• header

My Pregnancy


20 WEEK SCAN

När vi kom hem från Maldiverna så hade vi som sagt vårt stora rutinultraljud! Innan det hade vi inte sett Bebor sedan vecka 13 så vi var så himla exalterade över att få se vår skrutt igen. Vi var också lite nervösa såklart för nu skulle vi ju gå igenom lilla kroppen för att se att allt såg normalt ut.

Vi gick igenom kroppsdel för kroppsdel. Hjärta, hjärna, övriga organ, armar, ben och fötter och allt. Så himla häftigt att man kan se allt genom magen! Av vad barnmorskan kunde se så såg allt normalt ut. Fick även veta att min moderkaka ligger i framvägg.

// When we got home from the Maldives we had our big 20 week scan! Before that we hadn’t seen Bebor since week 13 so we were very excited to see our little bean again. We were also a bit nervous of course because now we were gonna go through the little body to see that everything looked normal.

We went through body part by body part. Heart, brain, other organs, arms, legs and feet and everything. It’s so freaking cool that you can see all that through the belly! From what the midwife could see, everything looked normal. We also found out that my placenta is in the front.

Vi fick även veta att Bebor mätte större än veckan vi var i, och vårt datum för beräknad födsel blev därför flyttat 6 dagar tidigare. Eftersom att vi var på ultraljud för att bekräfta ägglossning inför IVF #3 så vet vi ju att jag inte blev gravid tidigare än datumet vi gick efter innan, men det är detta datum vår barnmorska kommer gå efter så då går vi också efter det såklart. Hoppade alltså över nästan en hel vecka och nu är vi i vecka 21! Galet.

Här har ni förresten en stolt och glad pappa! Vetskapen av att mitt barn kommer ha den bästa pappan i världen gör mig alldeles varm och lycklig. Bebor ska få allt jag inte fick. Allt. 

// We also got to know that Bebor measured bigger than the week we were in, and therefore our due date was moved to 6 days earlier. Since we were at a scan to confirm ovulation before IVF #3 we know that I didn’t get pregnant earlier, but this is the date our midwife will use so we will also do that of course. So I almost skipped an entire week and now we are in week 21! Crazy.

Btw here you have a proud and happy daddy! To know that my child will have the best father in the world makes me all warm and happy. Bebor will have everything that I didn’t have. Everything.

Och här är vår älskling. Kolla lilla ansiktet. Lilla näsan och lilla munnen. Jag dör. Att få se den där lilla kroppen röra sig där inne är så speciellt. Det går inte att koppla att det är i min mage det faktiskt händer. Att det är där inne Bebor vinkar, sparkar, snurrar runt, gäspar & pillar sig i ansiktet.

Medan jag skriver detta känner jag Bebor röra på sig. Det är mest på kvällarna jag kan känna det. <3

// And here is our sweetheart. Look at that little face. That little nose and that little mouth. I’m dying. To see that little body moving in there is so special. It’s so hard to connect that it is actually happening in my belly. That it is in there Bebor is waving, kicking, spinning around, yawning & touching it’s face. 

While I’m writing this I can feel Bebor moving. It is mostly in the evenings that I can feel it. <3

GRAVID VECKA 5-17

My Pregnancy week 5-17! Click here if you can’t see the video

Nu finns det en ny gravidvideo uppe på min Youtube-kanal! Denna gång blev det lite blandade klipp från mina första månader som gravid. Från vecka 5 till 17 rättare sagt och ni får en liten glimt av illamående, ultraljud, tankar, hur magen växer och även vår reaktion när vi tar reda på Bebors kön.

Nästa video som kommer är Gravid v19, ska försöka att inte dröja allt för länge med den hehe. Känns som att jag ligger lite efter, är ju redan i vecka 21 nu! <3 (vecka 20 blev superkort eftersom att vi blev flyttade efter RUL)

// Now you can find a new pregnancy video up on my Youtube channel! This time we put together some mixed videos from my first months as pregnant. From week 5 to 17 and you get a glimpse of nausea, scans, thoughts, how my belly is growing and also our reaction when we found out the gender. 

The next video that is coming is Pregnancy week 19, I’ll try not to wait too long with that one hehe. It feels like I’m a bit behind, cause I’m in week 21 already! <3 (week 20 was super short since our due date got moved after our latest scan)

PREGNANCY SYMPTOMS & THOUGHTS FIRST MONTHS

Ett önskeinlägg från er var att berätta lite om mina gravidsymtom jag hade de första månaderna. Jag har faktiskt fört dagbok nästan varje dag i ett års tid, lite tufft att gå tillbaka nu och läsa om de mörka dagarna men jag är också glad över att jag har allt det nedskrivet. Så mycket känslor, tankar och smärta, och så fint att sedan se hur allt plötsligt vände.

