My Pregnancy

Jag glömmer aldrig de orden.

“Jo Kenza, det är så att blodprovet bekräftade det jag såg på ultraljudet. Du har en extremt låg äggreserv kvar. Vi kan jämföra det med någon som är nära klimakteriet. Ge dock inte upp än, jag tycker att ni ska ge det några försök med IVF trots att det kommer bli svårt, men ni bör också fundera på hur ni ställer er till äggdonation.” Äggdonation? Klimakteriet? Jag förstod ingenting. Visste inte ens att detta var möjligt. Hela min värld rasade samman och det tog mig flera månader att förstå och på något sätt försöka acceptera min situation. På ett eller annat sätt skulle vi bli föräldrar, det visste vi, och det hoppet fick oss att fortsätta månad efter månad trots misslyckade IVF-försök.

Jag minns också min systers ord, hur hon utan att tveka erbjöd sig att genomgå alla tester och se om hon kunde donera ägg till oss. Jag har alltid vetat att min storasyster skulle göra allt för mig, men jag hade inte räknat med något såhär stort. Och såhär svårt. Jag vet inte hur vi hade gjort om äggdonation hade blivit aktuellt, men bara vetskapen av att detta alternativ fanns hjälpte mig väldigt mycket i bearbetningen av det hela.

// I will never forget those words. 

“Well Kenza, the blood test confirmed what I saw on the ultrasound. You have an extremely low ovarian reserve left. We can compare it to someone who is close to menopause. Don’t give up yet, I think you should give it a couple of tries with IVF even though it will be hard, but you should also start thinking if eggdonation is an option for you.” Eggdonation? Menopause? I didn’t understand anything at all. I didn’t even know this was possible. My whole world fell a part and it took me months to understand and somehow try to accept my situation. In one way or another we would become parents, we knew that, and that hope made us continue month after month despite failed IVF treatments. 

I also remember my sisters words, how she without any doubt offered herself to go through all the tests and see if she could donate eggs to us. I always knew my big sister would do anything for me, but I wasn’t counting on something this big. And this hard. I don’t know what we would have done if eggdonation turned out to be the only way, but just knowing that this was an option helped me a lot while processing it all. 

Samtidigt som allt det där känns som igår, så känns det som ett helt annat liv. Hände det där ens oss? Var vi ens med om det där eller har vi bara hittat på allt? Men så fort vi eller någon annan nämner fler barn, syskon till vår son, så blir jag påmind om att det forfarande är vår verklighet.

Men tacksamheten, kärleken och lyckan över barnet jag bär väger så mycket tyngre. Det andra får vänta, jag orkar inte tänka på det nu. Och vill jag fantisera över syskon, en till graviditet och huruvida jag vill att det ska vara 2 eller 3 år mellan våra barn så som alla andra fantiserar så får jag göra det.

Och man vet aldrig, mirakel händer. Det hände oss.

// At the same time all that feels like yesterday, it also feels like a completely different life. Did that even happen to us? Did we even go through all that or have we just made it up? But as soon as we or anyone else mention more kids, siblings to our boy, I get reminded that this is still our reality. 

But the gratefulness, the love and the happiness for the child I’m carrying weighs heavier. The rest will have to wait, I don’t want to think about that now. And if I want to fantasize about siblings, another pregnancy or if I want it to be 2 or 3 years between our kids, just like everyone else is fantasizing, I’m allowed to do that.

And you never know, miracle happens. It happened to us.

Och där inne ligger han, vårt lilla mirakel. Som kom till oss när det var som tuffast och mot alla odds. Hade jag älskat honom lika mycket om han ursprungligen kom från en annan kvinnas äggstock? Absolut. Det vet jag för jag känner det med hela min kropp. Han hade ändå varit hälften jag och hälften Aleks. För det är vi som är hans föräldrar oavsett, det är vi som ska lära honom allt och guida honom genom livet, överösa honom med villkorslös kärlek men också säga ifrån när han är påväg åt fel håll.

Jag ska göra allt jag kan för att du ska känna dig älskad och trygg. Varenda dag från den dagen du föds, så länge jag lever.

