Search Results: work out

47,9% avklarat – 146 dagar kvar till BF! (vilket är 1a mars)

Jag tänkte att det var dags att göra den första graviduppdateringen nu när vi är nästan halvvägs! Detta inlägg blir lite längre än inläggen framöver men det är för att det är det första och det finns mycket att gå igenom hehe. Vet dock inte hur ofta jag kommer göra dessa uppdateringar, inte varje vecka som sist, men kanske varannan eller var tredje? Vad tycker ni?

Bebis: Just nu är bebisen ca 22-24 cm lång och väger bara ett par hundra gram. Så liten, men ändå så stor redan? Hur fort har det egentligen gått!! Det är nästan ännu svårare den här gången att förstå att det är en liten minimänniska där inne. Jag glömmer ofta bort det under dagen men blir påmind då och då av de små sparkarna som bara blir starkare och starkare. Nu har även Aleks känt sparkarna utanpå magen! Jag kände Nikola första gången i vecka 19, då låg min moderkaka i framvägg. Den här gången ligger den i bakvägg vilket kanske förklarar hur jag kunde känna rörelser redan i vecka 14(!), och kanske att jag denna gång visste hur det skulle kännas.

Förra veckan hade vi vårt rutinultraljud och det var så himla kul att få se bebisen igen. Ögonen fylldes med tårar så fort bebisen dök upp på skärmen. Tänk att det är min unge!! Allt såg tack och lov bra ut, bebisen rörde sig mycket så det tog lite tid att få bra bild över organen etc men det var bara kul för mig att få se min bebis extra länge! Som jag skrivit tidigare så mäter bebisen lite större än standard, precis som Nikola gjorde, men jag har redan förvarnat min barnmorska för att jag vägrar gå 12 dagar över tiden igen så kanske inte behöver klämma ut en riktigt lika stor unge denna gång?! Får man väl hoppas iallafall, hehe.

Vet att många av er är peppade på att veta könet på bebisen. ;-) Vi har vetat det ett tag nu eftersom vi gjorde NIPT och på RUL fick vi det även bekräftat. Vad tror ni, flicka eller pojke?

Kenza: Och hur mår jag då? Priiiima! Nej okej nu överdrev, jag är rätt trött haha. Nikola har dessutom haft ett gäng dåliga nätter på sistone och det är ju lite tuffare att hantera sånt när man är gravid. Men det var jobbigare i början av graviditeten då jag var ännu tröttare och även mådde illa, så jag känner fan att läget är stabilt just nu! :-) Jag tränar på 2 gånger i veckan och än så länge känns kroppen bra också. Magen är lite större än vad den var vid det här laget förra gången (speciellt när jag käkat, då växer den typ 3 storlekar) och den dök även upp sjukt mycket tidigare denna gång. Vilket bara har varit mysigt, men jag är lite skraj över hur stor den ska bli denna gång eftersom att den blev så sjukt stor och TUNG sist.

Ni kanske minns att jag strugglade med aptiten förra gången och så var det i början av denna graviditet också. Det enda som gick ner var typ mackor och jag mådde illa så fort jag åt. Men det vände kring vecka 15 och sedan dess har jag kunnat äta någorlunda normalt. Men ja, det som helst slinker ner är ju bröd, pasta och godis haha… Önskar jag kunde vara en sån som cravade typ mandariner…..

Annars så har jag fortfarande lite svårt att greppa det här med att jag ska bli tvåbarnsmamma och att Nikola ska bli storebror. Vi har bara 3 månader kvar ihop hemma jag och han, innan han börjar förskolan, och sen knappt 2 månader senare ska jag vara hemma igen men med en ny bebis. Känns lite konstigt (typ hejdå Nikola, hej ny bebis) men jag vet också att jag kommer landa i det hela och att det sen kommer kännas hur naturligt som helst! :-)

Vad vill ni läsa om i nästa graviduppdatering? 

// We’re almost halfway through, so I thought it was time to do my first pregnancy update. Because this is the first update, and there’s a lot to say, this post will be a little longer than the future posts hehe. I don’t know how often I’m gonna do these updates, not every week like the last time, but maybe every other- or third week? What do you think?

