• header

Monthly Archives: November 2019


5 MONTHS UPDATE

Nikola 5 months old! ♥

Weight: 8,7 kg(+0,5 kg since last month – birth weight 4.2 kg)
Length: 70 cm (+3 cm since last month – birth length 54 cm)

Det blir mycket bebisinlägg här nu (sorry för det) och det är för att han senaste veckorna i princip suttit fast på mig pga tänder och annat och jag sover så dåligt. Så vi har inte gjort så mycket han och jag, är mest hemma och försöker vila på dagarna. Men men!

Igår blev lillskrutten 5 månader gammal! Nytt sedan förra månaden är att han har börjat äta lite mat! När han blev 4 månader började vi låta honom slicka av vår mat från ett finger, sedan fick han suga och slicka på frukter och grönsaker. Vi har en sån liten smaknapp som man kan lägga små bitar i, så den tar han tag i och suger på själv. Varje gång jag själv äter mosar jag något litet och ger honom så att han ska vänja sig vid nya smaker. När vi kom hem från resan så började vi introducera gröt (den som är från 4 månader, från Semper) också! Vi började med knappt en halv tesked, nästa dag 1 tesked, dagen efter 1.5 tesked osv och nu är vi uppe i en liten portion. Han tycker det är okej men har lite svårt för konsistensen så jag gör den lite rinnigare med bröstmjölk i. Något som verkligen går hem är morot- & potatispuré! Ska skona er bilder på kladdig bebis men man blir ju så glad när han sitter där med hela ansiktet orangefärgat och skrattar. :’)

Vi var hos BVC för några dagar sedan och vägde och mätte. Han följer sin kurva på längden men viktkurvan har gått ner. Tydligen vanligt att den snabba vikttillväxten går ner lite runt denna månad, kallas “amningspuckel”. Vi pratade om detta och eftersom att det känns som att han inte riktigt blir helt nöjd av min mjölk längre så har vi nu lagt till en portion gröt/mat per dag utöver amningen. Berättade även för vår BVC-sköterska att jag planerar att dra ner på amningen nu och eftersom att han inte är ett fan av ersättning, men gillar mat, så sa hon att vi kan gå på mat direkt istället. Så planen är väl att börja ta bort ett amningsmål per dag nu och byta ut det mot annat. Vi får se hur det går! TACK för alla era tips i förra inlägget angående det!! I helgen ska vi ställa oss och laga lite olika puréer och se vad han gillar. :-)

Vi pratade även om sömnen och att den fortfarande inte är bra. Han vaknar fortfarande massor med gånger under natten, ligger och gnäller och vänder och vrider sig. Han rullar även över på mage i sömnen och vaknar till och ser helt chockad ut haha. Fick rådet att försöka sluta amma på natten eftersom att det inte ska behövas längre, men jag har försökt i några nätter nu men det går verkligen inte. Han somnar inte om såvida jag inte ger honom bröstet. Helt omöjligt. Har även försökt lägga honom i hans egna säng för att vi inte ska väcka varandra men det går inte heller. Men jag vet att det plötsligt kan vända så vi kämpar på!

Och juste – för 2 veckor sedan fick Nikola sin första tand!!!!! Och kort därefter kikade den andra ut också. Han har bitit mig några gånger i bröstvårtan vilket gör FITTont (hans tänder är så sjukt vassa också?!?!), vill bara skrika och typ putta iväg honom då men så försöker jag tänka att jag snart kommer sakna amningen. <3 Annars så mår han toppen, skrattar och leker, kan stå utan stöd (givetvis håller vi i honom, balansen är ju inte där än) och har börjat åla sig fram på golvet. Snart dags att börja babysäkra hemmet!

// Many baby posts now (sorry for that) and that is because he has basically been stuck on me the last couple of weeks because of teething and other stuff and I don’t sleep good. So we haven’t done much, we are mostly at home and try to rest during the days. Anyway!

Yesterday our little man turned 5 months! A new thing since last month is that he has started eating some solid food! When he turned 4 months we started with letting him lick off our food from a finger, and then he got to such and lick on fruits and veggies. We have a “tasting pacifier” that you can put little pieces in, so he grabs it and suck on it. Every time I eat myself I squeeze something small and give it to him so that he get used to new flavors. When we got home from our trip we started introducing porridge (it’s from 4 months, from Semper) too! We started with half a teaspoon, next day 1 teaspoon, the day after 1,5 teaspoon etc. Now we’re giving him a small portion. He thinks it’s alright but is having some troubles with the thickness, so I make it a bit more watery with some breastmilk in it. Something that is really popular is carrot & potato puree! I’m gonna force you to look at a sticky messy baby but I get so happy when he sit there laughing with his whole face covered with orange stuff. :’)

We were at the health center the other day to take his measurements. He’s following his curve on the length but his weight curve has gone down. Apparently it’s normal that the fast weight gain goes down a bit during this month, something because of the breastfeeding. We talked about this and since it feels like he’s not getting completely satisfied on my milk anymore, we’ve added a portion of porridge/food per day on top of the breastfeeding. I also told our nurse that I’m planning to cut down on the breastfeeding now and since he’s not a fan of formula, but likes food, she said that we can go straight to solid food instead. So the plan now is to start with removing one meal of breastmilk per day now and replace it with something else. We’ll see how it goes! THANK YOU for all your advices regarding that!! This weekend we’re gonna cook some different purees for him and see what he likes. :-)