Här kommer lite utdrag från min dagbok från att jag blev gravid (det jag skrev innan det väljer jag att hålla för mig själv för nu), med fokus på symtomen.

Om ni inte har sett redan hur jag fick reda på att jag var gravid, så kan ni göra det här.

// A post that you wanted me to make was about my pregnancy symtoms the first months. I have actually written a journal almost every day for a year now, it’s a bit tough to go back now and read about the dark days but I’m also happy to have all that written down. So many emotions, thoughts and pain, and so beautiful to see how it all suddenly turned around.

Here is a little something from my journal after I got pregnant (I choose to keep what I wrote before that for myself for now), with focus on the symptoms.

If you haven’t seen already how I found out I was pregnant, you can do it here

When I surprised Aleks with the positive test

28e september. Jag är gravid idag också. Jag känner det så tydligt, det strålar och värker i livmodern och ner i ljumskarna och låren. Det känns så jävla sjukt!! Är så lycklig. Igår var en av de bästa dagarna i mitt liv. Att se glädjen och tårarna i Aleks ögon, att känna hans hand och pussar på min mage, att försiktigt börja prata lite om vad som sker nu och att tänk så blir det en juni-bebis.

Det första jag tänkte på nu när jag vaknade var vårt lilla mirakelfrö. Kämpa nu, vi vill så gärna att det blir just du som kommer till oss. Din pappa har hållit sin varma hand på mammas mage hela natten för att värma dig.

29e september. Oron har tagit över. Jag är livrädd för att detta ska tas ifrån mig. Håller andan varje gång jag går på toaletten, är så rädd att det ska vara blod i trosan. Jag tog även ett nytt test idag vilket jag inte borde ha gjort. Strecket är starkare än för två dagar sedan, men jag hade nog förväntat mig ett ännu starkare streck. Försöker intala mig att det fortfarande är supertidigt, vissa får inte ett plus förrän 14 dagar efter ägglossning och jag är bara på 13. Aleks har sagt åt mig att inte ta fler tester, men jag måste. Måste få se att detta ökar som det ska.

30e september. Idag är testet mycket starkare och jag kan andas ut. Jag ÄR verkligen gravid. Eftersom att jag tror att jag hade ägglossning för två veckor sedan så går jag idag in i vecka 5. Det känns så overkligt. Aleks pussar på magen, smeker den och frågar hur lilla sesamfröt mår. Kan inte fatta att detta äntligen händer.

Symtom vecka 5-6: stora ömma bröst, värk/ilningar i livmodern som strålar ut i ljumskar och ner i låren. Som mensvärk, fast det varar bara i någon minut och sedan slutar det. Trött och riktigt frusen. Övrigt mående: lycklig men orolig och otålig. Tiden går så otroligt långsamt. 

// September 28th. I’m pregnant today as well. I can feel it so clearly, it’s pulling and aching in my uterus down to my groins and thighs. This feel so freaking crazy!! I’m so happy. Yesterday was one of the best days of my life. To see the joy and tears in Aleks eyes, to feel his hand and kisses on my belly, to carefully start talking a little about what happens now and what if we’re having a June baby.

The first thing I thought about now when I woke up was our little miracle. Keep fighting now, we want it to be you who will come to us and we want it so bad. Your daddy has been holding his warm hand on mommy’s belly al night to keep you warm.

September 29th. My anxiety has taken over. I’m terrified that this will be taken away from me. I’m holding my breath every time I go to the bathroom, I’m so scared to see blood in my panties. I also took a new test today which I shouldn’t have done. The line is stronger than 2 days ago, but I guess I had expected an even stronger line. I’m trying to convince myself that it’s still super early, some doesn’t get a positive test until 14 days after ovulation and I’m only on day 13. Aleks told me not to take any more tests, but I have to. I have to see that this is going in the right direction.

September 30th. The test is so much stronger today and I can breathe out. I really AM pregnant. Since I believe I ovulated two weeks ago I will enter week 5 today. It feels so unreal. Aleks is kissing my belly, touching it and asking how the little sesame seed is doing. I can’t believe this is finally happening. 

Symptoms week 5-6: big sore boobs, ache in my uterus that is pulling out in my groins and down to my thighs. Like menstrual cramp, but it only lasts for a minute and then it goes away. Tired and super cold. Other than that, I’m happy but worried and impatient, time goes so slow.

Me from week 7-12 haha

14e oktober. Idag gick jag in i vecka 7 och vårt lilla frö är inte längre ett frö utan nu lika stort som ett blåbär med ett (förhoppningsvis) tickande hjärta. Och som jag är rädd att förlora detta lilla blåbär. Livrädd. Men än så länge går allt bra och jag och Aleks drömmer och pratar om juni. 11 dagar kvar till ultraljud.