Baby: Right now, the baby is 22-24 cm tall and weighs about a couple of hundred grams. So tiny, but yet so big already? Time really flies!!! This time, it’s actually even harder to realize that there’s a little human inside of me. I often forget about it during the day, but then I get reminded by the kicking, which is getting stronger and stronger. Even Aleks has felt the kicking when touching my belly! The first time I felt Nikola was in week 19, I had the placenta in the front at that time. This time I have the placenta in the back, which probably explains why I felt the baby’s movement already in week 14(!). It may also be because I know how it’s supposed to feel.

Last week, we had our anatomy scan, and it was so fun to see the baby again. My eyes teared up when the baby showed up on the screen. Can’t believe that is my kid!! Everything looked completely normal, thank god. The baby was moving a lot so it took a while to get a good picture of the organs etc but it was fun for me because I got to see my baby a little while longer! As I’ve written before, the baby measures a little bigger than standard, just like Nikola, but I have already told my midwife that I refuse to be 12 days overdue this time. So hopefully I won’t have to give birth to such a big baby again!? Fingers crossed, hehe.

I know that many of you are curious to know the gender of the baby ;-) We have known for a while now, since we did the NIPT, and we got it confirmed at the week 20 scan. What do you guys think, girl or boy?

Kenza: And how am I feeling? Excelleeent! Okay, that was an exaggeration, I’m tired haha. Lately Nikola has had a couple of bad nights, and it’s definitely harder to cope with such things when you’re pregnant. But it was even tougher at the beginning of the pregnancy, because then I was nauseous and even more tired. So I’m actually feeling stable at the moment! :-) I work out twice a week, and so far my body feels stable aswell. My belly is a little bit bigger this time (especially when I’ve eaten, it gets tripple as big) and it definitely showed up earlier this time. I love that, but I’m also scared of how big it’s gonna get since it was both huge and HEAVY the last time.

You might remember that I struggled with my appetite the last time, and I did during the beginning of this pregnancy too.  The only thing I could eat was like sandwiches, and as soon as I ate something I felt sick. But it got better by week 15 and I have been able to eat quite normally ever since. But yeah, I surely prefer things like bread, pasta and candy haha… I wish I was one of those who craved mandarins…

Other than that I’m still struggling trying to understand all this that I’m becoming a mom of 2 soon and that Nikola is becoming a big brother. We only have 3 months left at home together him and I, before he starts preschool, and then not even 2 months later I’m gonna stay at home again but with a new baby. Feels a bit weird (like bye Nikola, hello new baby), but I also know I’m gonna land in all this and that it will feel completely natural! :-)

What would you like to read about in the next pregnancy update?

Kom på att jag inte skrivit något här om viruset, inte för att det behövs då det är överallt i media/social media, men vore ändå intressant att höra vad ni känner. Hur mår ni i allt detta kaos? Eller ÄR det ens något kaos? Kollar man Aftonbladet och social media så är det rena rama zombieapokalypsen och folk länsar hyllorna på toapapper (kan någon förklara varför man väljer att köpa just en massa…..toapapper?), handsprit och annat. Jag kan fatta om man är i riskgrupp och känner att nä nu stannar jag hemma i några veckor för säkerhetsskull, då behöver jag det ena och det andra hemma så att jag slipper ta mig ut. Eller de som faktiskt fått viruset och sitter hemma i karantän. Men de andra? Varför bunkrar de upp med en massa grejer så att de som faktiskt behöver det mer står utan?! Undrar verkligen vad de tror ska hända? Att alla matbutiker ska stänga ner? Att det ska sluta levereras varor till Ica?

Resten av världen stänger skolor, gränser och allt vad det är, här i Sverige har bara en del gym stängts ner och större tillställningar förbjudits men annars fortsätter livet som vanligt. Går man ut på gatan här i Stockholm kan man inte märka av något alls, ja förutom att toapapperhyllan kanske ekar tomt (igen…varför toapapper?!?!?!) Är det resten av världen som överreagerar, eller är det Sverige som är alldeles för sena på bollen? Jag vet inte… Tycker bara det är så märkligt att man i våra grannländer med lika många smittade (dock har ju de mycket färre invånare, men ändå) stänger ner helt, medan man inte gör det här.

