• header


2ND PREGNANCY – WEEK 29

70,7% avklarat – 82 dagar kvar till BF! (vilket är 1a mars)

Jösses vilken skillnad sedan förra graviduppdateringen. Det har ju hänt en hel del med magen kan man säga. Så tråkigt att jag varit dålig på att dokumentera det denna gång, med Nikola tog jag sånna här bilder (i underkläder mot samma vägg) varannan eller var tredje vecka. Jajaja det är vad det är! Tiden går så fort att jag inte hänger med helt enkelt. :-) Nu är vi i vecka 29, 7e månaden, och den sista trimestern.

Bebisen: Lillebror är ca 38 cm lång, väger ca 1,4 kg vid veckans slut och fruktjämförelsen är en butternutpumpa. Det börjar bli rätt trångt där inne nu och jag undrar om han inte redan lagt sig med huvudet neråt. Nikola gjorde det kring vecka 29 och varför jag tror det är för att jag senaste veckan känt hans rörelser på samma platser. Rörelserna börjar iallafall göra ont nu och det här med att känna en benig kroppsdel sticka ut genom huden på min mage är någonting som aldrig går att vänja sig vid. Sån jäääkla alien-känsla haha. På fredag har vi bokat in ett privat ultraljud (3D) som vi gjorde med Nikola, ska bli kul att ta en tydligare titt på lillkillen!

Kenza: Jag har inte mått så superbra på sistone, mycket migrän men den har som tur är släppt nu. Men jag vet att den kan komma tillbaka när som helst, med Nikola hade jag denna ögonmigrän fram till vecka 36 om jag inte minns fel. Min barnmorska håller iallafall koll på blodtryck osv och jag har fått tabletter ifall migränen kommer tillbaka. Mitt enda problem just nu är en nerv i ena skinkan som gör ont (hade samma förra gången också) och att jag börjar känna mig tung. Väldigt tung. Det börjar bli jobbigt att lyfta upp Nikola, klä på honom alla hans vinterkläder, vända mig i sängen. Och sömnen är inte på topp nu heller, Nikola sover okej men jag har svårt att ligga skönt och vaknar ofta av bebisens sparkar. Det värsta med andra gången är ju att man VET att det bara kommer bli värre haha. Men sen så vet man ju också det underbara man har framför sig. <3

Annars så finns det inte så mycket mer att säga om mitt mående. Jag känner mig inte lika stressad längre utan känner att vi har koll på läget. Vi har fått all info om Nikolas inskolning på förskolan (mer om det sen) så där är vi på banan, Nikola har även fått ett eget rum här hemma och tanken är att vi sen ska kunna dela upp oss med varsitt barn om sömnen krånglar, och efter jul & nyår ska vi beställa ny vagn och några småsaker som fattas (det mesta har vi ju sen sist!). Så vi börjar känna oss redo för en ny familjemedlem!

Är det någon annan som väntar andra barnet här? Hur förbereder ni storasyskonet på vad som kommer? Det känns inte som att Nikola fattar något än, mer än att jag tjatar på honom att pussa någon bebis i magen hela tiden. ;-)

// What a huge difference since the last pregnancy update. A lot has happened with the bump. I’m sad I didn’t document the pregnancy better this time, with Nikola I took pics like these (in underwear against the same wall) every other/third week. It is what it is! Time really flies. Now I’m in week 29, in the 7th month and it’s the last trimester.

The baby: Little brother is now 38 cm tall, weighs about 1,4 kg by the end of the week and compared to a fruit it’s like a butternut squash. It’s starting to get kind of tight for him in there and I wonder if his head is already facing downwards. Nikola did it around week 29 and the reason I believe that is because I can feel his movement at the same places. His movement is starting to hurt a little bit and I’ll never get used to the feeling of a bony body part pushing through my belly. It’s suuuuch an alien-feeling haha. On Friday we have a private ultrasound appointment (3D) like we did with Nikola, I’m so excited to take a closer look on the little guy in there. 

