Search Results: stockholm

Nu var det länge sedan vi hördes här. Vi har haft fullt upp med inskolning av N på förskolan och det har varit en bergochdalbana, mest för mig. :-))) Det är lite svårt för mig att vänja mig vid vår nya vardag eftersom att jag i princip suttit ihop med honom i mer än 1 år och 7 månader. Saknar honom hela tiden. Jag har gråtit många tårar när jag lämnat honom på förskolan och hemma är det svårt att fokusera på något. Vet typ inte heller vem jag själv är längre, vem jag är & vad jag gillar, hur jag ska lägga upp mitt jobb på dagarna och vad jag har för klädstil. Haha någon som känner igen sig? Jag känner mig helt lost… Har tappat mig själv. Är bara mamma. Mamma och gravid. Inget annat typ.. Men förskolan känns verkligen så bra, bra pedagoger, bra miljö och jag tror att han kommer trivas väldigt bra där! Nu är han där 4-5 timmar per dag och då köttar jag jobb så att jag slipper jobba kvällar och helger som jag gjort sedan han föddes. Känns som att jag kan vara mer närvarande nu, och att helgerna blir vår heliga familjetid ihop. <3

Om 1 månad kommer dock en ny liten kille som ska ha min uppmärksamhet hela dagarna, men eftersom att de sover så mycket första månaderna iallafall så kommer det funka ändå. Det funkade bra att kombinera jobb och mammatid första året med N, sen blev det svårare och svårare och nu senaste månaderna har det verkligen varit en struggle. Alltså verkligen tack till alla jag jobbar med som haft överseende med det. <3 Så även om det känns lite tufft nu att vänja mig vid att han är på förskolan, så vet jag jag att det är det som behövs för mig och för vår familj. Sen kan folk ha hur mycket åsikter de vill kring att jag jobbar och inte är 100% mammaledig (“du har ju ekonomin för det, varför inte vara helt ledig och ha båda barnen hemma?” – för att jag varken vill eller kan pausa mitt företag) eller att min man inte tagit/tar ut sammanhängande pappaledighet utan bara dagar här och var, men vi gör det som funkar för vår familj precis som alla andra gör vad som funkar för deras familj! :-)

Okej då var det dags att gå och hämta upp honom igen! Det har kommit så sjukt mycket snö här i Stockholm nu så kanske överraskar honom med att glida in på gården med pulkan. Han älskar den. :-))

Foto: Hannah Hedin för tidningen Mama

// Long time since we talked here! We have a lot with N’ls schooling and it has been a rollercoaster. Especially for me :-))) It’s hard to get used to being alone without him since I’ve been with him 24/7 for more than 1 year and 7 months. I miss him all the time. I’ve cried many tears after leaving him at preschool and I have a hard time focusing at home. I don’t know who I am anymore, I don’t know what I like, how to work and what kind of clothes I should wear. Anyone who can relate haha? I feel completely lost… like I’ve literally lost myself. I am a mother only. A pregnant mother. Nothing else… But preschool is good though, excellent educators, good environment and I think he’s gonna like it there! He’s there for 4-5 hours per day and while he’s there I’m working so I don’t have to do that during nights and weekends like I’ve done since he was born. I can be more present now, and weekends become our holy family time. <3

A new little boy arrives in 1 month who’s gonna need my attention all day, but since they sleep a lot during the first months, I think it’s gonna work anyway. It worked well to combine work with maternity leave during the first year with N, then it got harder and harder and the last couple of months have been a real struggle. A big thank you to everyone I work with for understanding <3 So even if it feels a bit hard to get used to him being on preschool, I know that’s exactly what me and my family needs. People can say whatever they want about me working and not being 100% on maternity leave (“you have the economy to do it, so why not stay home with both kids?”- because I neither want or can take a break from my business) or that my husband hasn’t been on a coherent paternity leave, but we are doing what’s best for our family just like everyone else is doing what’s best for their’s! :-)

Okay, time to go and pick him up! It has been snowing a lot here in Stockholm so maybe I’ll surprise him by picking him up with the sledge. He loves it :-))

Igår kom vi hem efter ännu en helg på landet. Vi brukar åka tillbaka till stan på måndagsmorgnarna för att maxa helgen ordentligt. När vi började kika efter landställe redan för flera år sedan (ja, så lång tid tog det att hitta något. men sen hände det äntligen!!) så sa vi att det fick ligga max 1h timme utanför Stockholm så att vi inte skulle tröttna på att spendera massa tid i bilen varje helg, samt att Aleks skulle kunna vara på jobbet inte allt för sent på måndagarna. Ibland åker vi ut redan på torsdagskvällen men för det mesta åker vi ut på fredagarna efter lunch. Det tar prick 1 timme från dörr till dörr och det känns verkligen perfekt. Det tycker Nikola med, för han hinner preciiiiiis tröttna på bilstolen när vi är framme haha.