Jag tycker SJÄLVKLART att man ska ta detta på allvar, lyssna på rekommendationerna, vara noga med hygienen, stanna hemma om man känner sig minsta krasslig eller om man vet att man varit i kontakt med en person som testat positivt, undvika större folksamlingar och undvika att röra folk, inte träffa sina morföräldrar t.ex. eller andra personer som man vet är extra utsatta för man vet ju inte om man själv kanske bär på viruset utan att veta om det. Och såklart det helt självklara, hosta/nysa i armvecket och inte i handen så att man kladdar sina bakterier på saker och ting som andra sedan rör vid. Har man möjlighet att stanna hemma eller hålla sina barn hemma så är det väl jättebra det med, men alla har tyvärr inte den möjligheten och tills/om regeringen bestämmer sig för att folk ska vara hemma som i Italien så kommer vardagen fortsätta. Många verkar tycka att alla ska låsa in sig men det är jäkligt svårt för folk att bara låta bli att dyka upp på jobbet. Jag har möjligheten att vara hemma och är därför det så mycket vi bara kan, vi har typ bara gått ut för att handla eller för att gå promenader ute i friska luften och vi undviker ställen där det är mycket folk. Vi håller avstånd helt enkelt.

Jag vet inte jag känner mig så kluven i allt detta. Vet inte riktigt hur jag ska agera. Jag är såklart också orolig för min mormor och morfar och andra jag har i min närhet som viruset är extra farligt för. Jag är orolig för hur samhället kommer att klara detta, hur det ska gå för vården om ännu fler behöver vård och all stackars vårdpersonal som kämpar på och samtidigt utsätter sig själva för en risk, och hur det ska gå för alla som kommer förlora sina jobb för att företagen måste dra ner sina kostnader. Också orolig för all rädsla och hat som växer fram ur allt detta, och hur lätt felaktig information sprids. Var källkritiska och rationella, och följ WHO för information.

// (Please understand that this text is only written from my point of view from Sweden, I understand that the situation is different in other countries. I also understand that some of my followers from other countries think it’s weird that I go out on walks in the park for example, but this is what the situation looks like here. Schools, work and all that are still open here.)

I realized that I haven’t written anything about the virus, not because it’s needed since it’s everywhere in media/social media, but I think it would be interesting to hear your thoughts. How do you feel in all this chaos? Or is it even a chaos (in Sweden)? If you look at the news and social media, it is a pure zombie apocalypse going on and people are emptying the stores on toilet paper (can anyone explain why some choose to buy a lot of….toilet paper?) and other stuff. I understand if you are at risk and feel that you want to stay home for a few weeks for safety reasons, then need stuff at home so that you don’t have to go out. Or those who actually got the virus and are at quarantine at home. But the others? Why do they bunk up with a lot of stuff so that those who actually need it more are left without?! I really wonder what they think will happen? That all grocery stores will close down? That they will stop delivering groceries to Ica?

Hej hjärtan! Nu är vi framme på Maldiverna (vi kom fram igår eftermiddag) och innan jag börjar posta semesterbilder med palmer och turkost hav, så tänkte jag berätta lite om hur flygresan gick! Var ju lite orolig över hur det skulle gå med Nikola. Det tog ändå nästan 22h från dörr till dörr så det var en rätt lång resa. MEN det gick faktiskt över förväntan! Vi tar det från början.

Det hela började med att vi hoppade in i vår bil hemma. Sedan svängde vi förbi Dani för att jag skulle droppa av Viennas födelsedagspresent (missade hennes 1-årskalas pga magsjuka, så jävla trist) och lite badkläder från min kollektion. Efter det hämtade vi upp Aleks pappa så att han kunde köra oss till Arlanda. Han brukar alltid göra det, och alltid hämta oss också. Så himla snällt. <3

// Hi sweethearts! Now we have arrived to the Maldives (we arrived yesterday afternoon) and before I start posting vacation photos with palm trees and turquoise sea, I thought I could tell you a bit about the trip! As you know I was a bit worried about how everything would go with Nikola. It took almost 22 hours from door to door so it was a pretty long trip. BUT it actually went better than I had expected! Let’s take it from the beginning.

We started with us getting into our car at home. Then we went by Dani so that I got drop off Vienna’s birthday gift (I missed her 1st birthday party because of the stomach flu, so sad) and some swimwear from my collection. After that we picked up Aleks dad so that he could drive us to the airport. He always does that, and always picks us up as well. So kind. <3

Nikola sov hela vägen ut och vaknade så fort vi kom fram och det var dags att säga hejdå till farfar. På flygplatsen checkade vi in, och så valde vi att uppgradera oss på första flyget (Stockholm-Istanbul) för att det var bra pris på det, och då fick vi även platserna på rad 1 så att Nikola kunde få en sån spädbarnskorg som man hänger upp på väggen. Vi frågade om priset för att uppgradera hela vägen till Male men det skulle gå på 25 lax per person och det kände vi var lite extremt haha. Vi har redan lagt väldigt mycket pengar på flyg och hotell så det fick bli ett nej. 

