LIVSVIKTIGT
Det har alltid varit en självklarhet för mig att donera mina organ när jag dör. Jag vet, man vill inte tänka på det. Man tänker “men jag är ju ung, jag ska ju inte dö än. Kan registrera mig senare…” Jag är MEGArädd för döden, men vi alla kommer ju dö förr eller senare. Kan jag rädda liv när jag går bort, då…. Ja jag vet inte vad jag ska säga. Det är ovärderligt!
Jag har sagt till Aleks att när jag går bort så vill jag donera mina organ. Men förra veckan, efter att ha läst ett reportage om en ung tjej som är i livet idag tack vare ett nytt hjärta, så kände jag att det är dags att registrera mig hos socialstyrelsen så att jag kan vara HELT säker på att mina organ (om möjligt) kommer rädda någons liv. Om ni vill läsa mer om detta och registrera er så gå in på www.livsviktigt.se
Puss
// It has always been obvious for me to donate my organs when I die. I know, you don’t want to think about it. You think “but I’m young, I’m not gonna die yet. I can register later…” I’m SUPER scared of death, but we will all day sooner or later. If I can save lives when I pass away, then…. Well I don’t know what to say. It’s invaluable! I’ve said to Aleks that when I pass away I want to donate my organs. But last week, after reading an article about a young girl who’s alive today thanks to a new heart, I felt that it was seriously time to register for real so that I can be COMPLETELY sure that my organs (if possible) will save someone’s life.