23e oktober. Köpte Bebors första plagg idag, passade på att göra det här i Spanien där ingen ser och börjar undra. Det kändes lite som att jag låtsades, att någon skulle avslöja min bluff att jag inte alls är gravid. Men det kändes bra, overkligt men fantastiskt, detta är mitt sätt att våga tro på att vi faktiskt får se ett hjärtslag om två dagar.

25e oktober. Och så kom dagen då vi fick se vårt lilla mirakel för första gången. 12.1 mm stor med ett fint tickande hjärta. Jag var så fruktansvärt nervös där och jag vågade inte titta på skärmen förrän barnmorskan sa “och här är hjärtslaget!” Jag grät av lycka och lättnad. Nu vet vi att det finns något där inne. Kämpa och fortsätt växa nu, vi tror på dig!

Symtom vecka 7-9: illamående hela dagarna, trött, kräks, kissnödig, känslig för dofter. Ont i huvudet. Börjar äta Lergigan Comp som hjälper mot kräkningarna men ger mig inte aptiten tillbaka. 

// October 14th. I entered week 7 today and our little seed is no longer a seed, now it’s the size of a blueberry with a (hopefully) beating heart. And I’m so scared to lose this little blueberry. Terrified. But everything is going well so far and Aleks and I are dreaming and talking about June. 11 days left to the ultrasound.

October 23rd. I bougth Bebors first clothes today, I thought I could do it here in Spain where no one sees me and starts wondering. It felt a bit like I was pretending, that someone would reveal my fraud that I’m not pregnant at all. But it felt good, unreal but amazing, this is my way to dare to believe that we will actually see a heartbeat in two days.

October 25th. And then the day came when we got to see our little miracle for the first time. 12.1 mm big with a beautiful ticking heart. I was so damn nervous there and I didn’t dare to look at the screen until the midwife said “and here is the heartbeat!” I cried from happiness and relief. Now we know there is something in there. Keep on fighting and growing now, we believe in you!

Symptoms week 7-9: Nauseous all day long, tired, vomiting, need to pee all the time, sensitive for smells. Headache. Starting to eat Lergigan Comp that helps with the vomiting but it doesn’t give me the appetite back.

The first little bodysuit I bought in Spain, and the photo from our very first ultrasound in week 8. ♥

Symtom vecka 10-11: Kräks fortfarande, trött, yr, FÖRSTOPPAD deluxe. Ingen aptit än, får bara i mig mackor, nyponsoppa och frukt. Lite värk i livmodern och ljumskar, otrolig huvudvärk. Övrigt mående: oro inför NIPT-testet och att något ska vara fel på Bebor.

10e november. Hej lilla älskling! Idag gjorde vi vårt andra ultraljud (denna gång PÅ magen! Kändes stort) och allt såg bra ut. Bebis är nu 32 mm och låg och sprattlade med armar och ben. Kolla lilla foten. Det är inte lätt att njuta av en graviditet när man är ständigt rädd över att det ska tas ifrån en och att man ska hamna på botten igen, så att boka in ett extra ultraljud kändes så himla skönt för då får jag andas ut för en stund.

// Symptoms week 10-11: Still vomiting, tired, dizzy, CONSTIPATED deluxe. Still no appetite, I can only eat sandwiches, rose hip soup and fruit. Got some ache in my uterus and groins, extreme headache. Other than that, I’m a bit worried for the NIPT test and that there will be something wrong with Bebor.

November 10th. Hi little sweetie! Today we did our second ultrasound (this time ON my belly! that felt huge) and everything looked fine. Baby is now 32 mm and was waving with arms and legs. Look at that little foot. It’s not easy to enjoy a pregnancy when you’re constantly scared that it will be taken away from you and that you will end up at the bottom again, so to book an extra ultrasound felt so good because then I get to breathe out for a while.

Our second ultrasound in end of week 10

23e november. Idag ringde de från Vasamamma och mitt hjärta höll på att slå sig ut ur min bröstkorg när hon sa att provresultatet kommit. Jag var tvungen att fråga henne tre gånger “så allt ser normalt ut?” Ja. Vilken lättnad. Resultatet visar inga avvikelser. Bebor mår bra. Händer detta verkligen? Åh tack gode gud, moder jord, pappa i himlen. Tack för att jag får uppleva detta! På måndag får vi brevet som säger Bebors kön, men vi kommer vänta med att öppna det till julafton.

26e november. Hälsade på lilla bebisen idag som låg och busade, sparkade och snurrade runt. Hen mätte 6 cm från huvud till rumpa, allt såg bra ut och lillens hjärtljud var det finaste ljud jag någonsin hört. Nu ska jag göra mitt bästa för att njuta och förstå att vi med största sannolikhet blir föräldrar i juni. Nästa gång vi får se bebisen är i januari på RUL! Längtar redan.

