect. I follow your blog because I believe that you are a wonderfull and honest person that is sweet and blessed with great family, friends and a wonderful man. I do not know you, but I like you a lot. Does that sound weird? However you are also very honest about when things aren’t as nice as your blog looks. And I appreciate that so much. I am 34 maybe a bit to old to follow your blog. But what you described here happened to me tons of times as well and each time it leaves me being shocked. I used to be a fashionphotographer and when I was trying to get new assignments, the guys being in the position to hire you as a photographer would make comments like you should date them or whatever. But if I wanted that I would have chosen to be an escort. Here I am trying to make a living and when I quit being a photographer because I had travelled the world being one and thought it was time to move on. Men accused me of not doing my very best, but they never had to deal with the sexual harassments. So their comments would piss me of. They have no idea how hard I fought to keep my head up and make a living and to make sure that no one would touch my body. And like I said it happened quiet a lot of times and I started to think that it was my fault. Don’t other women suffer from it as well? I never heard other women openly spoke about it. And after being a photographer I went in to the banking and insurancecompanies and I started to study law at the university. And at one big well known bank I had a male colleague who grabbed my behind at work and made nasty comments. First I took him aside and warned him in his face to stop this behaviour, because it gives me nightmares and I could not sleep at night. He said okay I will stop with it. And I thought everything was cleared up and we were allright. One day I was doing overtime at the office, he came around and started poking his finger on my body next to my breasts and he was saying: Ohhh Oohhh wait I am not supposed to toch you anymore and he started laughing about it. I got so mad. I went to our boss to report it. Do you know what our boss said, who is also a guy. He said: Darling you must understand that this man is single and does not have a partner only a cat. I said: Are u kidding me? Because he is single he’s allowed to touch me? You must be insane. And after I reported this my life at the office became a living hell. And my male colleague who started this all of a sudden became the victim and I was the bad witch. He started crying around other colleagues saying that he does not know why I would do this to him. I still get angry thinking about it. I mean is this real?? We live in the twentieth century and we women fought hard for our place on this world you know! Dear Kenza thank you for your courage to share!!! Love you!

Reply
Cristina

Kenza, you have the strength and the power to keep fighting for your rights, for OUR rights. Every women should do that every day, in every situation and shoulnd’t give a chance that any bastard approaches to her the way she doesn’t want.
In the same moment that you started to feel embarrasing with that guy, you should have ask him to stop. Anyway, you were brave to contact the hotel and report this disgusting situation.
Keep going and keep talking so clear to other women, make we see that we worth it!! XOXO

Reply
Lisa

Så jävla viktigt att du tar upp det här! Det känns som att det är vanligare att man varit med om något liknande än att det inte har hänt en. Fruktansvärt att det är så. Vi är alla lika mycket värda och min kropp är just MIN. Sluta aldrig kämpa eller prata om det här!

Reply
Clara

Fyfan vad vidrigt, vilka sjuka jävla människor, man blir så himla besviken att det här alltid händer, om och om igen. Så jävla bra att du skriver om det här, kärlek till dig och alla kvinnor där ute, ge fan inte upp på det här <333 vi alla förtjänar att behandlas som människor

Reply
Ida

Det är jättebra att du berättar. Skammen är inte din! Han gjorde fel, inte du! Och med tanke på hur samhället ser ut så är du jättemodig som berättade för hotellet vad han gjorde mot dig. Jag tror inte en enda kvinna saknar denna vidriga erfarenhet, att någon gång en man gått över en gräns. Det går långsamt men med varje berättelse så kommer vi närmare den framtiden vi vill att våra döttrar ska växa upp i. Kram <3

Reply
Johan Åhström

Att bli bjuden på en drink är inte sexuellt ofredande.
Och att bli masserad på brösten vid helkroppsmassage är heller inte sexuellt ofredande. Vill man inte så behöver man inte. Bara att säga ifrån.

Reply
Frida

Detta var det värsta jag läst idag. Läste du ens hennes inlägg? Det handlar inte om exakt sexuellt ofredande, kontentan är att det är VÅRT liv, VÅRA beslut, VÅR kropp och i dagens samhälle är det inte så. Det är INTE okej att ta på någons bröst under en massage. Hade hon sagt: ja jag vill att du masserar brösten, DÅ är det okej. Annars, hell no. Vad är ditt problem? Hade du velat att dina dötter/framtida döttrar skulle blivit tagna på brösten mot sin vilja under en vad man tror ska bli en skön och avslappnande stund???? Tänkt på det innan så skriver så en så idiotisk kommentar. Speciellt på ett inlägg av en tjej som blivit utsatt och mår DÅLIGT över det. För helvete. Skaffa en hjärna tack.

Reply
Jenny

Så otroligt starkt av dig att skriva detta Kenza!!! Jag hoppas att ditt mod får andra kvinnor att våga berätta om sina upplevelser och anmäla till polisen. Du är fantastisk Kenza!

Reply
Mamma Pikachu

Tack, förstår precis. Är lite äldre än dig och har barn. Vi fick fly ifrån mitt ex pga av att han slog oss och hotade att döda oss. Polis och socialtjänst blev inkopplade. Trots att han brutit mitt kindben, sparkat sönder min nacke och mina njurar säger socialen “Det kan inte varit han, han ser så trevlig ut. Hade du bara gjort som han sagt hade du aldrig råkat ut för detta.,” Varpå jag frågade “Så ni menar att jag får skylla mig själv?” med gråten i halsen. Deras svar blev “..ja”.

Polisutredningen lades ner i brist på bevis, ord står mot ord…och jag hade ju kunnat ramla ner för trappan två-tre gånger och fått skadorna.. Men inte enligt rättsläkaren, han stöttade mig till 100% men det hjälpte inte.

Att bli misstrodd i det hela är det värsta.

Reply

(Your IP-Address will be registered. Comments which are seen as offensive towards me or people close to me will be deleted. Spam and link-filled comments will be removed.)

Leave a Reply

Your email address will not be published.

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

*