Monthly Archives: September 2016

Brands & adlinks: top here // shorts here // choker here // Topshop belt // sandals from Steve Madden // hat from market // Chanel boy bag

En look från Kroatien! Gick för det mesta runt i badkläder men en dag åkte vi in till Dubrovnik och då såg jag ut såhär (tills jag bytte om till den fina klänningen ni kanske såg på insta?) Dubrovnik var så fint! Ni ska få lite mer bilder därifrån sen.

Nu är jag hemma igen iallafall, jag kom hem igår eftermiddag och lämnade inte Aleks famn på hela kvällen. <3 Idag är jag tillbaka på jobbet och det känns bra, även om jag ibland vill slita av mig håret pga för många bollar i luften så är det skönt med rutiner. Jag behöver tänka på annat.

// A look from Croatia! I wore swimwear most of the time but we went to Dubrovnik one day and this is how I looked that day (until I changed to the pretty dress you may saw on instagram?) Dubrovnik was so beautiful! I’m gonna show you some more photos later.

So now I’m back home, I came home yesterday afternoon and I didn’t leave Aleks arms during the whole evening. <3 Today I’m back at work and it feels good, even though I sometimes want to rip my hair off because of too many different projects at the same time, it’s nice to have routines. I need to keep my mind busy.

Åh vad jag saknar er! Det har kliat i fingrarna, jag har flera gånger velat gå in här och blogga. Är inte van vid att inte blogga på flera dagar.. Men det har verkligen varit behövligt, jag har känt mig så avslappnad och lugn och börjar komma underfund med min situation hemma och hur jag ska ta mig igenom det. Imorgon åker vi hem och det känns lite tufft, men samtidigt vet jag att jag inte kan skjuta undan mina problem längre och jag känner mig stark nog att finnas där (om än mer fysiskt än psykiskt, jag är så jäkla rädd för att bli sårad och lämnad igen) för min pappa under hans behandling. Jag och mina syskon har redan träffat honom, och våra småbröder, en gång och det var nog det jobbigaste jag någonsin gjort i hela mitt liv. Allt kändes verkligen piss efter det. Under de 2 månaderna som gått sedan dess har jag slitits mellan ilska och dåligt samvete och bara att höra av mig till honom då och då via sms har varit otroligt svårt. Men nu känner jag mig redo. Det är bara så jävla svårt att balansera mycket på jobbet med mycket på det privata planet, att behöva gå in på toaletten på jobbet och ta gråtpauser håller inte längre. Det är inte schyst mot mig själv.

Tack för alla peppande ord, ni är GULD. <3

// Oh I miss you guys! Many times during these days I’ve wanted to log in here and write something. I’m not used to not blogging for days.. But I really needed this, I’ve felt so relaxed and calm and I’m starting to understand how I’m gonna get through my situation at home. We’re going home tomorrow and it feels a bit hard, but at the same time I know I can’t ignore my problems anymore and I feel strong enough now to be there (even though it might be more physically than mentally, I’m so damn scared to get hurt and left again) for my father during his treatment. My siblings and I have already met him, and our little brothers, one time and it was probably the most tough thing I’ve ever done in my life. Everything seriously felt like shit after that. During the 2 months that has passed since that day I’ve been torn between anger and bad conscience and to just write to him every now and then on my phone has been so hard. But I feel ready now. It’s just so hard to balance a lot of stuff at work with a lot of stuff in my private life, I can’t do all the crying breaks at the office bathroom anymore. It’s not fair to myself.

Thanks for all the supportive words, you are GOLD. <3

Hej hjärtan! Ville bara säga att jag bestämt mig för att ta en liten bloggpaus tills jag kommer hem igen. Har mått så fruktansvärt dåligt på sistone pga all stress och alla gamla sår som rivits upp med pappa och cancern, så jag känner att jag har en chans att samla krafterna lite här. Känns som att jag konstant befinner mig på bristningsgränsen och jag är bara så trött. Så jävla trött. Men mina vänner finns här för mig, vi pratar mycket och det hjälper. Så nu ska jag försöka koppla av på riktigt och så hörs vi om några dagar igen. Kram, ta hand om er! <3

// Hey darlings! I just wanted to let you know that I’ve decided to take a small break from my blog until I get back home. I’ve been feeling so down lately because of all the stress and all the old wounds with my dad and his cancer, so I feel that I have a chance to reload here. It feels like I’m constantly on the edge of falling apart and I’m just so tired. So damn tired. But my friends are here for me, we talk a lot and it helps. So now I’m gonna try to relax for real and I’ll see you in a couple of days. Take care! <3