Kenza: I haven’t been feeling that well actually, I’ve struggled with migraine which fortunately is gone now. But it can come back at anytime, with Nikola I had this eye migraine until week 36. My midwife is keeping an eye on my blood pressure etc and I’ve gotten a pill prescription if it would come back. My only problem right now is a nerv inside one of my buttcheeks (I had it the last time aswell) and I’m also starting to feel heavy. Very heavy. It’s getting harder and harder to carry Nikola, dress him and to turn around in bed. And I don’t sleep very good either, Nikola’s sleeping okay but I don’t feel comfortable in bed and the baby’s kicking wakes me up a lot at night. The worst thing about the second pregnancy is that you KNOW it’s only gonna get worse haha. But then, you know what a beautiful time you’ve got a head of you <3

There’s not much more to say about me. I don’t feel as stressed out as I did before, I feel we’ve got everything under control now. We’ve gotten all the info about Nikola’s schooling at kindergarten (more about that later). Nikola has gotten his own room here at home, the idea was for me and Aleks to take one child each if the sleeping turns into a big challenge, and after Christmas we’re ordering a new stroller and some other things that we have to buy before the baby’s here (we already have most of the stuff). So we’re starting to feel ready to welcome our new family member! 

Is anyone else here expecting their second child? How are you preparing the bigger sibling for what’s to come? I don’t think Nikola’s getting it, he’s just getting tired of me telling him to kiss some baby in the stomach all the time ;-)

285


JULEN ÄR HÄR

Okej okej, det var ABSOLUT inte meningen att det skulle gå 2 månader innan jag uppdaterade igen. Haha, fan!!! Nu när jag halkat ur vanan att blogga så är det svårt att hitta den igen. Jag glömmer liksom och vips så har det gått 2 månader?!?! Men men nu kände jag att det var dags att skriva något igen. Så HEJ! :-)

Hoppas att ni alla mår fint och att ni börjar komma i julstämning, trots att julen kanske inte riktigt kommer se likadan ut i år. Vi brukar alltid fira väldigt litet så för oss blir det nästan ingen skillnad. Julen har iallafall flyttat in hos oss och det är faktiskt första gången i denna lägenhet som vi har julgran! Jag har alltid tänkt att det inte får plats en gran här men ack så fel jag hade. Synd bara att jag kom på det efter 3 jular utan gran haha. Hade gärna haft en äkta gran men kände att det fick bli en fake pga Nikola. Tur det, för han är på granjäveln hela tiden (vi har iallafall hängt alla ömtåliga grejer utom räckhåll) och hade den varit äkta hade det inte funnits ett enda barr kvar på julafton. ;-)

//Okay okay, it was DEFINITELY not my plan to wait 2 months before updating. Haha, damn it!!! It’s so easy to blog when you have the habit of it, but as soon as I stop it’s hard to get back to it. I forget about it and suddenly it’s been 2 months!?!? So now I feel like it’s time to write something again. SO HELLO!

I hope you’re doing well and that you’re getting into Christmas mode, even though Christmas is gonna be different this year. We always celebrate with a little group of people so there’ll be no major difference for us. Christmas has moved into our home, this is the first time that we’ve had a Christmas tree in this apartment. I’ve always said that we wouldn’t fit a tree in there but I was wrong. It’s a shame I realized that after 3 Christmases without a tree haha. Of course we’ve would have liked a real Christmas tree but we bought a fake one because of Nikola. I’m glad we did that since he’s all over that damn tree all the time (the fragile stuff is not reachable for him) and if we would have bought a real one, there wouldn’t be anything left of it on Christmas eve;-) 

Tycker granen blev väldigt fin!! Granen och pläden under är från Newport och dekorationen är blandad från Newport, Åhléns, H&M home och Zara home.

Förutom att ha pyntat granen osv så har vi även julbakat. Jag gillar verkligen inte att baka, eller laga mat. Tycker sånt tar alldeles för mycket tid, tid jag hade kunnat lägga på annat. Är inte heller så bra på det så det blir sällan jättegott, haha. Men nu blev jag så himla sugen på dessa saffransbullar med vit choklad som Alexandra tipsade om och kände att näääää nu får jag ställa mig i köket och ge det ett försök. OCH JAG LYCKADES! De blev helt perfekta och sviiiiiingoda. Gillar ni saffransbullar så måste ni testa! Riktigt smarrigt.

// I love our living room with a Christmas tree!! The tree and the blanket are from Newport and the decoration is mixed from Åhléns, Newport, H&M home and Zara home. We’ve also done a little Christmas baking. I really don’t like baking or cooking. It takes too long, I’d rather spend my time doing other stuff. I’m not good at it either so it never turns out very good haha. But I craved these saffron buns with white chocolate, a tip from Alexandra, and I just felt like I haaaad to give it a try. AND I MADE IT! They turned out perfect and sooooo delicious. If you like saffron buns, you’ve gotta try these! So good.