Våra helger där ute ser rätt likadana ut. I somras var det fokus på sol, bad & grillning, men nu när hösten smugit sig på så är det MYSMODE deluxe. Vi lagar god mat, tittar på film om kvällarna, leker både inne och ute i vår trädgård, går långpromenader förbi hagar med kossor och får, och denna helg var vi även ute i skogen! Paret som ägde huset innan oss tipsade om att det fanns massvis med kantareller i skogen på andra sidan vägen så Aleks tog Nikola på axlarna och så gav vi oss in där. Vi är inga vana svampplockare direkt, men vi hittade ett gäng kantareller som vi sedan gjorde en svingod pasta av (som ni ska få receptet på i nästa inlägg!) Om vi åker dit i helgen så ger vi oss ut på kantarelljakt igen, men det fanns även hur mycket blåbär som helst så det tänkte vi också plocka nästa gång. Och göra blåbärssaft och blåbärspaj. :-)

Vi trivs verkligen där ute, i vårt röda lilla torp. Vi har inte rört utsidan ännu (vi tänkte eventuellt bygga om altanen samt bygga gäststuga, men det får bli nästa sommar isåfall) men på insidan har vi gjort om en hel del och det blev så mysigt och fint. Det verkar dock även en liten mus tycka, som bor under vår köksbänk och kommer ut om natten och bajsar på soffan. Vad gör vi? Vill inte lägga ut fällor eller skada den…

Vårt torp som är byggt för minst 110 år sedan (säkert tidigare än så, men det är reggat sedan dess iallafall)

I vårt kök i typ det enda trosmärket jag använder (de är så sköna!!) – Lace Laboratory. Och kaggen växer på <3

Nikola tog många blåbärspauser under skogspromenaden 

Redo för svampplockning! Kläder från Revolution Race 

Namnamnam

Morgonpromenad. Vi har alltid resevagnen från Yo-yo i bilen så det är den vi använder där ute. Och Nikolas alldeles för stora regnkläder är från Kuling!

Busigkille i vad som skulle vara vårt sovrum, men både vi och han sover bättre i det som skulle vara gästrummet/barnrummet så detta rum sover nu våra gäster i :-) Inredning från Jotex.

Dags att bygga duplo i vardagsrummet. Spegeln ska upp på väggen men vi har inte tagit tummen ur än, så länge har musen haft bajspartaj där bakom :-)) Inredning från Jotex, förutom den stora bruna byrån som de förra ägarna lämnade kvar. Älskar den, tycker den är så fin! Har fått mycket frågor om våra tapeter, vi har tre olika i stugan och de är alla från familjetapeter.se. Och mina sexiga pyjamasbrallor är från Asos ;-)

Vi plockade tre stora hinkar med äpplen från vårt ena äppelträd. Och nu håller Aleks på att göra äppelvin av dem. Är väldigt skeptisk, känns som att han inte riktigt vet vad han gör haha…

Dags att åka hem igen! Där bak ser ni även vår “lada” eller vad man ska kalla det. Just nu används det bara som förråd/verkstad (och bålgetinghem haha) Vi funderade på att rusta upp det till gäststuga men det skulle tydligen vara ännu mer jobb än att riva det och bygga nytt så vi vet inte. Mina kläder: tights från Aimn, boots från Caterpillar, tröja från Acne.

// Yesterday we came home after another weekend at the country side. We usually go back to the city on Monday morning to make the weekend a little longer. A few years ago when we first started looking for a country house (yes, it took a couple of years but then we finally found one!!), we decided that it could not be any further than 1h from Stockholm. So it wouldn’t feel like we spent our whole weekends in the car, and that Aleks wouldn’t be late to work every Monday morning. Sometimes we go there already on Thursday afternoon but mostly we go there Friday after lunch. It takes exactly 1h from door to door, which is perfect. Nikola agrees on that because he gets bored with sitting in the car the seeeecond we have arrived haha. 

Our weekends out there pretty much look the same. This summer, the focus was barbecues, tanning, and swimming, but now when fall has arrived we’re in COZYMODE deluxe. We cook, watch movies at night, play inside the house and outside on our yard, take long walks by cows and sheep in the meadow. And this weekend we we’re out in the woods! The couple who owned the house before us told us that there’s a lot of chanterelles there, so Aleks carried Nikola on his shoulders while we began looking for mushrooms. We’re not used to picking our own mushrooms, but we actually found a couple of chanterelles which we made a delicious pasta out of (recipe coming up in my next post). If we go there this weekend, we’re gonna search for more chanterelles. But there’s also a lot of blueberries there which we’re gonna pick as well. And do some blueberry pie and blueberry lemonade :-)