// And in there he is, our little miracle. Who came to us against the odds when life was at it’s hardest. Would I have loved him just as much if he originally came from another woman’s ovaries? Definitely. I know that because I feel that with my whole body. He would still have been half of me and half of Aleks. Because we are his parents no matter what, we are the ones who will teach him everything and guide him through life, spoil him with unconditional love but also tell him no when he is moving towards the wrong direction.

I will do everything I can for you to feel loved and safe. Every single day from the day you are born, as long as I live. 

Här är vi nu i vecka 38, vår bebis räknas som färdigbakad och kan i princip födas när som helst. Men om han brås på sin mor (tidsoptimisten) så lär han bli lite sen så vi räknar att vi passerar 2a juni. Men det är okej, vi har väntat på honom ett bra tag nu och längtat länge så vi kan vänta lite till.

Snart förändras våra liv för alltid. I 10 år har det bara varit Kenza & Aleks och ingenting har varit större än vår kärlek till varandra. Nu kommer vi inte vara varandras nummer 1 längre för det kommer en liten person som vi ska sätta först i alla lägen. Det är en läskig och stor känsla, men också en helt underbar sådan. Det är allt vi någonsin önskat oss.

Vi är så redo för dig. <3
(PS. Din lurviga storebror är också redo :-))

// Here we are now in week 38, our baby is considered done and he can basically be born anytime now. But if he is like his mother (time optimist) he will probably be a bit late so we’re counting on passing June 2nd. But that’s okey, we have been waiting pretty long for him so we can wait a bit longer. 

Soon our lives will be changed for ever. For 10 years it has been just Kenza & Aleks and nothing has been bigger than our love for each other. Now we won’t be each other’s number 1 anymore because a little human is coming and we will put him first at all times. It’s a scary and huge feeling, but also a wonderful feeling. It is everything we have ever wished for.

We are so ready for you. <3
(PS. Your furry big bro is also ready :-))

All photos are by Emelie Ohlsson (@emeliebernborg)
Thank you Emelie for capturing this special time

At yesterday’s maternity shoot

God morgon bloggen!

Jag ska strax göra mig i ordning och åka över till Dilay för brunch med tjejerna. Så mysigt! I förra avsnittet av vår podd så pratade vi om vänskap (ni har väl inte missat våra senaste avsnitt? Sök bara på Kenza & Dani, vi finns där poddar finns!) och jag berättade om hur man ibland måste boka in saker långt i förväg för att få ihop det med allas scheman & liv, speciellt när man är ett helt gäng som vi. Denna brunch är en sån träff vi bokat in för flera veckor sedan haha. Och som jag längtat! <3

Känner mig dock sjukt trött och sliten igår, som att jag varit ute på en riktig partyrunda. Det har jag såklart inte varit utan det var gravidplåtningen igår som tog på krafterna, hehe. Men fasen så kul det var!! Här kommer lite bilder och så om det.

// Good morning guys!

 I’m gonna get ready soon and go over to Dilay’s for brunch with the girls. So cozy! In the last episode of our podcast we talked about friendship and I said that sometimes you have to book things way ahead to make it suit everyone’s schedules and lives, especially if you’re a group like us. This brunch is one of those dates we booked several weeks ago haha. And I’ve been longing for it! <3 

I feel so tired after yesterday though, like I’ve been out on a crazy party night. Well of course I haven’t, it was the maternity photoshoot yesterday that made me exhausted hehe. But damn it was so much fun!! Here comes some photos etc about that. 

Så, först hoppade jag och kulan in i en taxi och åkte över till Nathalie Berzelius studio där hon gjorde mig i ordning för plåtningen. Funderade först på att sminka mig själv men sen tänkte jag varför inte göra det av ett proffs istället, när man ändå ska bli proffsfotad. Det blir ju så mycket bättre då. :-))

Nathalie har sminkat mig massvis med gånger förut och senast var för ELLE-galan i januari! Då var magen betydligt mindre, och nu bar jag på en stor bebis som såg ut att försöka trycka sig ut genom min mage. Alltså aj aj aj mina revben!

Klänningen är gammal från Nelly.