Annars då. Julklappar, har ni börjat köpa sånt än? Vi köper ju bara till barnen i vår familj och så köper jag och Aleks något litet till varandra, och nu i år när Nikola är lite större så kommer han få några julklappar! Det jag planerar att köpa är bla ett leksakskök för jag har förstått att kids älskar sånt. Kanske han slutar dra ut allt ur våra kökslådor då. :-)) Sen vill jag hitta lite roliga grejer att ha i badkaret för vi badar mycket och Nikola älskar det. Vore perfekt att hitta någon typ av hajleksak för han är helt besatt av hajar just nu.

Kanske ni har nå tips på vad man kan köpa till en 1,5 åring? Och till en 36-åring? Haha. Aleks fyller ju år på juldagen också så måste även hitta en present. Alltid lika svårt varje år….

// Have you started shopping Christmas gifts yet? We only buy gifts for the children in our family and then Aleks and I give each other just a little something. And this year when Nikola’s a little bit bigger, he’s gonna get a few Christmas gifts. I’m planning on buying a mini kitchen because from what I’ve heard, kids love them. Maybe then he’ll stop pulling out all our kitchen drawers :-)) And since we take a lot of baths, I would like to find some fun stuff for him to play with in there. It would be perfect if I found a shark toy since he’s obsessed with sharks right now.

Do you guys have any suggestions what to buy a 1,5 year old? And to a 36-year old haha? Aleks’ birthday is the 25th so I have to buy him a birthday gift too. Always so hard every year…

 

Efterfrågade matchande julpyjamasar och fick tips om dessa från Lindex! Lite stor på Nikola (minsta size var 92) men så gulliga. Tänk att nästa jul så har vi en till liten pojke här att tvinga på matchande pyjamas. Känns helt bananas att jag nästa jul kommer sitta här med TVÅ söner. Nu har det gått 9 veckor sedan min förra graviduppdatering (lolllllll, kanske hinner med iallafall en till innan jag föder? sämst är jag) så ni ska få en ny uppdatering i veckan.

Nu ska jag återgå till det jag gjorde innan, sitter nämligen och köper julklappar till några barn för att hjälpa deras mamma som har det tufft. Det var många som också ville hjälpa till när jag tog upp detta på min instagram, så himla fint att se. <3 Vill därför även här tipsa om organisationen Giving People där man kan köpa en julklapp eller en julmatkasse till familjer som har det svårt ekonomiskt. Förra året hjälpte dem 3522 familjer med julmat och/eller julklappar, förstår ni hur bra. Julen är barnens högtid och det minsta de förtjänar är iallafall lite julfirande med mat & trygghet.

Och på tal om mat, medan jag ändå har er på tråden, ni har väl inte missat vår mammabössa för Hela Sverige mot Hungerpandemin? 700 miljoner människor i världen går hungriga och nu riskerar ytterligare 130 miljoner människor att drabbas av akut hungersnöd pga coronakrisen. Var med och hjälp även om ni bara kan avvara en tjuga. Många bäckar små. <3

Puss hjärtan, hörs snart igen. Eller om 2 månader. Vem vet.

// I asked if anyone knew where to find a matching pyjamas and got a tip about these from Lindex! A little big for Nikola (the smallest size was 92) but it’s so cute. Can you imagine that next Christmas we’ll have another little boy who we can force to wear a matching pyjamas. Feels unreal that I’ll sit here with TWO sons next year. It’s been 9 weeks since my last pregnancy update (lollllll, maybe I’ll make one more before I give birth? I suck) so you’re getting a new update this week.

Now I’m returning to what I was doing before, I’m buying Christmas gifts for some children to help there mothers who are having a hard time. Many people wanted to help when I brought this up on my Instagram, it makes me really happy to see <3 I would like to tell you about the organization Giving People where you can buy a Christmas gift or a bag of Christmas food to families who are economically deprived. Last year they helped 3522 families with Christmas food and/or Christmas gifts, that’s truly amazing. Christmas is the children’s holiday and the least thing they deserve is some celebrating with food and safety.

Speaking of food, while you’re still here, I hope you didn’t miss our mammabössa for Whole Sweden Against the Hunger Pandemic? 700 million people in the world are starving and now another 130 million people are risking acute famine because of the corona crisis. Participate and help these people, even if you can only offer a dollar or two. Together we can do a lot <3

Take care of yourselves sweethearts, talk to you soon. Or in 2 months. Who knows.

213


LILLEBROR!!!