We also talked about sleep and it’s still not good. He still wakes up many times during the night, he’s twisting and turning and whining. He’s also rolling over to his belly in his sleep and wakes up and looks completely shocked haha. I got the advice to try to quit breastfeeding during night since that shouldn’t be needed anymore, but I’ve tried a couple of nights now but it’s not working. He’s not falling back to sleep unless I give him the boob. It’s impossible. We’ve also tried to put him in his own bed so that we won’t wake each other up but that’s not working either. But I know it can suddenly change so we’ll keep on fighting!

And oh – 2 weeks ago Nikola got his first tooth!!!! And shortly after that the other one came out too. He has bitten me a few times in my nipple which hurts as HELL (his teeth are so sharp?!?!), I just want to scream and push him away but then I try to think that I will miss breastfeeding soon. <3 Otherwise he is feeling grate, laughing and playing, can stand up without support (of course we hold him though, his balance is not there yet) and has started to use his arms to move forward while laying on his belly. It’s soon time to make our home baby proof!

Och så några bilder på mina favoritfossingar för bebisfötter är fan det gosigaste som finns!!!! <3 Pussar ihjäl dem varje dag, får passa på för vips så är de väl storlek 46 haha :’)

// And some photos of my favorite little feet because baby feet are the cutest thing there is!!! <3 I kiss them so much every day, have to do it while I still can cause suddenly they’ll be like size 46 haha :’) 

Breastfeeding….

Här kommer ett inlägg jag velat skriva ett tag men typ inte vågat. Bara av att jag nämnde i ett inlägg en gång att jag vid runt 6 månader “vill” sluta amma, för att vi vill ha fler barn, så fick jag taskiga kommentarer om att det var synd om Nikola och att jag var mer en bebismaskin än mamma. Det var inte kul att läsa sånt. Men jag känner ändå att jag vill förklara varför för att slippa frågor framöver så här kommer det.

Jag har som ni vet varit väldigt öppen om vår kamp för att få barn samt mitt tillstånd, dvs att jag kommer hamna i klimakteriet väldigt tidigt. I januari har det gått 2 år sedan jag hade lika få ägg kvar som en kvinna på 45+, redan då var våra chanser väldigt små så jag har ingen aning om hur det ser ut nu. Kanske är det helt kört, kanske inte. Nikola lyckades bli till ändå och det ger oss såklart hopp om framtida syskon.

I en perfekt värld hade vi inte börjat tänka på barn nummer 2 på långa vägar. Vi kanske hade suttit och planerat hur stor ålderskillnad vi vill ha på barnen, kört preventivmedel fram tills att Nikola är 2 år och sedan sett till att få mig på smällen. Men så funkar det inte för oss (och inte heller för väldigt många andra) och vi känner att vi inte har någon tid att förlora. Sist tog det oss 15 månader aktivt försök inklusive 2 misslyckade IVF-behandlingar för att bli med barn, vem vet hur lång tid det kommer ta nästa gång? Om det ens går?

SJÄLVKLART är vi extremt tacksamma för att vi har fått ett barn, och blir det bara ett barn/ett biologiskt barn så blir det. Nikola är det största som hänt oss och vi hade världens jäkla tur som fick honom. Fan jag gråter bara av att skriva detta. Han betyder verkligen allt för mig och jag tackar högre makter varenda jävla dag för att jag fick bli hans mamma. Men vi måste också precis som andra kunna få drömma om fler barn och en stor familj om det är det vi vill ha, drömma om ett eller två syskon till Nikola. Det gör oss inte mindre tacksamma över Nikola för det.

Så ja, vi har pratat om att jag ska sluta amma vid årsskiftet för att få ordning på mina svajiga hormoner. Jag vet att en del får tillbaka ägglossning/mens medan de delammar (och vissa som helammar) men jag tror inte det kommer hända mig eftersom att jag redan hade problem med det innan. Vi kommer inte aktivt försöka bli med barn redan då för jag orkar inte ge mig in i det än, jag behöver fortfarande få läka psykiskt efter den extremt påfrestande perioden vi gick igenom innan jag blev gravid. Men skulle jag bli “spontant gravid” igen så är det väl helt fantastiskt oavsett hur liten Nikola är. Måste vi söka hjälp igen för att inget hänt under nästa år så kommer vi ta oss igenom det med.