// So, first me and the bump got into a taxi and went over to Nathalie Berzelius studio where she did my hair and make up for the shoot. My first idea was to do my own make up but then I thought why not let a pro do it instead, when I’m gonna get photographed by a pro too. She does it so much better. :-)) 

Nathalie has done my make up many times before and the last time was for the ELLE gala in January! My bump was so much smaller then, and now I carried a big baby that looks like he was going to push himself out through my belly. Aochhh my ribs!

The dress is old from Nelly.

Och så här blev resultatet! Busigt vågigt hår, mycket glow, några enstaka lösfransar & så lite fräknar på det! Syns kanske inte så jättemycket men vi målade på några stycken för en riktigt söt somrig look. Har man inte haft turen att födas med fräknar (alltså fräknar är ju så jäkla fint!!) så får man fejka det. :-)

// And here’s the result! Messy wavy hair, lots of glow, some single lashes & a few freckles on top of that! Maybe you can’t see them that much but we painted a few for a cute summer look. If you weren’t lucky enough to be born with freckles (cause it’s so pretty!!!) you can fake it like me. :-)

Jag mötte upp med min vän Emelie Ohlsson som fotar väldigt mycket maternity. Vi hade bestämt oss för att både ta lite svartvita porträtt inomhus, och sedan ge oss iväg och fota på ett fält i kvällssolen.

När jag satt och googlade hotellrum med stora fina fönster så kom jag på att JUSTE, Dani har ju världens finaste lägenhet med stora fönster!! Så vi fick vara där och ta lite bilder, så snällt. <3 Och Aleks kom förbi en sväng också, vet inte hur jag lyckades övertala honom men han ställde upp på några bilder hehe. Så glad för det för det blev jättefint och ett sånt himla fint minne att titta tillbaka på i framtiden. När vår lilla grabb låg där i.

Underkläderna är från COS.

// I met up with my friend Emelie Ohlsson who does a lot of maternity photography. We decided that we wanted to take both some black & white portraits indoor, and then also take some photos on a field in the evening sun. 

When I googled for hotel rooms with big beautiful windows I remembered that OH, Dani has the most beautiful apartment with big windows!! So she let us be there and take some photos, so sweet. <3 And Aleks came by for a while as well, I don’t know how I managed to talk him into this but he agreed on being in some photos hehe. I’m so happy about that because it turned out really great and such a beautiful memory to look back at in the future. When our little boy was in there.

The underwear are from COS. 

Efter att vi hade tagit alla bilder inomhus så hoppade vi in i bilen och åkte utanför stan till ett fält. Medan vi höll inomhusbilderna stilrena med ett ribbat underklädesset och en vit skjorta, så ville vi köra på lite mer romantisk look på utomhusbilderna. Då fick det bli spets och blomkrans!

PS. Aleks ville inte vara med på fältet hehe. Det blev för cheesy tydligen. ;-)

// After we had taken all the photos indoor, we got into the car and went outside the city to a field. While we kept the indoor photos clean with a ribbed underwear set and a white shirt, we wanted to go for a more romantic look on the outdoor photos. With lace and a flower crown! 

PS. Aleks did not want to join us on the field hehe. Apparently that was too cheesy. ;-)

Vi hade med oss tre olika klänningar och den här lilla från H&M (deras vanliga sortiment) var en av dem! Oroa er inte, mina feta sneakers syntes inte på bilderna.

Så i kvällssolen där tog vi lite fler bilder (jäklar vilken tur vi hade med vädret) och sedan var vi klara. Då körde Emelie hem mig och så åt jag och Aleks pizza och tittade på the Act på HBO. Jag är så himla peppad på att se bilderna, Emelie skulle skicka över ett gäng redan idag för mig att välja på innan hon börjar redigera. :-)

Nu måste jag skynda mig och sticka iväg. Hoppas ni får en fin lördag allihopa!

// We brought three different dresses with us and this little one from H&M was one of them! Don’t worry, you couldn’t see my big fat sneakers in the photos.

So we took some photos in the evening sun (we were so lucky with the weather) and then we were done. Emelie dropped me off at home and Aleks and I had pizza and watched the Act at HBO. I’m so excited to see the photos, Emelie said she would send me a a bunch today already so I can choose before she start editing. :-)

Now I have to hurry and get going. I hope you’ll have a wonderful Saturday everyone!