Nikola säger hej till sin LILLEBROR <3

Såklart är det en till liten pojke som ska komma till familjen!!!! Vi har vetat det i nästan 2 månader redan, och såhär gick det till! Vi gjorde NIPT-testet i vecka 11 även denna graviditet för att kolla att allt såg bra ut med bebisens kromosomer. Och då kan man, om man vill, även se vad bebisen har för könskromosom. Vi fick svar bara några dagar efter blodprovet att allt såg fint ut med bebisen, men vi valde att vänta med att ta reda på könet för vi visste inte riktigt än hur vi ville göra (Aleks har inte velat ta reda på könet någon av gångerna, men har alltid sagt att det är upp till mig). Skulle vi poppa en ballong igen? Eller bara öppna kuvertet? Ibland pratade vi om att inte ta reda på det överhuvudtaget för det spelar ju verkligen ingen roll, så kuvertet låg här hemma orört i två veckor. Men är man nyfiken så är man…. :-))

Det var efter mitt ultraljud runt vecka 13-14 som jag tyckte mig skymta en pillisnopp på skärmen. Eller ja, skymta och skymta, jag är rätt säker på vad jag såg haha. Så i bilen påväg hem till Aleks och Nikola så bestämde jag mig att så fort jag kommer hem så kommer jag slita upp kuvertet! Ville verkligen se om jag hade sett rätt! Så där och då, en tidig eftermiddag hemma samtidigt som Aleks satt och matade Nikola, så öppnade vi kuvertet. Utan ballonger och ståhej, bara vi tre. Aleks i bara kalsonger och Nikola med äggröra över hela sig. Och det var en av de finaste stunderna i mitt liv. <3

Självklart hade vi blivit lika glada om det var en flicka också så visst hade vi kunnat skippa att ta reda på könen innan våra barn fötts, för som jag sa så spelar det verkligen ingen roll. Men av någon anledning så blir det ju mycket mer verkligt när man får reda på om det är en flicka eller en pojke som växer i ens mage. Man börjar visualisera vem det är, hur familjen kommer se ut, hur framtiden kommer se ut, vad barnet ska heta och allt vad det är. Så så himla kul att brorsorna ska få växa upp ihop med knappt 21 månader emellan. Vi hoppas att de kommer vara bästa vänner genom hela livet. Blir han lika sjövild som Nikola kommer vi få det tufft haha (jag kan bara tänka mig hur mycket de kommer reta upp varandra också!), men blir han ens en bråkdel så charmig och glad som sin storebror så väger det upp för allt kaos. ;-) Åh vad vi längtar efter LILLEBROR!!! Nu går jag in i vecka 22, vi har passerat hälften och nu är det inte jättelångt kvar!

// Of course, it’s another little boy who’s joining our family!!!! We have known for almost 2 months, and this is the story about how we found out! Like the last pregnancy, we did the NIPT-test in week 11 to see if everything looked ok with the baby’s chromosomes. And if you want to, it’s also possible to know about the baby’s sex chromosome. After a few days, we got the results on the blood sample, and everything looked fine with the baby. But we wanted to wait a little longer before knowing about the sex because we weren’t sure what we wanted to do (Aleks has never wanted to know about the gender not last time either, he’s just said that it’s up to me). Should we pop a balloon again? Or just open the envelope? Sometimes we talked about waiting until the childbirth because the gender really didn’t matter to us, so the envelope was laying unopened in our home for two weeks. But if you’re curious, you’re curious… :-)) 

It was at my ultrasound in week 13-14 that I thought I saw a tiny weenie on the screen. Or I didn’t “think” I saw something, for me there was no doubt, I’m sure about what I saw haha. So in the car on my way home to Aleks and Nikola, I decided to rip up the envelope as soon as I got home. I really wanted to see if I was right! So right there and then, an early afternoon when Aleks was feeding Nikola, we opened the envelope. Without balloons, friends and family, just us three. Aleks in his underwear and Nikola with scrambled eggs all over him. And it was one of the most beautiful moments of my life. <3 

Of course we would have been just as happy if it was a girl, so we could have skipped knowing the gender, because It really didn’t matter to us. But for some reason, it all feels more real when you know if it’s a boy or girl growing in there. You start to visualize who it is, what the family’s gonna look like, what the future will look like, what the child’s name is gonna be etc. I’m so excited about watching these two brothers grow up together with only 21 months between them. We hope they’re gonna be best friends for life. If the baby’s as wild as Nikola, we’re gonna have a hard time haha (I can only imagine how much teasing there will be!), but if he has just a fraction of his big brother’s charm and happiness, it’s all forgotten ;-) We’re longing so much for LITTLE BROTHER!!! I’m entering week 22 now, we are more than halfway through and soon we’re there! 

767