// Nikola slept the whole way out and woke up as soon as we got there and it was time to say goodbye to grandpa. We checked in, and then we decided to upgrade us on the first flight (Stockholm-Istanbul) because it was a good price, so then we also got the seats at the first row so that Nikola could get one of those baby bassinets that you put up on the wall. We asked for the price to upgrade the whole way to Male but that would cost 2500 euro per person and we felt that was a bit extreme haha. We have already put a lot of money on flight tickets and the hotel so we said no.

På Arlanda! Vi valde att ha med både resevagnen (Babyzen Yoyo, som man får ha som handbagage) och vår sele från Ergobaby. Tycker det är smidigast att ha honom i selen när man ska boarda osv, så har man armarna fria och kan bära packning. Och på tal om packning då, i handbagaget hade vi: ett gäng nappflaskor och färdigblandad ersättning och välling samt några klämmisar med frukt/mat.  Och såklart blöjor, våtservetter, leksaker och ombyten till Nikola.

Jag flög i mitt mjukisset från Urban Outfitters, och Nikola i sitt från Adidas!

// At Arlanda airport! We chose to bring both our travel stroller (Babyzen Yoyo, you can have it as hand luggage) and our carrier from Ergobaby. I think it’s easiest to have him in the carrier when we board the planes etc, so that we have our arms free and can carry luggage. And speaking of luggage, in our hand luggage we had: a bunch of baby bottles and drink-ready formula and gruel, plus some squeezes with fruit/food. And of course diapers, baby wipes, toys and extra clothes for Nikola.

I traveled in my sweat set from Urban Outfitters, and Nikola in his from Adidas!

Första flyget gick väldigt bra och snabbt. Det lyfte klockan 17 och fram till att han skulle sova (han lägger sig vid 19) så lekte vi, hoppade i knät, och flörtade med passagerarna bakom. :-) Det gick rätt lätt att få honom att somna men lite gnäll var det såklart. Men det är alltid så när han håller på att somna. Han hann iallafall bara sova en timme i sin korg innan det var dags att landa, då lyfte vi över honom till mitt knä och han fortsatte sova. Han fortsatte faktiskt sova i vagnen de 3 timmarna vi var på Istanbuls flygplats också och även när vi gick på andra planet. Men han vaknade såklart precis innan vi skulle lyfta hehe.

// First flight went really good and fast. It lifted at 17 and up until he was going to sleep (he goes to bed at 19), we just played, jumped in the lap, and flirted with the passengers behind us. :-) It was pretty easy to get him to fall asleep but he did whine a bit of course. But he always does that when he’s about to fall asleep. Anyway he only slept an hour in his bassinet before it was time to land, then we lifted him over to my lap and he continued to sleep. He actually continued to sleep in the stroller those 3 hours we were at Istanbul’s airport too, and even when we went on the second plane. But of course he woke up right when we were about to take off hehe. 

Ok fördelen med att resa på natten: bebis sover (förhoppningsvis) mycket. Nackdelen: man har en sovande bebis i knät så man kan knappt röra sig, gå på toaletten eller byta position. Det gick alltså inte att sova för vi satt så obekvämt hela resan haha. Men det viktigaste var ju att han fick sova så att han var på bra humör, vi klarar ju oss!!

Han vaknade som sagt när vi lyfte från Istanbul, och då var han vaken en timme trots att det var mitt i natten (allt var ju så spännande). Men sedan somnade han om (efter lite skrik, hehe svettiiiiigt) och sov tills det blev morgon. Han vaknade när det var bara 2 timmar kvar av flygningen och då fick han frukost. Sen var det bara att underhålla honom sista tiden genom att leka, gå lite i gången osv osv!

// Ok the perks with traveling in the night: baby sleeps (hopefully) a lot. The negative: you have a sleeping baby in your lap so you can barely move, go to the toilet or switch position. So we couldn’t sleep because we sat in such an uncomfortable position all trip haha. But the important thing was that he got to sleep so that he was in a good move, cause we’ll be fine!!

Like I said he woke up when we took off from Istanbul, and then he was awake for an hour even though it was in the middle of the night (everything was so exciting). But then he fell back asleep (after some screaming, hehe sweatyyyyy). He woke up when it was only 2 hours left of the flight and then he got breakfast. Then we just had to entertain him the last hours by playing, walk in the aisle etc etc!