GRAVID VECKA 37
24 DAGAR KVAR/ 24 DAYS LEFT

Bebors status: Han är helt fixerad! Woho! Var förbi barnmorskan snabbt idag och då passade hon på och kände på hans huvud. Han är alltså redo och om några dagar (på måndag när vi går in i vecka 38) räknas han som helt färdigbakad och kan då egentligen komma när som. Det känns så läskigt och pirrigt och AH jag vet inte vad!

Vår älskade lilla bebis är nu runt 48 cm lång och väger runt 3 kg. Nu står det i en av apparna att mellan vecka 37-40 är fruktjämförelsen en jävla VATTENMELON. Jag går och bär på en vattenmelon och ja det känns haha. Kolla så stor magen är nu!

Bebor’s status: He is completely engaged! Woho! I went by my midwife today and she could feel that on his head. So he is ready and in a few days (on Monday when we enter week 38) he is considered done and can arrive anytime. That feels so scary and exciting and AH I don’t know what! 

Our beloved little baby is now about 48 cm tall and weighs around 3 kilos. One of the apps says that between week 37-40 the fruit comparison is a damn WATERMELON. So I’m walking around carrying a watermelon and yes I can feel that haha. Look how big my bump is now!

Min status: Jag har haft en superbra vecka hittills! Inga problem, inga smärtor (mer än trycket neråt), jag har tränat och jag känner mig pigg! Det känns även som att min kropp börjar förbereda sig på förlossning (antar att jag inte är ensam om att gå och leta tecken? hehe) men jag har egentligen ingen aning, har ju inte fött barn tidigare. Med största sannolikhet kommer jag gå över tiden och det är okej. Det enda jag önskar är att det kommer igång av sig själv så att jag slipper igångsättning. Vi har en tid inbokad hos BM den 12e juni för eventuell planering av igångsättning men förhoppningsvis har han kommit då. Förutom den tiden så har vi bara 2 (!!) inbokade besök kvar! 15e maj och 31a maj.

My status: I have had a really good week so far! No problems, no pain (more than the pressure between my legs), I’ve been working out and I feel alert! It also feels like my body is preparing for birth (I guess I’m not the only one who walks around looking for signs? hehe) but I have no idea since I haven’t given birth before. Most likely I will pass due date and that is okey. My only wish is that it will start by itself so that I won’t get induced. We have an appointment at our Midwife on the 12th of June to plan eventual induction but hopefully he is already here by then. Except that appointment, we only have 2 (!!!) other scheduled! May 15th and May 31st.

Övrigt: Hmm vad ska jag skriva här denna vecka? Kan ju börja med att säga TACK till alla er som kom med tips för halsbränna (Omeprazol) och pollenspray (Nasonex) som båda är okej att använda. Nu är jag människa igen! Tack också för era tips kring BB-väskan efter min senaste vlogg. La till Multi-Mam & Multi-gyn kompresser (sååå många tipsade om det!!), en extra pyjamas till Bebor, samt en morgonrock till mig. Ett litet babynest åker nog med också! Det + det vi redan packat känner jag får räcka, vill inte komma med en full fet resväska haha. Och visar det sig att något saknas för att vi blir kvar längre än tänkt så har vi allt någon som kan komma förbi med grejer. :-)

Jag sa i vloggen att jag skulle posta listan för BB-väskan här i bloggen också, men jag tänker att jag väntar med det tills efter jag fött istället och då även skriver vad jag faktiskt använde och inte. Det kan bli kul!

Other: Hmm what to write here this week? I can start by saying THANKS to everyone who told me what to do about my heartburn (Omeprazol) and pollen spray (Nasonex) which are okey to use. Now I’m alright again! And also thanks for your tips about my Hospital bag after my latest vlog. I added Multi-Mam & Multi-gyn compresses (soooo many told me about that!!), an extra pyjamas for Bebor, plus bathrobe for me. We will probably bring our little baby nest as well! I feel that this + what we’ve already packed is enough, I don’t want to show up with a full fat suitcase haha. And if it turns out that something is missing because we are there longer than expected, we always have someone who can come by with stuff. :-)

I said in my vlog that I was going to post the list for my hospital bag here in my blog too, but I think I’m gonna wait with that until after birth instead and then also write what I actually did/didn’t use. That could be fun!