Imorgon blir han 5 månader och under månaden som kommer så ska vi introducera lite mer mat (och ersättning) till honom och trappa ner på amningen. Vet inte hur det kommer gå, vi kommer ta det som det kommer och blir det så att jag delammar in på nästa år också så blir det så. Vill anpassa mig efter honom och inte ha för bråttom heller. Viktigt att det känns bra för oss båda, även om det just nu känns piss för mig. Har riktig separationsångest, hade helst ammat till minst 1 år men jag tror jag hade känt likadant då med. Iallafall, ni får gärna dela med er av era egna erfarenheter här! Framförallt ni som valde att trappa ner/sluta amma runt samma tidpunkt som jag. Hur gjorde ni med mat, ersättning, nattamning osv? Vi har redan börjat ge lite gröt och så men ännu inget som ersätter målen med bröstmjölk. <3

// Here comes a post I’ve been wanting to write for a while but haven’t dared. Just by mentioning in a post once that I “want” to stop breastfeeding at 6 months, because we want more children, I got mean comments saying they felt sorry for Nikola and that I was more a baby machine than a mother. It wasn’t fun to read that. But I still feel that I want to explain why so that you don’t have to ask questions about it later, so here it comes.

As you know I’ve been very open about our struggle to get become parents and about my condition, that I will enter menopaus very early. In January it’s been 2 years since I had just as few eggs left as a women in age 45+, and back then my chances were already very small so I have no idea how it looks now. Maybe it’s completely over, maybe not. We still managed to create Nikola and of course that gives us hope about future siblings.

In a perfect world we wouldn’t start think about child number 2 in a long time. We might have been sitting here planning on how many years we want between our kids, using contraceptive til Nikola is 2 years old and then knocked me up. But that’s not how it works for us (or for many other people) and we feel that we don’t have any time to lose. Last time it took us 15 months of actively trying to get pregnant including 2 failed IVF treatments, who knows how long it will take next time? If it’s even possible?

OF COURSE we are extremely grateful that we got one child, and if we only have one child/one biological child so be it. Nikola is the biggest thing that has ever happened to us and we are so damn lucky that we got him. Fuck I’m crying now just by writing this. He really means everything to me and I thank higher powers each damn day that I got to become his mother. But we are also allowed just like everyone else to dream about more children and a big family if that is what we want, dream about one or two siblings for Nikola. That doesn’t make us any less grateful for Nikola.

So yes, we have talked about that I’m gonna stop breastfeeding around New Years to get my messy hormones in place. I know some people get their ovulation/period back while they are breastfeeding but I don’t think that will happen to me since I had problems with that before already. We will not actively try to get pregnant already because I don’t have the strength to get into that yet, I still need to heal mentally after that extremely tough period we went through before I got pregnant. But if I get “spontaneously pregnant” again, wouldn’t that be amazing no matter how little Nikola is? If we need to seek help again because nothing has happened during next year, we will get through that as well. 

Tomorrow he will be 5 months old and during the upcoming month we’re gonna introduce a bit more food (and formula) to him and slowly cut down on the breastfeeding. I don’t know how it will go, we will take it as it comes and if I end up partly breastfeeding when we enter next year too so be it. I want to adjust after him and not be in too much hurry either. It’s important that it feels good for both of us, even though it just feels shitty for me. Huge separation anxiety, I would have preferred to breastfeed to at least 1 year but I think I would have felt the same then as well. Anyway, please share your experiences here! Especially you who chose to cut down/stop breastfeeding around the same time as me. How did you do it with solid food, formula, breastfeeding at night etc? We have already started giving a little porridge but nothing that is replacing his breastmilk meals yet.  <3

MAMA-GALAN

Yesterday at the MAMA gala! Since Ines and I took a photo together looking all glam and dressed up, we felt that we also wanted to show what it really looked like during the evening. :-)

Igår var jag på min första MAMA-gala!! För två år sedan drömde jag om att få bli mamma och gå på galan. Förra året var jag äntligen *hemligt* gravid, orolig som attan över att det inte skulle gå hela vägen medan jag tänkte på att jag skulle gå som en mamma detta år. Och igår var det dags! Jag och en massa underbara powermamas åt middag och firade vinnarna av Årets mama – där jag fick äran att bli “årets impact mama”. TUSEN TUSEN tack!!!! <3 Väldigt trevlig kväll och det var så härligt att få komma ut lite!

Hemma hade allt gått toppen, jag tror att smaknappen (som vi ger frukt osv i) vant Nikola vid silikon för nu tar han även flaskan när det behövs. Och så äter han lite gröt nu också. Ska berätta mer senare i hans 5-månadersuppdatering. Nu ska vi till BVC och kolla läget!

PS. Nu är även nya numret av MAMA ute med mig och Nikola på omslaget. <3

// Yesterday I was at my first MAMA gala!! Two years ago I dreamt of becoming a mother and to go to that gala. Last year I was finally *secretly* pregnant, worried as hell that it wouldn’t go all the way while I thought about how I would go as a mother this year. And yesterday it was time! Me and a bunch of lovely power mamas had dinner and celebrated the winners of Mama of the year – where I got to be “impact mama of the year”. THANK YOU so much!!! <3 Such a nice evening and it felt great to come out for a while!

At home everything went fine, I think that the “tasting pacifier” (that we put fruit etc in) made Nikola used to silikon because now he is also taking the bottle when needed. And he is also eating some porridge now. I will tell you more about it in his 5 month update. Now we’re off to the midwife for his 5 month check-up!

PS. The new MAMA magazine is out now with me and Nikola on the cover. <3