Sedan landade vi på Male! Alltså utsikten när man flyger över alla små öarna är sinnessjuk… När vi gick av planet var det som att kliva in i en bastu, så varmt!! Och så skönt att äntligen komma av planet. Efter passkontroll och väskupphämtning så gick vi mot check-in för sista flyget: seaplane.

// Then we landed in Male! The view when you fly over the little islands is insane…. When we got off the plane it was like stepping into a sauna, so hot!!! And so nice to finally get out of that plane. After the passport control and bagage claim, we walked towards the check-in for our last flight: seaplane. 

När vi hade checkat in allt där och konstaterat att vi hade extremt mycket övervikt haha (skyller på alla blöjor, ersättning, välling och barnmat vi har med för 2 veckor, går ju knappt att handla något här på ön) så tog en buss oss till vår resort LUX’s egna lounge vid seaplane-stationen. Då var det dags för den här lilla killen att sova sin första nap för dagen!

// When we had checked in everything there and pointed out that we had like A LOT of overweight haha (I blame all the diapers, formula, gruel and baby food that we have brought for 2 weeks, you can barely shop anything here on the island), a bus took us to our resort LUX’s own lounge at the sea plane station. Then it was time for this little guy to sleep his first nap for the day!

Vi lyckades inte tajma det bra dock (gör man någonsin det haha) för han hann bara sova 10 minuter innan de kom och sa att det var dags. Men han var så trött så han sov sig igenom boardingen och start av sjöflyget i min famn, med hjälp av dessa hörselkåpor (köpta på Apotea). De är ett måste på seaplane för det låter så extremt högt, önskar att jag också hade sånna. Tror vi fick öronproppar förra året när vi flög men inte denna gång. Iallafall, hörselkåporna kan nog även vara bra att ha på bebisarna på de vanliga flygen också för Nikola vaknade och blev rädd några gånger när personalen pratade i högtalarna.

Hur gullig med de där ihopmosade kinderna. <3

// We didn’t time it good though (do you ever haha) because he had only slept 10 minutes when they came and said it was time to go. But he was so tired so he slept though the boarding and the start in my arms, with the help of these hearing protection. It is a must on the seaplane because it is so loud, I wish I had them too. I think we got earplugs last year but not this time. Anyway, it can be good to have those hearing protection on the baby in the regular flights as well because Nikola woke up and got scared a couple of times when the crew spoke in the head speaker. 

How cute with those squeezed cheeks. <3

Flygrädda jag fick en chock förra året när jag såg att piloterna var barfota, men denna gång var jag beredd på det. Försöker tänka så att de är så chill för att allt är så chill, så då borde jag också va chill. CHILL CHILL CHILL.

Efter knappt en halvtimme landade vi vid vår ö!!

// As you know I’m scared of flying so I got a shock last year when I saw that the pilots were barefoot, but this time I was prepared on that. I try to think that they are so chill because everything is so chill, so I should also be chill. CHILL CHILL CHILL.

After barely half an hour we landed outside our island!!

Det första vi gjorde var att äta en sen lunch på stranden, sedan fick vi nyckeln till vår vattenvilla och då blev det direkt ett dopp i havet innan det blev mörkt. Sedan sov vi en stund, gick och åt middag, och sen la vi oss. Vi alla var rätt trötta efter den långa resan och TACK GODE GUD att barnet förstod att vi behövde en ordentlig nattsömn. Han sov nämligen 11 timmar (med EN matning efter 8 (!) timmar). Vår bästa natt någonsin. Fick en chock när jag vaknade!!

Idag har vi haft vår första riktiga dag här och vi har bara badat och lekt i vattnet och ätit massa gott. Nu ska vi gå och träna en snabbis innan middagen. Vi hörs snart igen!

// The first thing we did was eat a late lunch at the beach, then we got the key to our water villa and took a dip in the sea before it got dark. Then we slept for a while, went out for dinner, and then we went to bed. We were all pretty tired after the long trip and THANK GOD that the child understood that we needed a proper night’s sleep. Cause he slept 11 hours (with ONE feeding after 8 (!) hours). Our best night ever. I was so shocked when I woke up!!

Today we’ve had our first full day here and we have just been playing in the water and eaten lots of delicious food. Now we’re gonna go and work out a quickie before dinner. Talk to you soon again!