We really love it out there, in our red little croft. We haven’t touched the facade yet (we’re thinking about rebuilding the patio and build a guest house, but that can wait until next summer). But inside the house we’ve made a lot of changes, which turned out so cozy and beautiful. It seems like the mice think so too, who live under our kitchen counter and come out to poop on our couch at night. What are we gonna do? I don’t wanna put out rat traps or in any way hurt them…

Kom på att jag inte skrivit något här om viruset, inte för att det behövs då det är överallt i media/social media, men vore ändå intressant att höra vad ni känner. Hur mår ni i allt detta kaos? Eller ÄR det ens något kaos? Kollar man Aftonbladet och social media så är det rena rama zombieapokalypsen och folk länsar hyllorna på toapapper (kan någon förklara varför man väljer att köpa just en massa…..toapapper?), handsprit och annat. Jag kan fatta om man är i riskgrupp och känner att nä nu stannar jag hemma i några veckor för säkerhetsskull, då behöver jag det ena och det andra hemma så att jag slipper ta mig ut. Eller de som faktiskt fått viruset och sitter hemma i karantän. Men de andra? Varför bunkrar de upp med en massa grejer så att de som faktiskt behöver det mer står utan?! Undrar verkligen vad de tror ska hända? Att alla matbutiker ska stänga ner? Att det ska sluta levereras varor till Ica?

Resten av världen stänger skolor, gränser och allt vad det är, här i Sverige har bara en del gym stängts ner och större tillställningar förbjudits men annars fortsätter livet som vanligt. Går man ut på gatan här i Stockholm kan man inte märka av något alls, ja förutom att toapapperhyllan kanske ekar tomt (igen…varför toapapper?!?!?!) Är det resten av världen som överreagerar, eller är det Sverige som är alldeles för sena på bollen? Jag vet inte… Tycker bara det är så märkligt att man i våra grannländer med lika många smittade (dock har ju de mycket färre invånare, men ändå) stänger ner helt, medan man inte gör det här.

Jag tycker SJÄLVKLART att man ska ta detta på allvar, lyssna på rekommendationerna, vara noga med hygienen, stanna hemma om man känner sig minsta krasslig eller om man vet att man varit i kontakt med en person som testat positivt, undvika större folksamlingar och undvika att röra folk, inte träffa sina morföräldrar t.ex. eller andra personer som man vet är extra utsatta för man vet ju inte om man själv kanske bär på viruset utan att veta om det. Och såklart det helt självklara, hosta/nysa i armvecket och inte i handen så att man kladdar sina bakterier på saker och ting som andra sedan rör vid. Har man möjlighet att stanna hemma eller hålla sina barn hemma så är det väl jättebra det med, men alla har tyvärr inte den möjligheten och tills/om regeringen bestämmer sig för att folk ska vara hemma som i Italien så kommer vardagen fortsätta. Många verkar tycka att alla ska låsa in sig men det är jäkligt svårt för folk att bara låta bli att dyka upp på jobbet. Jag har möjligheten att vara hemma och är därför det så mycket vi bara kan, vi har typ bara gått ut för att handla eller för att gå promenader ute i friska luften och vi undviker ställen där det är mycket folk. Vi håller avstånd helt enkelt.

Jag vet inte jag känner mig så kluven i allt detta. Vet inte riktigt hur jag ska agera. Jag är såklart också orolig för min mormor och morfar och andra jag har i min närhet som viruset är extra farligt för. Jag är orolig för hur samhället kommer att klara detta, hur det ska gå för vården om ännu fler behöver vård och all stackars vårdpersonal som kämpar på och samtidigt utsätter sig själva för en risk, och hur det ska gå för alla som kommer förlora sina jobb för att företagen måste dra ner sina kostnader. Också orolig för all rädsla och hat som växer fram ur allt detta, och hur lätt felaktig information sprids. Var källkritiska och rationella, och följ WHO för information.

// (Please understand that this text is only written from my point of view from Sweden, I understand that the situation is different in other countries. I also understand that some of my followers from other countries think it’s weird that I go out on walks in the park for example, but this is what the situation looks like here. Schools, work and all that are still open here.)

I realized that I haven’t written anything about the virus, not because it’s needed since it’s everywhere in media/social media, but I think it would be interesting to hear your thoughts. How do you feel in all this chaos? Or is it even a chaos (in Sweden)? If you look at the news and social media, it is a pure zombie apocalypse going on and people are emptying the stores on toilet paper (can anyone explain why some choose to buy a lot of….toilet paper?) and other stuff. I understand if you are at risk and feel that you want to stay home for a few weeks for safety reasons, then need stuff at home so that you don’t have to go out. Or those who actually got the virus and are at quarantine at home. But the others? Why do they bunk up with a lot of stuff so that those who actually need it more are left without?! I really wonder what they think will happen? That all grocery stores will close down? That they will stop delivering groceries to Ica?