Symtom vecka 12-13: förutom några migränattacker med kräk så känns det som att illamåendet börjar lätta lite. Huvudvärk varje dag dock. Fortfarande förstoppad. Gått ner 4 kg men har fått lite mer aptit nu. Trött som fan, sover oroligt på natten. På magen börjar en liten bula synas, mest på kvällen.

// November 23rd. They called from Vasamamma today and my heart almost stopped when she said that the results were in. I had to ask here three times “so everything looks normal?” Yes. What a relief. The result shows no abnormalities. Bebor is fine. Is this really happening? Oh thank you god, mother earth, dad in heaven. Thank you for letting me experience this! On Monday we will get the letter that says Bebor’s gender, but we will wait to open it until Christmas Eve.

November 26th. Said hi to the little baby today who was playing, kicking and spinning around. Bebor was 6 cm from head to butt, everything looked fine and the heartbeat was the most beautiful sound I’ve ever heard. Now I’m gonna do my best to enjoy this and understand that we will most likely become parents in June. Next time we get to see the baby will be in January at the big anatomy scan! I can’t wait.

Symptoms week 12-13: Except for a couple of migraine attacks with vomiting, it feels like the nausea is getting better. Headache every day though. Still constipated. I’ve lost 4 kg but have more appetite now. So tired, I don’t sleep so well in the night. On my belly it starts to show a little bump, mostly in the evening.

Our third ultrasound in week 13 ♥ 

Symtom vecka 14: huvudvärk men annars mår jag BRA!! Lite värk i livmodern och ilningar mellan benen. 

6e december. Nu börjar den komma, lilla magen. <3 Fortfarande rätt platt på morgonen med svullnad över livmodern bara, men så fort jag äter/dricker så gör den entré.

12e december. Haft ont i magen de senaste dagarna, samt migrän med aura som kommer och går. Och så är jag sjuk. Min kropp är inte på topp, känner mig svag och orolig.

Symtom vecka 15: växtvärk, huvudvärk. Börjar bli jättehårig på magen. Sömproblem, konstiga drömmar. Kan inte ligga skönt. Ont och öm i magen. Sjuk. Migrän igen. Nedstämd. Jobbig vecka.

// Symptoms week 14: headache but other than that I feel FINE!! Some ache in my uterus and between my legs. 

December 6th. Now it’s starting to show, little belly. <3 Still flat in the morning just a little swollen over my uterus, but as soon as I drink/eat it shows up.

December 12th. I’ve had stomach ache the last couple of days, and migraine with aura that comes and goes. And I’m sick. My body is not on top, I feel weak and worried.

Symptoms week 15: growing pains, headache. Starting to get really hairy on my belly. Sleeping problems, weird dreams. I can’t lie comfortable. Pain and sore in my belly. Sick. Migraine again. I feel down. Tough week.

Little belly in week 15

Symtom vecka 16: okej magen börjar verkligen bli JÄTTEhårig! Och på eftermiddag/kväll är den stor och spänd. Första veckan då jag även har en ordentlig bula på morgonen också. Tror jag kände fladder igårkväll?!?!?!

Symtom vecka 17-19: veckorna då magen blev tydlig, tuttarna blev ännu större och jag tror jag känner Bebor ibland. Kissnödig som in i helvete jämt! Värk i ljumskar. Täppt i näsan konstant. 

24e december. Det är en liten * i min mage. Det känns helt galet, det känns mer verkligt nu på något sätt nu när vi vet.. Vi ska få en *!! Världens finaste julklapp. Vad vi längtar efter dig!

8e januari. Nu är jag inte längre osäker på om det är Bebor jag känner eller inte, för idag såg jag det även på utsidan. En ordentlig liten knuff. <3

Här är vi nu! Vårt BF blev flyttat en vecka tidigare efter RUL i veckan. Vill ni att jag gör ett inlägg om det? 

// Symptoms week 16: okey my belly is getting REALLY hairy! And in the afternoon/evening it’s big and bloated. First week when I can also see a proper bump in the morning too. I think I felt something last night?!?!?!

Symptoms week 17-18: the weeks when my belly showed up, my boobs got even bigger and I think I feel Bebor sometimes. I need to pee all the time! Ache in my groins. My nose is constantly blocked. 

December 24th. It’s a little * in my belly. It feels crazy, more real now somehow now that we know.. We’re having a *!! The world’s most beautiful Christmas gift. We can’t wait to meet you!

January 8th. Now I’m no longer unsure if it’s Bebor I feel or not, because today I saw it as well on the outside. A clear little puff. <3

Here we are now! Our due date got moved one week earlier after our 20 week scan this week. Do you want me to make a post about that?